Feeds:
Inlägg
Kommentarer

En strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013- 2016 presenterades idag av Konsumentverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut med visionen en kultur och miljö som främjar amning.

Pressmeddelande:

Satsning för rätt stöd kring amning

Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige.  Därför har Livsmedelsverket Folkhälsoinstitutet, Konsumentverket och Socialstyrelsen enats om en plan för att främja amning. Målet är att amningen ska öka genom att alla nyblivna föräldrar får samma information om amning från vården.

De allra flesta vill amma och det är viktigt att kvinnor som önskar amma får stöd för det. Men det finns kvinnor som inte kan, får eller vill amma och de behöver också stöd och råd.

- Vi vill att amningen ska öka men målet är också att alla ska få rätt råd och bli bra bemötta i kontakten med vården, oavsett om man ammar eller inte, säger Åsa Brugård Konde.

Rådet är att amma fullt i sex månader och att fortsätta amma under hela första året eller längre, så att barnet långsamt kan lära sig att äta annan mat. Många följer råden, men andelen som ammar fullt hela första halvåret sjunker långsamt och många slutar amma ganska snart efter att barnet har börjat lära sig att äta annan mat.

- Eftersom amning ger hälsofördelar på kort och lång sikt för barnet så är det viktigt att vända trenden. Alla föräldrar måste få reda på vad vetenskapen säger och de som har svårt med amningen måste få rätt hjälp, säger Åsa Brugård Konde.

Livsmedelsverket har sedan 2004 ett regeringsuppdrag som går ut på att samordna det nationella arbetet med amningsfrågor.

 

I den strategiska planen kan man bland annat läsa följande:

Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige. Socialstyrelsen kommer att, i samarbete med forskare, analysera statistiken med avseende på nedgången. Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning i såväl låg- som höginkomstländer finns all anledning att arbeta för att vända trenden. Den nationella amningskommittén vill verka för att alla föräldrar får information om det aktuella, vetenskapligt grundade kunskapsläget, för att kunna fatta medvetna beslut och för att kvinnor som önskar amma får stöd för det.
[...]
För att öka amningsfrekvensen anser de fyra myndigheterna att det krävs enhetliga budskap, samarbete och respekt mellan olika aktörer som möter föräldrar. En grund för detta kan vara en gemensam kunskapsbas som utöver sakkunskap, värderingar och lagstiftning även omfattar vårdrutiner och andra faktorer som påverkar amningen.
[...]
Syftet med samordningsgruppens och amningskommitténs arbete är samverkan och samordning mellan myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja amning.
Det låter som en bra plan, tycker jag.
Vad tänker ni kring detta?

Debatten om amning i det offentliga rummet har blossat upp i Danmark och igår hölls en stor demonstration i Köpenhamn.

Det är ju bara bröst hette det event som igår drog närmare 700 ammande kvinnor och barn till Köpenhamns Rådhus.

Detta event var en reaktion på ett beslut att låta kafeer och restauranger i Danmark själva få bestämma om amning ska tillåtas i lokalen. Man ska inte längre kunna åberopa diskrimineringslagen (eller sunt förnuft).

Initiativtagaren Trine Maria Larsen säger:

Vi skal demonstrere vores utilfredshed, over den retning samfundet bevæger sig i. Forstået på den måde, at vi skal holde fokus på vores utilfredshed omkring udviklingen i samfundet – at vi kan krænke andres blufærdighed ved at amme – og det faktum at de fleste af os er uforstående over for, at en amning kan virke så stødende, at vi nu kan blive forvist eller afvist fra stedet.

Läs mer på eventets facebookgrupp, där finns fler länkar till vidare läsning

Läs även initiativtagaren Trine Maria Larsens blogg (på danska)

Läs i Politiken.dk bland annat här och här, eller här på engelska

Bland annat verkar Köpenhamns Zoo ha tagit till sig av uppmärksamheten i media och ändrar nu sina regler kring amning.

Idag skriver Forældre og Fødsel på sin facebooksida följande:

Hep Hep Københavns Zoo – det er altid værd lige at overveje de regler man har sig – særligt når de er tumpede! Smukt at se at den storstilede indsat for amning i offentligt rum nu allerede bærer frugt!

”Beslutningen om at holde Konnild’s ammefri stammer fra dengang, hvor Zoos restauranter havde en ekstern forpagter. Den blev taget på baggrund af en del klager fra gæster, der dengang følte sig generet af amningen. Siden har Zoo ikke oplevet problemer i forhold til emnet, og amning i Zoo har derfor ikke været diskuteret før nu. Zoo kan nu konstatere, at holdningen til amning har ændret sig. Og da Zoo netop nu er i gang med at overtage driften af restauranterne selv, finder vi det derfor naturligt at ændre reglen om amning i Zoo, så den passer overens med vores grundholdning: At Zoo er et sted, hvor naturlig adfærd står i højsædet, og at det derfor selvfølgelig skal være tilladt at amme overalt i Zoo.”

Har du blivit utkörd från en restaurang eller ett kafe, på grund av amning, i Sverige?

Det råder en ständig brist på donerad bröstmjölk i Sverige.

På hemsidan Bröstmjölk för livet kan man bland annat läsa:

Bröstmjölk är den bästa näringen för spädbarn. Den är speciellt viktig för sjuka och för tidigt födda barn som vårdas på sjukhus. Genom donerad bröstmjölk kan dessa barn redan från start, innan bröstmjölken från den egna mamman har kommit igång, få en så optimal näringstillförsel som möjligt. För de mycket för tidigt födda barnen finns ingen lämplig modersmjölksersättning och därför är dessa barn helt beroende av donerad bröstmjölk i början av livet.

De mycket för tidigt födda barnen behöver endast några milliliter bröstmjölk per måltid i början, så varje droppe som doneras gör skillnad! Du som har mer bröstmjölk än ditt eget barn behöver är mycket välkommen att donera överskottet. Är du intresserad av att donera bröstmjölk så hoppas vi att du hittar den information du behöver här. Ta alltid kontakt med din lokala bröstmjölksbank för information om vad som gäller just där.

I Sverige sker nästan all hantering av donerad bröstmjölk inom neonatalvården. I Sverige finns 28 mjölkbanker och Sverige är det land i Europa som har flest mjölkbanker.

Men tyvärr får man bara lämna bröstmjölk upp till tre månader på många håll i Sverige. (Precis då amningen äntligen börjar fungera smidigare för många, vardagen flyter på och man i praktiken har större möjlighet att dela med sig av sin mjölk. )

Det råder en spridd missuppfattning om att bröstmjölken efter tre månader inte skulle innehålla lika mycket näringsämnen, eller till och med bli blaskig och otjänlig med tiden. Men sanningen är att den mogna mjölkens sammansättning inte förändras nämnvärt (fetthalten stiger något) över tid. Det är alltså i princip ingen näringsmässig skillnad på en mammas mogna mjölk två månader efter förlossningen och åtta månader efter förlossningen.

Den råmjölk (kolostrum) som produceras den allra första tiden blandas successivt ut med den mogna mjölken och efter några veckor ammar barnet enbart mogen mjölk. Den här mogna mjölken förändras sedan väldigt lite, den ser i princip likadan ut under hela amningsperioden, så länge mamman ammar (såvida hon inte blir gravid, då bröstmjölken anpassar sig efter det yngsta barnet). Då det för tidigt födda barnet behöver den första råmjölken särskilt väl kan man idag näringstesta och näringsberika den donerade mogna bröstmjölken så att den bättre passar det prematura barnet.

Anledningen till att man på 80-talet reglerade mjölkdonationen till enbart tre månader var rädslan för spridning av den hiv-smitta som då utbröt runt om i världen. Samt att man vid den tiden inte kände till alla de fördelar som bröstmjölk har, jämfört med modersmjölksersättningar, både för fullgångna och för underburna barn. Idag vet man bättre och det går bra att testa om de donerande mammorna om det skulle föreligga en oro för tillkommen blodsmitta.

Följande kan man läsa i nätverket Milknets* skrift, Riktlinjer för bröstmjölkshantering inom neonatalvården i Sverige, version 2.0 2011-04-01:

Alla presumtiva givare screenas med blodprov avseende HIV-1, HIV-2, HTLV-I, HTLV-II, hepatit B och hepatit C. Bröstmjölk från givare får inte användas förrän negativa resultat av dessa undersökningar är klara. Vid positivt utfall av någon av dessa analyser ska lokala rutiner finnas för ett snabbt omhändertagande och uppföljning för att undvika onödig oro hos kvinnan.

Om givare ska fortsätta lämna bröstmjölk längre tid än 3 månader från barnets födelse ska denna serologiska screening upprepas och mjölken får inte användas förrän de nya negativa svaren finns (13). Luesserologi har utförts på MVC och behöver inte upprepas.

Vilket i praktiken innebär att det inte finns några andra orsaker till tremånadersregeln än den eventuella smittorisken.

Docent Staffan Polberger, barnläkare på neonatalkliniken vid Skånes Universitetssjukhus och huvudansvarig för nätverket Milknet, bekräftar detta och säger att han inte ser några som helst skäl att hålla fast vid den här regeln i Sverige idag.

Konsekvenserna av att Sverige på många håll fortfarande håller fast vid den här utdaterade tremånadersregeln blir att vi får färre donatorer, en ständig brist på bröstmjölk i mjölkbankerna och en minskad självtillit hos de mammor som på felaktiga grunder får höra att deras mjölk inte duger efter tre månader.

Jag tycker att det är hög tid för en översyn och en uppdatering av reglerna kring mjölkdonation!

*Nätverket Milknets syfte är bland annat är att främja donation av bröstmjölk och skapa gemensamma riktlinjer för hanteringen och användandet av bröstmjölk på landets neonatalavdelningar.

Fortsättning på svamphistorien….

Nu har jag fått fin hjälp av läkare. Den här gången var kontakten med vården okomplicerad. Helt fri från fördomsfulla frågor, undanhållande av information och ifrågasättanden. Det blev Mycostatin till barnet och ytterligare en runda Fluconazol till mig.

Jag fortsätter även bland annat att byta mellan mina bambuamningsinlägg (vilka tvättas i 60 grader), smörjer med Daktar och luftar.

Ärendet är anmält till patientnämnden.

 

Läs mer om svamp och dess symtom här

 

 

 

Det är riktigt oproffsigt när vårdpersonals fördomar och personliga åsikter kommer upp i diskussioner kring vård av amningsrelaterade problem vid långtidsamning.

Jag vet att det är flera långtidsammande som drar sig just för att kontakta vården vid amningsrelaterade problem, bara på grund av att man inte alltid orkar försvara amningen, för att få den hjälp som man precis som alla andra har rätt till.

Följande utspelade sig här hemma på förmiddagen:

Jag har fått svamp på bröstet. Och efter att ha ätit mig igenom en veckas Fluconalzol, samt därefter flera veckors egenbehandling med Daktar + bikarbonatlösning utan resultat, ringer jag ännu en gång sjuksköterskorna på VC.

[berättar om bakgrund och läkemedel som inte fungerat]

-Hur gammalt är barnet?

-Tre år

-Tre ÅR?!

-Ja just det.

-Och du ammar fortfarande?

-Ja precis.

-Då kanske lösningen är att sluta amma?!

-Nej. Vilket konstigt förlag. Det är inte amningen jag har problem med, det är svamp.

-Men det är ju orsaken till svampen.

-Ja, och om hon hade varit tre månader, hade amningsavslut varit ditt förslag på lösning då också?

-Nej då hade det varit ett annat läge… du kanske ska ringa din bvc-sköterska?

-Jag tror inte det.. jag behöver inte amningskonsultation. Jag behöver antagligen ett läkemedel mot svampen, jag behöver nog prata med en läkare.

-Det finns inte så många andra alternativ… att avsluta amningen kunde kanske hjälpa… men jag ska väl inte lägga mig i….

-Tack!

-Vilket läkemedel hade du tänkt dig då?

-Jag vet inte, jag är inte medicinskt utbildad, det är därför jag ringer till er. Jag kanske kan få en telefontid till min husläkare?

[…]

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta… detta är inte okej! Att vården föreslår amningsavslut som enda lösning på ett medicinskt problem är skamligt. Oavsett barnets ålder.

Jag hoppas på att min husläkare kommer med ett bättre förslag.

Fortsättning följer…

Läs mer om svamp och bakterier här

Läs mer om långtidsamning här

………………….

Tillägg: Barnet har fått fin hjälp från en kunnig bvc-sköterska, jag väntar på läkarhjälp mot svampen på mitt bröst.

Sheasmör är en av mina absoluta favoriter när jag gör salvor och krämer.

Till mina salvor köper jag, genom Akoma i England, ekologiskt raw sheasmör från ett kvinnokooperativ i Ghana som blev Fairtradecertifierade 2009. Sheasmör är ett nötfett som återfuktar och läker huden och kommer från det afrikanska Kariteträdet (Livets träd). Smöret har en lite grynig känsla men smälter snabbt och lätt på huden (eller vid cirka 35 grader) och doftar som en blandning av nötter och kakao.

Sheasmör bevarar fukt och tillför fett, är utmärkt för torr hud, brännskador, pigmentfläckar, eksem, rynkor och bristningar. Det har en naturlig solskyddsfaktor på cirka spf 5 och är fullt ätbart.

Raw shea kan kännas lite trögt att smörja in, men smälter in i huden efter en liten stund. Smörj med fördel direkt efter dusch då huden fortfarande är lite fuktig, då bevarar sheasmöret fukten på huden lättare.

Det går bra att använda raw sheasmör på bit, men om man vispar det i några minuter så blir det mjukare och lättare att smörja. Man kan även blanda sitt sheasmör med olika oljor för att få en ännu mjukare, mer lättsmord, konsistens.

INCI: Butyrospermum parkii

Fluffigt sheasmör

Här har jag vispat sheasmör, kokosolja och mandelolja till en härlig mousseliknande konsistens. Underbart för hela kroppen.

Fluffigt Sheasmör (Body butter)

2 delar raw sheasmör

1 del kallpressad kokosolja

1 del olja (exempelvis mandelolja/ sesamolja/ rapsolja)

Vispa ingredienserna i några minuter, till önskad konsistens, och skeda sedan upp i rengjorda glasburkar med lock.

Det är bra att tänka på att både kokosoljan och sheasmöret smälter vid ganska låg temperatur (kokosolja cirka 25 grader, sheasmör cirka 35 grader) så det är en fördel att förvara sheafluffet på en sval plats. Värme påverkar inte produkten men det ser lite tråkigare ut om det smälter ihop.

Att någonting är ekologiskt, naturligt eller miljövänligt behöver inte alls betyda att det samtidigt är människovänligt.

Ofta känns det faktiskt bättre att göra egna salvor för att verkligen veta vad man smörjer in sin egen och barnens kroppar med. Att göra egna salvor och krämer behöver inte vara så svårt.

Arbetet börjar med att hitta bra råvaror, sedan kan en börja blanda och testa sig fram till vilka oljor och nötsmörsorter som passar ens hudtyp. Det finns många recept att välja på och blanda utifrån och det finns bland annat en bra grupp på fb som heter nopoo-gör det själv där en kan få fina tips och råd.

ekologiskt, nopoo, hemgjort

Igår var det åter dags att pyssla ihop några olika ekologiska salvor och krämer till familjen, det blev en ansiktskräm med blandade lyxiga oljor, en allroundkräm med sheasmör, bivax och kokos samt en bivaxsalva. Plus en ny deodorant till mig själv (inte med på bilden).

Jag använde mig av dessa recept att skapa utifrån:

Bivaxsalva grundrecept (perfekt även som läppbalsam)

33 gram bivax

1 dl olivolja

1 dl rapsolja

Smält bivaxet över vattenbad (smälter vid ca 63 grader), rör samman med oljorna. Häll på rena glasburkar med lock och låt svalna.

Oljorna kan bytas ut mot valfri olja, som kokos-/solros-/mandel-/jojobaolja osv, även mot sheasmör och/eller kakoasmör. För en fastare salva ökar man mängden bivax, för en mjukare variant ökas mängden olja.

Ansiktskräm

60 g raw sheasmör (eller blanda exempelvis sheasmör och kakaosmör)

10 g bivax

30 ml valfria oljor

+ eventuellt eterisk olja

Smält bivaxet över vattenbad (smälter vid ca 63 grader), låt sheasmöret smälta ner i bivaxet och blanda även ner oljorna (eventuella eteriska oljor ska droppas i när det svalnat något, annars förloras dess egenskaper). Häll på rena glasburkar med lock och låt svalna.

Allroundsalva grundrecept (hela kroppen inklusive läppar)

1 del bivax

1 del kokosolja (eller tex 1/2 del+ 1/2 del om du vill blanda olika oljor)

1 del raw sheasmör (eller tex 1/2 del shea + 1/2 del kakaosmör el. liknande)

+ eventuellt eterisk olja

Smält och blanda ihop över vattenbad (eventuella eteriska oljor ska droppas i när det svalnat). Häll ner i rena glasburkar och låt svalna.

För en fastare konsistens -öka mängden vax, för en lösare konsistens – öka mängden olja.

Kokosdeodorant grundrecept:

1 msk kokosolja, kallpressad

1 msk bikarbonat**

1 msk* majsstärkelse**

+ eventuellt eterisk olja

Smält kokosoljan (jag använder gärna Kung Markattas extra virgin, kallpressad). Blanda bikarbonat och majsstärkelse och blanda ner det i kokosoljan. Rör ihop till en jämn smet. Droppa eventuellt i eterisk olja. Häll upp i en rengjord liten glasburk (med lock). Låt det stå och stelna. (* jag tar lite mer majsstärkelse eftersom jag gillar en pudrig känsla.)

Kokosolja smälter vid cirka 25 grader så om det är varmt i badrummet kan det vara en idé att förvara deodoranten på ett svalare ställe, om deodoranten smälter och delar sig är det bara att blanda runt i den och låta den stelna igen.

**Majsstärkelsen kan även bytas ut mot potatismjöl eller arrowrot och bikarbonaten kan bytas mot finmortlad alun.

Den här gången har jag gjort små mängder som kommer att ta slut ganska fort. Vill en göra större mängder fungerar det utmärkt att tillsätta E-vitamin som konserveringsmedel.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 272 other followers