Det finns mycket att läsa, många tips och råd, för dem som har lite eller för lite mjölk. Detta är vanligt förekommande och kan vara ett problem i kortare eller längre perioder.
Men att ha för mycket mjölk finns det kanske inte riktigt lika mycket att läsa om. Att ha en för hög mjölkproduktion, eller överproduktion, kan vara ett stort problem, även om det kan låta som en lyx i mångas öron.
- Den som har en väldigt hög mjölkproduktion eller kraftig utdrivningsreflex kan uppleva att barnet sätter i halsen på grund av det höga trycket på mjölken.
- Att barnet ibland till och med vägrar bröstet på grund av att hen upplever det läskigt med det enorma mjölkflödet.
- Barnet kräks (eller har refluxsymptom) och bajsar mycket. Och är därför också hungrig mest hela tiden.
- Barnet gråter mycket och har gaser och/eller koliksymptom.
- Barnet bajsar ofta löst, grönaktigt och nästan explosivt.
- Mamman kan ha ökad risk för mjölkstockning.
- Hon kan ha en sprängande känsla i bröstet på grund av det höga trycket av den stora mjölkmängden.
- Ofta läcker brösten mycket vilket också kan upplevas som ett problem.
Eftersom det är en sådan stor mängd mjölk när barnet ska äta så har barnet sällan eller aldrig möjlighet att tömma bröstet så pass att hen kommer åt den fetare mjölken som kommer mot slutet av amningen. Hen får bara i sig förmjölken som har en högre halt mjölksocker och lägre halt fett vilket kan medföra den snabba passagen genom mag-tarmkanalen.
Det låter bakvänt, men dålig viktuppgång kan bli en följd av väldigt hög mjölkproduktion. Eftersom barnet inte får i sig så mycket av den feta mjölken och dessutom kräks och bajsar mycket kan detta leda till svag viktuppgång.
Dessutom ökar risken att barnet slarvar med taget då hen måste hålla undan för det höga trycket på mjölken. Och/eller eftersom mjölken själv rinner ner i munnen på barnet på grund av det höga trycket behöver hen inte anstränga sig för att ha ett bra tag. Detta kan leda till ömma bröstvårtor och även mjölkstockning.
Om man har väldigt mycket mjölk kan man prova att blockamma. Då bestämmer man sig för en tidsperiod, kanske två eller tre timmar, och sedan ammar man bara på det ena bröstet vid alla amningstillfällen under de timmarna. Sedan byter man bröst och ammar bara på det andra bröstet den nästföljande tidsperioden och så vidare dygnet runt.
Om man har väldigt hör mjölkproduktion eller stark utdrivningsreflex kan det underlätta att liggamma. Antingen på sidan i till exempel sängen eller tillbakalutad på rygg, Laid back nursing, i till exempel soffan. Positionen underlättar för barnet, ger barnet mer kontroll, och tyngdlagen gör att mjölken inte kommer ut lika kraftigt.
Den holländska amningsexperten GA van Veldhuizen-Staas metod att komma tillrätta med dessa problemen är att man:
- En gång per dag så gott som tömmer båda brösten på mjölk med hjälp av en pump (amma direkt efter den tömningen då barnet nu har möjlighet att få i sig den feta mjölken, brösten töms aldrig helt).
- Sedan ammar man ofta, och kanske mindre åt gången, ett visst antal timmar (säg två/tre timmar) på varje bröst innan man byter till det andra bröstet för att bara amma på det under de nästföljande två/tre timmarna. Sedan byter man igen i två/tre timmar och så vidare dygnet runt. (Man ammar alltså inte konstant i två/tre timmar, men under de första två/tre timmarna ammar man bara på bröst A. Under de nästföljande två/tre timmarna ammar man bara på bröst B. Sedan byter man och ammar bara på bröst A igen, de nästkommande två/tre timmarna och så vidare.) När man låter det ena bröstet vila en period ges inga signaler till det bröstet att hela tiden producera mer mjölk.
- Man ammar på minsta signal från barnet, alltså fri amning. Hellre många små slurkar än ett fåtal långamningar för barnets skull. De mindre mjölkmängderna är lättare för barnet att hantera.
Under tiden måste man vara väldigt observant på det vilande bröstet, så att man inte får några stockningar. Mjölken man pumpar ut kan man spara.
Här kan man läsa om GA van Veldhuizen-Staas metod som på svenska kallas heltömning och blockamningsmetoden. Heltömningsvariantan kan man prova om man har extremt mycket mjölk.
Vad bra att någon skriver om detta problem också! Med första dottern hade jag det här problemet men så fort jag tog upp det med någon så fick jag till svar ungefär, vad tacksam för att du har mjölk. Men dottern satte i halsen varje gång och spottade och hostade och fräste, och så var hon stökig i magen och gick upp lite halvdåligt i vikt. Önskar jag hade läst det här inlägget då. Det där med att amma ur samma bröst under tre timmar var ju jättesmart, jag fick bara höra gamla vanliga, byt bröst varje amning (och låt bebisen amma klart ur det ena bröstet först, men bebisen ammade ju aldrig klart).
Ibland gjorde jag så att jag lät henne ta tag så att utdrivningen satte igång, och sen tog jag bort henne från bröstet och lät det värsta högtryckssprutet spruta i en kopp eller en handduk, och satte sen dit henne till bröstet igen.
Vad roligt att du har nytta av mitt inlägg! Tack för att du berättar!
Det låter som att du löste det på ett bra sätt! Att lätta på det värsta trycket så att det blev hanterbart för den lilla.
Ja, det är så synd att det är svårt att få bra råd om amning i vården. Det ska ju räcka med att du upplever det som ett problem för att de ska ta det på allvar kan man tycka. Deras egna åsikter om ifall det är bra eller inte med mycket mjölk kan de hålla för sig själva.
[...] det vara mammans mjölkproduktion, kan barnet uppleva att det är för mycket eller för lite [...]
[...] få i sig av den, om barnet inte har rätt tag, ständigt somnar vid bröstet eller om mamman har väldigt hög mjölkproduktion så att barnet bara får i sig stora mängder förmjölk och blir mätt av den, riskerar barnet att [...]
[...] Ju oftare man ammar ju mer mjölk bildas. Ett vanligare problem vid tandemamning verkar vara överproduktion snarare än underproduktion, i båda fallen finns det hjälp att [...]
[...] vill äta flera gånger i timman, andra vill vila någon timma mellan amningarna. Vissa mammor har hög mjölkproduktion, andra har lite lägre produktion och behöver jobba mer för att underhålla den. En tillräcklig [...]
[...] Eventuellt ska jag börja med metoden som kallas heltömning och blockamningsmetoden (läs mer på Sagogrynets blogg). Att mjölka ur lite först känns inte som ett alternativ eftersom hon alltid är vrålhungrig [...]