Hur ser det ut i ett mjölkgivande bröst?
Om man klickar på bilden så ser man den bättre.
En körtellob består av många små blåsor (alveoler) som bildar mjölk. (På bilden har jag ritat dem i blått.) Alveolerna i körtelloberna utsöndrar mjölken som transporteras i allt grövre mjölkgångar mot bröstvårtan. Detta sker genom att muskler runt körtelloben drar ihop sig när oxytocinet frisätts. Mjölkgångarna sprider sig likt ett träds rötter i hela bröstet och mynnar ut i bröstvårtan.
Ny forskning visar att de tidigare beskrivna mjölksjöarna (lactiferous sinus) inte existerar. Mjölkgångarna, i vilka mjölken står, vidgar sig bara när mjölken är på väg ut.
Det verkar dessutom som att antalet mjölkgångar i bröstet är färre än man tidigare trott (de varierar mellan 4 och 18 stycken), en kunskap som kan vara av betydelse vid handpumpning, eller om man lätt får mastit. Om en mjölkgång täpps till finns det alltså färre vägar för mjölken att ta sig ut än man tidigare antagit. Dessutom är riskerna med en bröstoperation större ur amningssynpunkt. Antalet mjölkgångar har däremot ingenting att göra med förmågan till mjölkproduktion.
Hur fungerar det?
Det mjölkbildande hormonet Prolaktin frisätts när barnet suger på bröstet. Ju oftare barnet suger, desto mer Prolaktin frisätts och mer mjölk bildas.
När barnet suger stimuleras dessutom hormonet Oxytocin att driva ut mjölken. Detta kan ta olika länge, barnet kan behöva suga en stund innan oxytocinet frisläpps. Man kan känna utdrivningen som att det spänner, sticker eller bränner i bröstet och strax därefter märker du att mjölken rinner till och barnet börjar svälja mjölk. Ibland kan trycket bli så högt att mjölken sprutar ut ur brösten med en eller flera starka strålar.
Det händer att oxytocinet inte vill sammarbeta vid amning, detta kan hända när som helst under amningsperioden. Utdrivningsreflexen är känslig för sådant som adrenalin, stress, rädsla, smärta, oro och trötthet. Att slappna av, andas lugnt och att ha barnet hud mot hud kan då stimulera utdrivningsreflexen. Ligg gärna tillsammans i sängen och låt barnet börja om från början som när hen var nyfödd, i lugn och ro. Och/eller bär barnet hud mot hud i till exempel en bärsjal, vilken tillåter er att vara riktigt nära och samtidigt rörliga.
Om utdrivningen krånglar en längre tid så finns det en nässpray som man kan få utskriven på recept. Den heter Syntocinon och är ett syntetistkt utdrivningshormon. Det kan behövas om man pumpar eftersom det kan vara svårt att få igång mjölkflödet själv, utan hjälp av barnet.
Det råder en spridd missuppfattning kring amning som säger att det skulle förstöra utseendet på brösten. Men de förändringar som sker, sker redan under graviditeten. Det är då tillväxten av bindväv och körtelvävnad ökar tack vare ett flertal hormoner. Mjölkgångarna och alveoler växer till och blodflödet till brösten nästan fördubblas. Dessutom blir vårtgårdar och bröstvårtor mörkare och redan från den tredje graviditetsmånaden produceras råmjölk. Så myten om
att man skulle kunna förhindra att brösten förändras genom att strunta i amningen är alltså bara just en myt.
[...] i sig. När mjölken produceras och börjar rinna fastnar fettet längs sidorna på mjölkcellerna (alveolerna) och i mjölkgångarna medan den tunnare mjölken rinner vidare i gångarna mot [...]
[...] På natten kan jag vakna till i det mörka tysta rummet, utan att veta varför. Strax börjar lilla leta efter mig och jag makar mig närmare. Hon ammar och vi somnar om, båda höga av oxytocin. [...]
[...] släpper ifrån sig mjölk till bebisen så går en signal till hjärnan att frigöra hormonet prolaktin och börja producera mer mjölk. Möjligen finns det fall där mamman utsatts för svår trauma [...]
[...] att lära sig båda och att ställa om, andra gör det inte. Ett barn som ammar måste vänta på utdrivningsreflexen, arbeta med tungan för att massera ut mjölken och dessutom har mjölken olika smak vid olika [...]
[...] och övergår till kolostrum (råmjölk). En teori (Flower 2003) är att gulkroppshormon påverkar alveolerna, gör dem genomsläppliga, för att tillfälligtvis inte kunna hålla mjölk lika effektivt. När [...]
[...] Idag läser jag om samma myt på Naturligtvisare, tydligen har det dryftats på radion, och det slår mig att jag nog inte har skrivit så mycket om detta här i bloggen? Jag nämnde det i mitt inlägg om bröstens anatomi, här. [...]