En vanlig amningsfundering kan lyda så här:
“Jag hade mycket mjölk de första veckorna efter att bebisen föddes, nu är bebis runt två månader och det verkar som att mjölken börjar ta slut. Brösten känns inte fulla längre, jag har pumpat efter amning och det kommer bara några droppar. Bebisen vill äta ofta, kanske blir hon inte mätt längre? Ska jag ge ersättning?”
Att pumpa ut mjölk är inte ett tillförlitligt sätt att ta reda på hur mycket mjölk man har i brösten.
Det är väldigt vanligt att man inte släpper ut mjölk till en pump. Att även om man har tillräckligt med mjölk för att fullamma sin bebis så kommer det bara ut några droppar när man pumpar.
Dessutom är det inte konstigt att brösten känns mjukare och inte är lika spända när man har ammat i några veckor. De har helt enkelt ställt in sig på efterfrågan och gör nu precis så mycket mjölk som bebisen behöver och gör av med. De har vant sig vid att producera mjölk och svullnaden har gått ner.
Brösten slutar inte helt plötsligt att göra mjölk. Det är ytterst ovanligt att mjölken plötsligt skulle sina efter att ha fungerat fint i flera veckor, så länge bebisen ammar fritt så kommer det att finnas mjölk (om inte mamman är gravid, då kan man få uppehåll i mjölkproduktionen). Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas. I samma stund som bröstet släpper ifrån sig mjölk till bebisen så går en signal till hjärnan att frigöra hormonet prolaktin och börja producera mer mjölk. Möjligen finns det fall där mamman utsatts för svår trauma eller chock, och brösten plötsligt slutar producera mjölk, men det hör som sagt till ovanligheten.
En vanligare orsak till att brösten börjar producera mindre mjölk är helt enkelt att efterfrågan minskar. Att man har börjat blanda in ersättning eller välling som konkurrerar med bröstmjölken. Eller att en napp gör att barnet får sitt sugbehov stillat så att brösten inte får den stimulans de behöver för att producera tillräckligt med mjölk.
Ett barn som får ersättning somnar ofta och det går ofta längre tid mellan måltiderna än när man enbart ammar. Detta beror på att ersättning är mer svårsmält än bröstmjölk. Barnet kan bli trött och dåsig av att smälta ersättningen och somna efter måltiden. (Det beror alltså oftast inte alls på att barnet blir mätt av ersättning men inte av bröstmjölken, vilket är lätt att tro om man inte känner till detta.) I värsta fall sover/står sig barnet så länge att hen hoppar över nästa amningstillfälle eller ammar kortare stund. Mjölkproduktionen minskar och man ger mer ersättning, dessutom finns alltid risken för tuttförvirring. Om den onda cirkeln fortsätter riskerar ersättningen att helt konkurrera ut bröstmjölken.
Det är vanligt att barn ammar oftare i perioder, detta betyder inte att man har för lite mjölk och måste fylla på med ersättning, det betyder bara att barnet vill amma mer och oftare en period.
Mjölken i brösten tar som sagt inte slut, det bildas hela tiden mer och mer, så om barnet vill amma oftare så låt hen göra det. Man måste inte vänta på att det ska bildas ny mjölk innan man låter hen amma, man måste inte låta bebisens mage vila si eller så länge mellan amningarna. Detta är gammalt skrock och myter som idag är förkastade av vetenskapen. Lita på din egen förmåga att göra mjölk! Lita på att din bebis är född med egenskapen att själv känna när hen vill och behöver amma.
Tillbaka till frågan. Jag tror inte att kvinnan behöver varken pumpa eller ge ersättning i detta fallet. Vad som upplevdes som ett problem kanske inte ens var ett problem egentligen. Ibland vill vi så väl att vi slår knut på oss själva och skapar ett problem av en alldeles normal och naturlig situation.
Vi behöver alla lite stöd och uppmuntran då och då. Lite bekräftelse på att vi är på rätt väg och att det vi gör är riktigt. Vi behöver någon som ser oss, ser att vi kämpar. Ibland behövs bara några kärleksfulla ord.



Fri amning låter ju så fint tycker jag, men hur gör man i ett jämställt förhållande där man efter 7-8 månader överlåter föräldraledighetens njutning på pappan och går tillbaka till jobbet? Det här tycker jag är en kärnfråga i amningsdebatten som jag har väldigt svårt att få ihop för mig personligen.
Jag klipper och klistrar från ett tidigare inlägg jag skrivit här i bloggen.
Man måste inte avsluta amningen för att man börjar jobba. Brösten är fantastiska på att ställa in sig efter efterfrågan. Ibland kan man behöva pumpa ur lite grann för att lätta på det värsta trycket och undvika stockningar den första tiden, men det är bra om man lyckas komma ifrån det för att inte lura brösten att producera mer än vad som behövs när ni är ifrån varandra.
Ni kan alltså fortsätta att amma när ni är tillsammans, innan och efter jobbet, på kvällen, morgonen, lunchrasten, och/eller natten eller vilka arbetstider man nu har. Det är bra om man undviker att ge barnet flaska under tiden brösten är på jobbet, det ökar chanserna att kunna behålla amningen -om det är det man vill. De dagar man inte jobbar kan man amma som vanligt igen.
Eller så väljer man att bara amma vid läggdags eller vid uppvaknande eller på natten och så vidare. Det behöver inte vara mycket amning eller ingen amning alls. En liten stund då och då kan vara nog så viktig, och allt som behövs, för både mamman och barnet. Att behålla amningen när man jobbar kan vara ett bra sätt att snabbt återknyta till varandra efter en dag isär. Ibland kan amningen bli ännu viktigare för barnet just i den här situationen.
Hoppas att ni hittar ett sätt som fungerar för just er!
Jag fortsatte att amma min son även efter att jag började jobba när han var ca 8 månader. Det gick jättebra. I början pumpade jag ut och sparade, men sonen ville inte ha mjölk på flaska. Han åt vanlig mat hemma hos pappa, och diade när jag var hemma.
Det tog någon månad för mina bröst att ställa om sig, så jag fick pumpa 1-2 gånger om dagen först för att slippa obehag och risken för mjölkstockning. Sedan gick det hur bra som helst!
Nu är sonen snart ett och ett halvt och jag ammar fortfarande massor när jag är hemma
Bra skrivet!
Och jag tror det är VÄLDIGT vanligt, det här att “Är mjölken slut nu? Brösten är inte lika spända.” Jag är förvånad över att det finns större kunskap om brösten
Tyvärr så beror det väl på att föräldrar förväntar sig att de små bebisarna ska sova så mycket och sammanhängande. Har man läst att en nyfödd sover 16 timmar så förväntar man sig inte att de ska vakna varannan, varje, timme och vilja amma och så har de hört från någon som ger ersättning och de sover ju så bra.
Vad gör BVC i frågan egentligen?
Tycker att BVC generellt är dåliga på att uppmuntra amning. FÅR de inte gör det, eller? Flera gånger tänkt att kontakta…ja, vem då? – ang BVC. Är det Socialstyrelsen?
Angående Annas kommentar här ovan: Jag nästintill helammar min 7 månaders son, fast jag arbetar full tid. Jag åker hem på lunchen och ammar. Han verkar ha ställt in sig på hur jag jobbar. Han verkar helt enkelt inte bli sugen på att amma när jag inte är där. Och skulle han bli det tar min man med honom till mig på kontoret och så får han amma lite. Sen ammar vi mycket mycket på kvällen och ett par gånger på morgonen innan jag kör. Så det går om du jobbar hyfsat nära ditt hem. Dessutom spar man massor med pengar på att inte kunna gå ut och äta lunch på resturang
Tack för att ni delar med er av hur ni löst amningen och jobbsituationen! <3
Jag hade en kämpiga amningsstart med första barnet. Jag kom väl fram till då att tillräckligt med mjölk är inget som man kanske HAR utan någon man SKAFFAR SIG, genom att jobba ihop till den.
Med tiden har jag väl blivit mer ödmjuk för att det inte alltid fungerar, det är så mycket som påverkar och spelar in. Inte minst barnet! Och att man ska aktivera prolaktin receptorerna de första veckorna, och ammar man för sällan de första veckorna, vilket kan vara svårt om man själv elelr barnet inte mår bra, så kan det påverka att man inte kan komma upp i full produktion senare. Har inte alla receptorer aktiverats så påverkar det på längre sikt.
Men i grund och botten så känner jag väl ungefär så fortfarande, att mjölkmängden är någon man själv påverkar i stor utsträckning. Det kan vara skitjobbigt att behöva amma så ofta som krävs om man inte har tillräckligt med mjölk till att börja med, eller om man får ett tillväxthämmat barn som behöver extra mycket. Men det mesta går rent fysiskt, även om man kanske inte känner att det är värt det i vardagen. Och då är det okej att avstå. Men kunskapen om amning och mjölkproduiktion är alldels för dålig idag och det gör att många inte har möjlighet att välja fritt.
[...] risken för problem och öka chanserna att man tar sig igenom problemen om de uppstår. Det är en fördom att bröstmjölk skulle vara något osäkert och nyckfullt som måste backas upp med ersättning. [...]
[...] att bröstmjölken blir utkonkurrerad av ersättningen. Det är också bra att känna till hur barnet svarar olika på bröstmjölk och ersättning, och att ju mer ersättning man ger barnet, desto mindre blir den [...]
[...] oerhört starka ekonomiska intressen i att man ska ge mer välling och amma kortare tid. När vällingen tar över kan mjölkproduktionen gå ner. Om mjölkproduktionen går ner vill barnet ha mer välling eftersom hen inte blir mätt på [...]
[...] kvinnor känner en oro för om de kommer att kunna amma, om de har tillräckligt mycket mjölk, om barnet går upp i vikt som det ska, om de ammar för mycket eller för sällan, om de gör på [...]
[...] barnet behöver tillmatas med ersättning, var då uppmärksam på att amningen inte blir utkonkurrerad om ni vill behålla [...]
[...] på problem som uppstår med hjälp av ersättning och bröstpump istället för att reda ut varför problemen uppstod från början för att förhindra att de uppkommer igen. -Institutionella [...]
[...] Jag har skrivit om förmjölk och eftermjölk här. Här har jag skrivit om funderingar på tillräcklig mjölkmängd. [...]
När ni diskuterar amning och jobbsituation så vill jag dela med mig av min och min mans lösning.
Jag började jobba halvtid när mitt barn var sju veckor och samtidigt gick min man ner till halvtid. (Nu har vi tur som har förstående arbetsgivare och jobb där det går att jobba halvtid en period. Samt att vi har nära till jobbet vilket nästan har varit den viktigaste förutsättningen).
Jag har hela tiden ammat men också pumpat ur. När jag är på jobbet så flaskmatar min man med urpumpad bröstmjölk. För oss har detta fungerat perfekt och mitt barn har inte blivit tuttförvirrat. De första 5 månaderna fick jag pumpa ur även på jobbet. Men nu på sista tiden så har det sällan behövts (och då varierar jag ändå genom att jobba förmiddagar ibland och eftermiddagar ibland). När mitt barn var ca ett halvår så har hen dock börjat vägra flaskan när jag jobbar. Hen väntar hellre tills jag kommer hem. Men då hen är pigg och glad och går upp i vikt bra så ser jag inte detta som ett problem. (Dock är jag noggrann med att se till att hen är mätt innan jag går till jobbet). Även när jag är hemma så kan det gå långt mellan amningarna nu när hen är större och intresserar sig för omvärlden. Vi har precis börjat med smakportioner men kommer att fortsätta amma så länge hen vill (och så mycket som hen gillar att amma så gissar jag på att det blir närmare två år…). Det finns lika många lösningar som det finns individer på jorden och det gäller att hitta dem som passar just den egna situationen. Jag har en del tips om hur jag har gjort när jag pumpat (för det har jag gjort mycket och ofta) men de passar kanske inte i en amningsvänlig blogg.
[...] Men under tiden man ammar kan det vara otroligt känsligt med kommentarer kring amningen. ”Har du tillräckligt med mjölk?” är en klassisk sådan som enbart skapar en känsla av osäkerhet. ”Ska du amma nu [...]
[...] hos mamman. Kan det vara så att mamman har svårt att tro på sin förmåga att amma och/eller att göra tillräckligt mycket mjölk? Kan tidigare negativa amningserfarenheter ligga som ett psykologiskt hinder för amningen? Har [...]
[...] styra mjölkmängden både positivt och negativt, om det har jag skrivit bland annat här, här och här.) Gilla och dela inlägget påFacebookTwitterLike this:GillaBli först att gilla denna [...]