Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Snart släpps min bok!

Snart släpps min bok!

En bok om amning i nöd och lust. En bok för dig som vill amma. Och för dig som redan ammar och behöver stöd på vägen eller bara bekräftelse. Och för dig som vill stötta någon som vill amma, både i nära relation och rent professionellt.

Boken släpps i slutet av augusti och kommer att finnas där böcker säljs, tex hos bokus och adlibris.

Det går också bra att förbeställa ett ex genom att swisha 250 kr (för bok inkl porto) till nummer 0706 162219. Ange ditt namn och adress som meddelande, så skickas boken till dig så fort den kommit från tryckeriet. Tack!

 

Instagram

 

Tipsa gärna någon du tror kan vara intresserad av en bok om amning!

.

.

.

.

.

.

.

Annonser

Ge inte vatten till ditt helammande spädbarn, inte ens under de allra varmaste sommardagarna.

I sommarvärmen är det viktigt att inte bara tänka på solkrämer och solskydd, utan även att dricka ordentligt, både för barn och vuxna.

När det gäller barn upp till sex månader, som helammar, behöver de inte komplettera med vatten eller annan vätska under varma dagar.

Däremot kan man märka att hen kanske vill amma lite oftare än vanligt.

Bröstmjölk är den perfekta vätskan eftersom det både svalkar och tillför alla de salter och mineraler barnet förlorar i och med vätskeförlusten i värmen. Vatten tillför varken näring eller energi vilket de små barnen så väl behöver.

Man behöver inte, och bör inte, ge industriproducerad vätskeersättning till småbarn.

Man bör inte heller blanda ut modersmjölksersättning med mer vatten för att öka vätskeintaget för flaskmatade barn, följ alltid doseringsråden på förpackningen!

Om man märker att barnet är påverkat av värmen kan man medvetet amma/flaskmata oftare och lite i taget. Är barnet väldigt trött kan man behöva pumpa ut och ge barnet bröstmjölk på en sked eller med en kopp mellan amningarna. Håll koll på att barnet kissar som vanligt.

Även du som ammar kan behöva dricka lite extra under varma dagar för att inte själv bli påverkad, då barnet kanske ammar oftare än vanligt, samtidigt som du själv förlorar mer vätska i värmen.

Är barnet lite äldre (över sex månader), och amningstillfällena lite glesare, kan vatten vara ett bra komplement till bröstmjölken. Barn är mycket känsligare för vätskeförlust än vad vuxna är.

Men det är även bra att veta att det inte är farligt att ge ett litet barn små mängder vatten, tex på en tesked, om man tvunget vill. Kokat avsvalnat vatten innebär inga risker i sig. Var dock medveten om att vatten fyller upp magsäcken och att en liten bebis behöver få energi varje gång hen visar tecken på att vilja amma. Magsäcken rymmer bara en liten volym och bröstmjölk ger all den vätska, näring och energi en liten behöver. Om man ofta ger vatten istället för att amma kan det även hända att brösten får för lite stimulans vilket kan leda till minskad mjölkproduktion. Om man vill amma är det fördelaktigt för både bröst och barn att göra det istället.

 

.

.

(Återbruk. Den här texten publicerades i bloggen för ungefär ett år sedan. Lika aktuell idag.)

.

.

.

.

.

.

Ett tungband är en vävnadsrest från fosterstadiet, något vi alla har i någon utsträckning. Ibland tillbakabildas det inte tillräckligt, och ibland är det dessutom kort eller stramt och kan då ställa till problem. Man tror att runt 10% av befolkningen föds med kort/stramt (främre del av – ) tungband, ankyloglossi, men det verkar förekomma ett stort mörkertal bland de bakre delarna av tungbandet. Det verkar förekomma något oftare hos pojkar än hos flickor och det verkar vara ärftligt. Alla som har kort tungband får inte problem med det.

Eftersom barnet måste använda tungan för att massera fram mjölken kan det uppstå problem vid amning om tungans rörlighet blir begränsad av tungbandet. Vanliga symptom är bland annat sår, smärta och minskad mjölkmängd.

 

lista2

  • Vanliga symptom vid kort tungband:

Den vanligaste svårigheten vid amning är att barnet har svårt att få ett bra tag om bröstet. Ett annat vanligt problem är att barnet upprepat släpper taget om bröstet (kan inte hålla kvar det under amning). Ytterligare symptom på kort tungband kan vara höga smack/klick- och sväljljud, sugblåsor på barnets läppar och reflux (barnet sväljer luft samt de problem som följer med luft i mag- och tarmsystemet), utdragna amningar, ett barn som är oroligt vid bröstet, kräkreflex under amning och mjölkläckage. Även flaskmatade barn kan uppvisa ätsvårigheter med felaktig sugteknik och mjölkläckage. (Dessa symptom och problem kan uppkomma även utan att det behöver bero på just ett kort tungband, rådfråga alltid din läkare.)

Ytterligare problem är att mamman, som en följd av det dåliga taget, bland annat ofta får ömma och såriga bröstvårtor, mjölkstockning och/eller att mjölkbildningen inte kommer igång ordentligt då barnet inte kan stimulera mjölkbildningen tillräckligt (med dålig viktuppgång hos barnet som följd) på grund av en mindre effektiv sugteknik.

  • Hur ser det ut?

Tungbandet kan fästa på flera olika ställen under tungan och man skiljer på det genom att kalla det främre och bakre tungband, men det är egentligen ett och samma. Den främre delen av tungbandet är synligt och kan till exempel fästa från tungspetsen eller en bit bakom och gå ner strax bakom den nedre tandköttsraden. Det kan vara olika elastiskt, av olika längd och tjocklek och ger inte alltid hjärtformad tunga, vilket är en vanlig missuppfattning. Den bakre delen av tungbandet är ofta gömt under slemhinnan och hittas då bara genom att man känner i barnets mun. Ett bakre tungband håller ner tungans mitt eller den bakre delen av tungan, vilket kan göra att tungan ser skålformad ut när barnet gråter.

Läppband

Det finns vidare även strama läppband som kan ställa till med problem. Detta kan orsaka att barnet inte avslappnat kan vika ut läppen vid amning och kan därmed orsaka ett mindre effektivt tag och svårt att skapa vakuum. Mamman kan då uppleva en känsla av att barnets bits. Det finns även indikationer på att förekomst av övre läppband i princip alltid innebär samtidig förekomst av tungband, och då speciellt bakre tungband.

  • När behöver läpp- /tungbandet åtgärdas?

Det är inte utseendet, storleken eller placeringen av tung- eller läppbandet som avgör om det behöver behandlas. Inte heller barnets viktkurva. Det är funktionen, barnets förmåga att amma samt mammans smärtupplevelse vid amning, som är avgörande.

Många tittar enbart på hur långt tungan kan sträckas ut, eller om tungan är hjärtformad. Men för att kunna amma behöver barnet bland annat kunna lyfta tungans mitt upp mot gomtaket, samtidigt som det gapar stort, då tungan masserar ut mjölken ur bröstet. Det stora taget behövs även för att med hjälp av tungan kunna behålla bröstet i munnen, med avslappnade utvikta läppar för en smärtfri amning.

Undersök barnet och titta på hur tungan rör sig. Kan den sträckas ut, åt sidorna, uppåt mot gommen? Kan den kupa sig runt ditt finger? Kan den göra den vågrörelse som ska föra mjölken bakåt mot halsen för nedsväljning eller stannar mjölken i en liten sjö i mitten av tungan? Kan barnet koordinera sug- svälj och andningstekniken? Det finns särskilda undersökningar för allt detta vilka kan utföras av kunnig vårdpersonal.

Att åtgärda tungbandet anses vara ett snabbt och enkelt ingrepp som ofta ger omedelbar förbättring, speciellt när det görs ett så kallat diamantklipp, vilket är viktigt. (I exempelvis Nederländerna och England görs detta med lokalbedövning och ingreppet tar då cirka 10 – 20 sekunder.) Ibland kan det dock ta lite tid innan förbättringen är kännbar, bland annat på grund av barnets muskelminne, och ibland kan slemhinnan växa ihop igen och behöva åtgärdas på nytt. Detta kan i regel förebyggas genom olika stretchövningar och sugträningstekniker.

Det är fördelaktigt om man frigör tungan ordentligt första gången så att barnet slipper klippa tungbandet flera gånger. Internationellt rekommenderas även att man tar hand om såret på ett sätt som gör att risken minskar att det växer ihop igen. (Följ länkar i slutet av texten.)

Efter åtgärdat tung-/läppband behövs ofta ett ökat amningsstöd, bland annat för att lära sig förbättrad amningsteknik, både för mamman och barnet. Mycket hud mot hud kan hjälpa och var extra noga med att hjälpa barnet att få ett tillräckligt bra tag om bröstet. Ta gärna kontakt med en duktig amningsrådgivare efter behandlingen. Internationellt rekommenderas även besök hos kiropraktor eller liknande, före och efter ett tungbandsklipp.

  • Hur ammar man ett barn med kort tungband?

Beroende på hur tungbandet påverkar barnet och vilka symptom just ni har finns det lite olika knep som eventuellt kan underlätta vid amning. Det första är att kompensera för det sämre taget som ofta leder till minskad mjölkbildning och svag viktuppgång. Barnet kan kompensera tungans begränsningar genom att använda gommen, käkmusklerna eller läpparna för att hålla kvar bröstet i munnen under amning. Taget blir då ofta ytligt, och det kan kännas som att barnet biter i bröstet.

  • Så var noga med taget och amma med riktigt täta mellanrum för fler chanser till mjölköverföring.
  • Amma så ofta du kan och gör gärna bröstkompressioner under tiden.
  • Prova även gärna flera olika handgrepp, som hamburgargreppet och/eller att stötta bröstet genom att hålla i det och försiktigt styra in bröstvårtan mot barnets gomtak så att bröstet kommer längre in i munnen, då ökar du chansen för ett större tag och hjälper barnet att hålla kvar bröstet i munnen genom hela amningen.
  • Sitt bekvämt, gärna lätt tillbakalutat eller laid back, och håll barnet så nära dig som möjligt för att optimera för de förutsättningar som finns. En hand bakom barnets skulderblad kan ofta hjälpa.

Om barnet har svårt att få ut tillräckligt mycket mjölk kan du prova att amma med ett tillmatningsset för att stimulera mjölkbildningen under tiden ni väntar på att få hjälp med tungbandet. Även pumpning och tillmatning på andra sätt kan ibland behövas som komplement, men undvik koppmatning om tungans rörlighet är väldigt begränsad. Om det gör alltför ont när barnet ligger vid bröstet kan det även underlätta för bröstvårtan att amma med en amningsnapp under den här perioden.

Hög gom

I samband med kort tungband är det inte ovanligt att barnet även har en högvälvd gom, vilket i sig kan innebära problem att skapa vakuum och hitta en effektiv sug- och sväljrytm. Detta kan också ge smärtsam amning och såriga bröstvårtor. Laid back-positionen och olika handgrepp kan hjälpa barnet att få ett tillräckligt bra tag och tillräckligt mycket bröst i munnen vid amning, så att bröstvårtan hamnar långt in och inte skadas. Att göra bröstkompressioner kan också hjälpa vid hög gom.

Vanliga problem för familjer med tungbandsproblematik

Något som ofta sätter krokben för en ammande familj som söker hjälp för problematik kring kort tungband är dels att det saknas nationella riktlinjer kring bedömning och behandling av kort tungband och dels att det bland annat i BVC:s handbok, trots nya kunskaper i ämnet, står att tungband sällan ger amningsproblem. Detta leder till att väldigt många nekas hjälp vid tungbandproblematik och tvingas söka sig till privatläkare eller till och med utomlands för behandling.

Sugträning

Efter att barnets tungband har blivit åtgärdat kan man behöva hjälpa barnet att träna sin tunga och stärka de muskler som tidigare inte kunnat användas på ett optimalt sätt. Barnet har redan använt sin tunga i ungefär tre månader inuti mammans mage och ju längre barnet har fått vänta på behandlingen av tungbandet efter födseln, desto större behov av sugträning kan barnet ha efteråt. Barnet kan ha lärt sig att anpassa både sug- andnings- och sväljteknik efter sina fysiska förutsättningar och behöver nu träna på att använda tungan på ett för hen helt nytt sätt. Tänk på att alla övningar ska göras lekfullt och på barnets villkor!

.

Mer information:

Video: Tungbandsklipp med elektrosurgery, av Kirsten Slagter

Video: Aftercare med Katherine Fisher

Video: Sug- och stretchövningar med Melissa Cole

Video: Sårstretch med Mikel Newman

Video: Katherine Fisher om kort tungband

Bobby Ghaheri text och video om aftercare

Intervju med Bobby Ghaheri

Länk till tips om man funderar på om barnets tungband är kort.

Mer att läsa om kort tungband hittar du här (norska), här (danska) och här och här (engelska). Här kan man läsa (på engelska) om ”tio myter om kort tungband.”

Video som med hjälp av ultraljud visar hur tungan arbetar vid amning .

Yttrande från Metodrådet, HTA 2018:46

Källor på detta:

Breastfeeding and human lactation, fifth edition. Karen Wambach, Jan Riordan

Supporting sucking skills in breastfeeding infants. Catherine Watson Genna

Dr. Jack Newman´s Guide to breastfeeding, revised edition. Dr. Jack Newman, Teresa Pitman

– Ghaheri B.A. et al, 2016, Breastfeeding Improvement Following Tongue-Tie and Lip-Tie Release: A Prospective Cohort Study. Laryngoscope. 2017 May;127(5):1217-1223. doi: 10.1002/lary.26306. Epub 2016 Sep 19

– Buryk M, Bloom D, Shope T. 2011, Efficacy of Neonatal Release of Ankyloglossia: A Randomized Trial. Pediatrics 2011: 128, 280-8
– Emond, A, Ingram, J, Johnson, D. et al. 2013, Randomised controlled trial of early frenotomy in breastfed infants with mild-moderate tongue-tie. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. 2013: 99:F189-95
– Berry J, Griffiths M, Westcott C. 2012, A double-blind, randomized, controlled trial of tongue-tie division and its immediate effect on breastfeeding. Breastfeed Med. 2012 Jun;7(3):189-93. doi: 10.1089/bfm.2011.0030. Epub 2011 Oct 14.

 

.

.

.

.

.

När det gör ont att amma!

När amningen är smärtsam finns det en hel del att titta på för att söka upp och reda ut orsaken bakom.

Några frågor som behöver besvaras för att amningsrådgivaren ska kunna hjälpa till på bästa sätt:

*Hur gammalt är barnet? *Hur länge har det pågått? *Vilka råd har du tidigare fått och vilka försök på lösningar har gjorts? *Hur är barnets tag och position vid bröstet? *Praktiserar ni fri amning på tidiga signaler? *Regleras amningen i antal tillfällen eller i tid vid bröstet? *Är barnet hel- eller delammat? *Använder barnet napp? *Går barnet upp i vikt? *Växer det på längden? *Ökar huvudomfånget? *Är ni, mamman och barnet, friska?

De vanligaste orsakerna till smärta vid amning är taget och amningspositionen. Gör eller be därför gärna om en amningsobservation.

Snabbguide för ett bra tag:

Sitt eller ligg bekvämt med barnet nära dig, barnet ska inte behöva vrida på nacken men ska gärna luta huvudet lätt bakåt. Låt barnet själv söka och ta bröstet, stoppa inte in bröstet i barnets mun. Hakan ska vara i kontakt med bröstet och näsan fri för andning.

Om barnet ligger för långt ifrån bröstet när ni ammar kan detta orsaka slitningar vilket kan leda till smärta. Titta på bröstvårtan efter amning. Om den är sned, vit eller tilltryckt bör taget eller amningspositionen justeras. Ibland räcker det att flytta barnet lite i höjd- eller sidled

liten

– Finns orsaken hos barnet eller bröstet?

Mamman:

Har du mjölkstockning? Finns det sår på bröstet? Kan det vara bakterier i såret? Kan smärtan bero på eksem eller svamp? Kan det vara white spots, kärlkramp, Raynauds fenomen eller mjölkblåsor? Har du inverterade bröstvårtor?

Om det gör ont i båda bröstvårtorna samtidigt kan det även vara hormonförändringar så som ägglossning eller graviditet. Är det ägglossning eller mens på gång kan det kännas ömt och obehagligt i bröstvårtorna vid amning under några dagar. Är det graviditet så kan det kännas ömt under en längre tid, ta ett graviditetstest och läs mer om amning under graviditet. Både vid ägglossning, mens och graviditet kan mamman även känna irritation vid amning, vissa beskriver att de upplever tillfällig amningsaversion.

Ibland gör det ont att amma utan att man kan se någon tydlig orsak i brösten. Då kan man fundera på om det kan finnas muskelspänningar eller låsningar som strålar ut mot bröst eller rygg. Detta kan exempelvis uppkomma under graviditet eller förlossning, eller på grund av obekväma amningspositioner. Prova om massage kan hjälpa, rådfråga även vården, sjukgymnast eller kiropraktor.

Barnet:

Kan barnet ha torsk? Kan det vara tänder på gång? Kan det vara så att barnet skapar ett väldigt högt tryck/vakuum vid amning?

Ta en närmare titt i barnets mun, kanske barnet har ett kort tung- eller läppband, högt gomtak, gomspalt eller annan medfödd fysisk svårighet, som kan ge upphov till smärta?

Underlätta för hud mot hudkontakt och låt barnet roota och förbereda sig i lugn och ro för amning. Har du provat att amma Laid back? Amma på det smärtfria bröstet först om det bara gör ont i det ena bröstet, då barnet suger som kraftigast i början.

Skatta din smärta från noll till tio när det är som värst, och sedan igen lite senare, för att kunna se om de förändringar du gör hjälper. Bygg vidare på det som fungerar!

Sök hjälp i tid!

Det är viktigt att ta smärtsam amning på allvar eftersom ett litet problem lätt kan leda till fler och större problematik. Sök hjälp för att komma till rätta med smärtan och nöj dig inte med en quick fix för symptomet. Även den bakomliggande orsaken måste utredas.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Mjölkstas

Mjölkstockning

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Allt om amning

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

 

 

En bok om amning!

För er som inte följer sagogrynet på instagram: Det är spännande nyheter på gång!

manus

Här ligger manus på min kommande bok om amning.

Den här bloggen har erbjudit föräldrar och vårdpersonal kostnadsfri amningskunskap sedan 2010. Det ska den fortsätta med!

Och som ett komplement till bloggen kommer det snart en bok!

Precis som i bloggen ligger fokus på att få amningen att fungera med hjälp av grundläggande amningskunskap och praktiska råd och tips. Med den här boken kan du bli din egen amningsrådgivare.

*För dig som är gravid och vill vara väl förberedd inför barnets ankomst.

*För dig som redan har fått barn och nu vill få amningen att flyta.

*För dig som vill ha mer kunskap för att kunna stötta en ammande familj på bästa sätt.

Boken fungerar som en handbok och tar upp allt från hur man får amningen att fungera den första tiden oavsett om man vill helamma eller delamma, hur man reder ut eventuella amningsproblem, om flaskmatning, om långtidsamning och om hur man avslutar amningen. Och mycket mycket mer!

Jag är så glad att jag får skriva den här boken och jag hoppas innerligt att ni också ska tycka om den!

.

.

.

.

Amning under högtider

God jul kära läsare!

Jag önskar er en lugn och avslappnad jul- och nyårshelg. Både för er egen skull såklart, men också ur ett amningsperspektiv.

Julstressen är tyvärr inte alltid så gynnsam för amningen eftersom adrenalin hämmar utdrivningsreflexen (oxytocinet). Så försök att hitta stunder av stillhet. Släpp ner axlarna och andas en extra gång.

Att få igång amningen med en ny bebis, eller att få ordning på amning som krånglar kan vara tillräckligt knepigt utan att man behöver slänga in en skopa julstress ovanpå alltihop. Eller om man vänder på det, att ta sig igenom julhelgerna med allt vad det innebär med ändrade rutiner, resor och besök, släktingars åsikter och kommentarer kring ens person och livsval, och anpassningar efter mångas viljor runt en högtid kan vara tillräckligt påfrestande redan innan man stoppar in en ammande bebis i mixen.

Det är alltså inte underligt att amningsrådgivningen ofta skjuter i höjden runt högtider.

Men om man är lite förberedd på vad som kan vänta och vilka frågor som kan uppkomma är det ofta lättare att undvika de värsta fallgroparna.

Så, här kommer några tips inför julhelgerna:

1. Amning behöver ofta lugn och ro för att fungera bra. Oxytocin (hormonet som driver ut mjölken ur brösten) frisätts lättast när du är lugn och mår bra. Adrenalin däremot (som hämmar oxytocinet) frisätts vid exempelvis stress, smärta och oro. Vilket förenklat betyder att mjölken finns i brösten men kommer bara inte ut, på grund av stress/oro/smärta (eller julstress i detta fall). Barnet blir frustrerat, mamman blir ännu mer stressad och en negativ spiral skapas. När man känner till detta och medvetet kan försöka att hålla undan adrenalinet samt skapa förutsättning för oxytocinet att flöda har man alltså kommit en bra bit. Så sök lugn och ro, stressa ner och lämna julstöket till övriga familjen.

2. Att amma på barnets tidiga signaler är ytterligare en huvudnyckel som underlättar för amningen. Här finns en längre text om detta. Att amma på tidiga signaler kan bli svårare under storhelger när rutiner ändras, när det är extra mycket att göra, när man är fler än vanligt i hemmet, släktingarna vill hålla barnet och så vidare. Men återigen, att vara medveten om det och att då alltså kunna vara lite extra uppmärksam gör stor skillnad.

3. Slarva inte med taget. Ett tillräckligt stort tag ger barnet möjlighet att amma effektivt och bekvämt. När barnet ammar aktivt och effektivt kan det ske en mjölköverföring från bröst till barn och mjölkbildningen sätter igång. Och detta tillräckligt stora tag minskar risken för amningsproblem av olika slag. Så trots att det är stressigt med julskinkan, fullt av släktingar i soffan och glada barn runt granen, så är det en bra investering att ta sig tid att vara noga med barnets tag. Läs mer om ett bra tag och hur man får till det här.

4. På tal om släktingar i soffan, för en del kan det kännas obekvämt att amma bland andra. Dels för att man inte vill höra kommentarer som ”Ska du verkligen amma nu igen..?” Dels för att man kan känna sig uttittad och barnet kan ha svårt att koncentrera sig på att amma när det är mycket ljud och rörelse runt omkring. Om detta gäller för er kan ni kanske förbereda er på att söka upp ett lugnare hörn eller ett avskilt rum för att komma undan lite då och då under julfirandet.

5. Det är inte helt ovanligt att barn reagerar på rutinförändringar, nya intryck och stress genom att strula vid bröstet. Det kan vara mer eller mindre krångel och det kan hålla på olika länge. Om ditt barn plötsligt amningsstrejkar finns det mer att läsa här.

Bonus: En jättevanlig fråga runt julhelgen är ”Får man äta sill/pepparkakor/julmust/klementiner/valfritt livsmedel när man ammar?” Svaret är oftast Ja! Krångla inte till det i onödan. Det är en mycket liten risk att de livsmedel du stoppar i dig skulle påverka barnet på ett negativt sätt. Det är mer troligt att barnet, om det reagerar, påverkats av ändrade rutiner, nya intryck, stress och så vidare.

livsmedelsverkets hemsida finns information om vilka livsmedel en ammande bör undvika och det handlar mest om insjöfisk. Läs mer på hemsidan om det är något specifikt livsmedel du funderar på.

God jul!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Mjölkstas

Mjölkstockning

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Allt om amning

.

.

.

.

.

.

Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2015.

Andelen barn som enbart ammas minskar, medan de som ammar delvis ökar något.

  • Det var runt 1,3 procent färre som helammade vid en veckas ålder jämfört med året innan.
  • Siffrorna för helamning när barnen är två och fyra månader gamla ligger på nästan samma nivå nu som föregående år.
  • Helamningen vid sex månader minskar något igen.
  • Något fler väljer att delamma sin ettåring, än vad vi sett under de senaste tio åren.

Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar fortfarande saknar stöd i amningsstarten. Det behövs mer stöd och hjälp för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.

Statistiken visar att andelen mammor som helammade när barnet var sex månader nu minskar igen. Siffrorna hade ökat från ca 11 till 14 procent mellan 2010 och 2011. Siffran steg ytterligare till 15,2 procent år 2013 och år 2014 låg den på 15,4 procent. Nu är den (år 2015) nere på 14,6 procent.

Vi ser att siffrorna ökat lite när det kommer till delammade ettåringar. Från cirka 19 procent år 2013 till 24 procent år 2015.

Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel fyra månaders ålder helammades 66 procent av barnen i Jämtland jämfört med 41 procent i Gävleborg. Det skulle vara oerhört intressant om vården förväntades utvärdera sig själv i samband med dessa rapporter. Och offentligt redovisa vad man själv tror är anledningen till att man ligger så lågt respektive högt i sin region. Och vad man har för plan framåt.

Siffrorna ser ut såhär:

Vid en veckas ålder ammas 77,8% helt och 17,4 % delvis. (jämför med 79,1 % respektive 16,4% år 2014)

Vid 2 månaders ålder ammar 63,6 % helt och 21,0 % delvis. (63,9 % respektive 20,9 % 2014)

Vid 4 månaders ålder ammar 51,2 % helt och 23,0 % delvis. (51,8 % respektive 22,4 % 2014)

Vid 6 månaders ålder ammar 14,6 % helt, och 48,6 % delvis. (15,4 % respektive 47,6 % 2014)

40,5 % ammar delvis vid 9 månaders ålder. (Siffror saknas från 2014)

24,0 % ammar delvis vid 1 års ålder (19,1% år 2013, siffror saknas från 2014).

 

Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång? 

 

Av de barn som föddes 2015 ammades alltså 95,2 % helt eller delvis vid en veckas ålder. Det kan tyckas vara en hög siffra men det är en låg siffra sett sedan mätstart.

Och titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Siffrorna sjunker snabbt från 51,2 procent till 14.6 procent. Trots att den globala rekommendationen är ”helamning i sex månader” så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden 4 – 6 månader. Varför? Jag tänker bland annat barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen.

Jämför med förra årets amningsstatistik, baserat på barn födda 2014.

 

Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.

Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.

 

 

.

.

.

.

 

.

.

.