Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Livsmedelsverket har uppdaterat sina råd om introduktion av gluten.

Man tar nu bort det tidigare rådet att introducera smakprov med gluten ”tidigast från 4 månader, senast vid 6 månader”.

Livsmedelsverket har uppdaterat rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att börja ge mat med gluten på samma sätt som annan mat. Men det är viktigt att börja med små mängder och att öka mängden långsamt.

Man rekommenderar nu istället att introducera gluten långsamt, oavsett om barnet är exempelvis 6 månader eller 11 månader.

Forskning visar att det är mängden gluten som spelar roll, inte tidpunkten för när det introduceras.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att det är först när barnet är ett (1) år som det är bra om det har fått smaka på alla livsmedelsgrupper, vilket tydliggör att det inte är någon stress att snabbt komma upp i stora portioner som riskerar att konkurrera ut amningen för den som vill fortsätta att amma.

Detta gör också att det nu är lättare att följa ( och minskar risken för förvirring kring ) den globala rekommendationen om helamning i sex månader för den som vill det.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

Vid den här tiden brukar Socialstyrelsen dela med sig av de senaste siffrorna för amningsstatistiken i landet, men enligt svt.se kommer de siffrorna först till våren 2021 på grund av covidpandemin.

I intervjun med svt säger Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, att förra årets siffror troligen kommer att hålla i sig.

Han tror vidare att trenden med de sjunkande siffrorna för helamning beror på stress i samhället, och att trenden med de stigande siffrorna för långtidsamning beror på att Socialstyrelsen gått ut med att man vill främja amning.

Här finns min text om hur amningsstatistiken såg ut förra året. Och mina tankar om varför siffrorna ser ut som de gör.

Eftersom siffrorna man tittar på släpar efter, i år skulle vi ha fått siffrorna för barn födda 2018, så är det möjligt att Carl-Erik Flodmark har rätt om att trenden kommer att hålla i sig. Det skedde förmodligen inga stora förändringar mellan 2017 och 2018. Inte om man jämför med hur det kan komma att se ut när vi får statistiken för barn födda 2020. I år har ju amningsförberedande föräldrakurser varit inställda runt om i landet, vården har varit mycket pressad och man har på många håll inte fått ha sin partner med sig på BB vilket alltihop i stor utsträckning riskerar att påverka amningen negativt. Men det är som sagt inte dessa siffror vi kommer att få se till våren.

(…och nej, jag tror inte att det beror på ”stress i samhället”. Möjligen är ökad stress i samhället en liten del av alltihop, men den stora och avgörande delen när det kommer till sjunkande amningsstatistik (0-6 månader) handlar om kunskapsbrister inom vården enligt mig. Att de som vill amma inte får rätt stöd och hjälp när de stöter på svårigheter. Och att den låga kunskapen om spädbarns naturliga behov och amningsbeteenden i allmänhet gör att många nyblivna föräldrar har orealistiska förväntningar på hur spädbarnstiden ska se ut och därför tex tror att bröstmjölken inte räcker till när barnet vill amma betydligt oftare än med tre timmars mellanrum. Här bekräftar tyvärr ofta vården föräldrarnas oro och man rekommenderar tex tillmatning på BB och BVC betydligt oftare än vad som behövs rent medicinskt, trots att föräldrarna har en önskan om att amma, istället för att tex lära ut hur man ökar mjölkmängden, eller att täta amningar är helt normalt och förväntat. Och här ser det ut som att Socialstyrelsen saknar all form av självinsikt tyvärr.)

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Dags igen. Rosa månad och bröst överallt. Kul! Jag älskar bröst.
Bröst och amning.
Men jag tackar nej till Rosa bandet.
Varför? Jag känner att hela grejen med Bröstcancerfondens massiva marknadsföring (vilket jippo!) och deras medvetet undvikande av fakta inte funkar för mig. Det skaver.

Kort sammanfattning för oinvigda: Amning ger ett skydd mot bröstcancer. Ju längre man ammar desto mer ökar skyddet. Cancerfonden väljer att knappt informera om detta.

kanel

Alla ammar inte, men om man får veta att amning ger ett visst skydd mot cancer så har alla som vill och kan amma en chans att väga in detta i valet kring den egna amningslängden. – Våga berätta om det!

Viktigt: Utebliven amning ökar inte risken att drabbas.

Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare:

Fakta om amning och bröstcancer

No more Rosa bandet för mig

Brevet, Hej Cancerfonden!

Brevet, Hej igen, Cancerfonden!

Vi vet att det är vår livsstil som har den största påverkan idag, eller hur? Vi känner till att vi bör träna och röra på oss, att vi inte ska äta socker och färdigmat, att vi ska undvika kemikalier och allt det där. Men Bröstcancerfonden väljer ändå en annan väg. De vill sällan prata om förebyggande åtgärder och FRAMFÖR ALLT inte om att AMNING är en av dem!

Hjälpmamman Susanne Gräslund skriver följande på Amningshjälpens fbsida:

Vi vill påminna om att amning minskar risken att drabbas av bröstcancer. Och inte bara lite på marginalen utan man får en ganska ordentlig riskreducering om man ammar i ett par år totalt sett och kanske med flera barn. Detta har varit känt i åratal, men ändå är det sällan man ser information om detta. Därför vill vi gärna passa på att ge just det. Den största studie jag sett på området publicerades i The Lancet 2002 och är en sammanslagning av data från totalt 47 mindre studier på 150 000 kvinnor i totalt 30 länder. Resultaten har sedan tolkats centralt och svaret är entydigt: För varje år en kvinna ammar minskar risken att drabbas av bröstcancer med 4,3 procent. Och effekten är ackumulativ så om en kvinna får tre barn och ammar vart och ett av dem i tre år så kan hon minska risken att drabbas av bröstcancer med närmare 35%.

[…] Istället (för amningsstöd, min anm.) får svenska kvinnor höra ifrån såväl barnläkare och BVC hur viktigt det är att introducera mat, helst redan från 4 månader fast det strider mot rekommendationerna, och att man ska dra ned på eller sluta amma om matintroduktionen går trögt. Att amning nattetid är onödigt utom för pyttebebisar och har man inte slutat nattamma innan det obligatoriska tandhygienistbesöket vid 9 månader så får många höra att det är dags då. Hur kan den svenska sjukvården ge så mossiga råd som i längden innebär en direkt livsfara för tusentals kvinnor årligen? Nej, det är dags att ändra på attityden gentemot amning i vårt samhälle och börja se det som naturligt för kvinnor att amma sina barn åtminstone så länge som WHO rekommenderar (2 år eller längre, min anm.). Vi har alla allt att vinna på det!

Bröstcancerfonden/Cancerfonden: Ni lägger enorma summor på marknadsföring och väljer år efter år att fokusera på försäljning av rosa kanelbullar, kändisbakböcker och diverse rosa plastprylar. (Ni väljer dessutom att samarbeta med företag som aktivt motarbetar amning.)

Varför inte även lyfta hur vi kan förebygga cancer? Vi kan inte helt förhindra det, men vi har faktiskt möjlighet att i viss mån påverka våra egna liv genom de val vi gör i vardagen.

Så, istället för kanelbullar, satsa pengar på förebyggande åtgärder som gör skillnad. Stötta Amningshjälpen och ge ALLA som VILL amma möjlighet att göra det! Detta skulle kunna förhindra att hundratals, kanske tusentals, drabbas av bröstcancer enligt dessa studier. Ni har ju resurserna. Var är viljan?

Hur? Jag har ett konkret förslag, se till att Amningshjälpens Amningskurser för blivande föräldrar blir gratis för alla i hela landet.

OBS: Amning skyddar inte mot alla former av bröstcancer. Mammografi ska självklart fortfarande genomföras enligt riktlinjer. Amning är inte ett hundraprocentigt skydd på något vis.

Läs mer:

Mer om amning och bröstcancer:

Studie från USA 2016 

The Lancet, Victora et al jan 2016

Svensk studie från 2016 som visar samband mellan amning och en högre överlevnad efter bröstcancer.

Pubmed

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Nordiska amningsveckan -20

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, den 12 – 18 oktober, med samma tema som Världsamningsveckan tidigare i augusti.

waba20

Årets tema är Support breastfeeding for a healthier planet 

The World Breastfeeding Week 2020 will focus on the impact of infant feeding on the environment, climate change and the urgent need to protect, promote and support breastfeeding for the health of the planet and its people.

Forskning om amning handlar ofta om amningens hälsofördelar och risker med utebliven bröstmjölk.

Nu pekar forskare även på miljöaspekten, där amningen är det enda miljövänliga alternativet.

Det är inte ett skammande av föräldrar att säga att det finns både hälsofördelar och miljöfördelar med amning. Det är däremot pinsamt för politiker och för hela vårdkedjan att vi i Sverige inte kan erbjuda ett bättre stöd kring amningen för de föräldrar som vill amma idag.

(”Inte all vårdpersonal…” Nej, jag vet att det finns fantastiska personer inom vården med stora amningskunskaper och ett enormt engagemang. Heja er! Det jag pekar på här är ett strukturellt problem som Socialstyrelsens siffror visar allt för tydligt.)

Och det är tydligt att det är dags för barnmatstillverkarna att ta miljöfrågan på större allvar.

Läs mer om amning som det miljövänliga alternativet här.

…………………………………………………………………………………………………

Läs mer om temat på World Breastfeeding Week 2020:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

waba2020
wabalogo

.

Tipsa gärna i kommentarerna om det planeras något kul event i ditt område under årets amningsvecka!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Ge inte vatten till ditt helammande spädbarn, inte ens under de allra varmaste sommardagarna.

I sommarvärmen är det viktigt att inte bara tänka på solkrämer och solskydd, utan även att dricka ordentligt, både för barn och vuxna.

När det gäller barn upp till sex månader, som helammar, behöver de dock inte komplettera med vatten eller annan vätska under varma dagar.

Däremot kan man märka att hen kanske vill amma lite oftare än vanligt.

Bröstmjölk är den perfekta vätskan eftersom det både svalkar och tillför alla de salter och mineraler barnet förlorar i och med vätskeförlusten i värmen. Vatten tillför varken näring eller energi vilket de små barnen så väl behöver.

Man behöver inte, och bör inte, ge industriproducerad vätskeersättning till småbarn.

Man bör inte heller blanda ut modersmjölksersättning med mer vatten för att öka vätskeintaget för flaskmatade barn, följ alltid doseringsråden på förpackningen!

Om man märker att barnet är påverkat av värmen kan man medvetet amma/flaskmata oftare och lite i taget. Är barnet väldigt trött kan man behöva handmjölka/pumpa ut och ge barnet bröstmjölk på en sked eller med en kopp mellan amningarna. Håll koll på att barnet kissar som vanligt.

Även du som ammar kan behöva dricka lite extra under varma dagar för att inte själv bli påverkad, då barnet kanske ammar oftare än vanligt, samtidigt som du själv förlorar mer vätska i värmen.

Är barnet lite äldre (över sex månader), och amningstillfällena lite glesare, kan vatten vara ett bra komplement till bröstmjölken. Barn är mycket känsligare för vätskeförlust än vad vuxna är.

Men det är även bra att veta att det inte är farligt att ge ett litet barn små mängder vatten, tex på en tesked, om man tvunget vill. Kokat avsvalnat vatten innebär inga risker i sig. Var dock medveten om att vatten fyller upp magsäcken och att en liten bebis behöver få energi varje gång hen visar tecken på att vilja amma. Magsäcken rymmer bara en liten volym och bröstmjölk ger all den vätska, näring och energi en liten behöver. Om man ofta ger vatten istället för att amma kan det även hända att brösten får för lite stimulans vilket kan leda till minskad mjölkbildning. Om man vill amma är det fördelaktigt för både bröst och barn att göra det istället.

.

(Återbruk. Den här texten publiceras varje sommar i bloggen. Lika aktuell varje år.)

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

WHO/Unicef rekommenderar fortsatt amning även för den som är smittad av coronavirus (COVID-19).

whocovid

Fler bilder finns här.

WHO rekommenderar samvård och amning direkt efter förlossningen, oavsett om föräldern är smittad eller inte.

De rekommenderar den som ammar att fortsätta med det genom hela pandemin, bröstmjölken ger barnet viktiga antikroppar som hjälper barnet att hålla sig frisk.

Den som är smittad och ammar bör vidta alla försiktighetsåtgärder, som att tvätta händerna före och efter amning och att hålla rent på ytor kring sig och barnet.

Om den smittade är för sjuk för att orka med att amma rekommenderar WHO/Unicef att mjölka ur och ge barnet bröstmjölken med till exempel en kopp (koppmatning).

Läs mer på Unicefs hemsida.  <– länk

Man vet ännu lite om coronaviruset och informationen uppdateras hela tiden. Men det finns inga bevis på att viruset skulle smitta via bröstmjölk.

.

Nationella riktlinjer kring förlossning och amning vid covid-19

WHO om amning vid covid-19.

WHO om vikten av att hålla ihop barn och mor efter förlossningen, även vid covid-19.

ILCA om amning vid covid-19

.

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

– Varför är det så viktigt med taget?

Jo, om barnet ska kunna stimulera bröstet (att bilda mjölk) och få ut tillräckligt mycket mjölk – och dessutom smärtfritt – behöver taget vara tillräckligt stort.

Det är jättevanligt att amningen inte fungerar perfekt, direkt från början. Det är mer regel än undantag att man behöver lägga ganska mycket tid på att få taget att bli tillräckligt bra och att få igång sin mjölkbildning.

Både barnet och den ammande behöver tid öva. Vissa barn hittar rätt från början men för många tar det tid att lära sig, ibland veckor, att få till det där bra taget om bröstet.

– Hur gör man då?

Grunderna:

  • Erbjud bröstet på barnets tidiga signaler.
  • Var nära varandra, gärna hud mot hud.
  • Barnet kan ligga horisontellt och ha hela sin kropp och sitt ansikte i riktning mot din kropp, med magen vänd mot dig. Tag hjälp av kuddar om det behövs. Sitt bekvämt, bakåtlutad, upprätt eller ligg ner – det viktiga är att barnet inte ska behöva vrida huvudet åt sidan för att ta bröstet, att barnets kropp är nära din och att ni har det bekvämt. Prova gärna olika amningspositioner, alla är vi olika så några positioner passar kanske bättre än andra.
  • Rikta din bröstvårta mot barnets nästipp eller överläpp.
  • När barnet gapar ska det gärna behöva böja huvudet lite bakåt, då blir gapet lättare tillräckligt stort. Prova själv! Titta snett upp mot taket och gapa, jämför sedan med att titta nedåt och gapa. Vår anatomi gör det enklare att gapa stort när huvudet är lätt tillbakalutat. Här vill vi ha barnet.
  • För barnet till bröstet, inte bröstet till barnet.
  • Låt barnet själv söka och ta bröstvårtan, stoppa inte in bröstet i barnets mun. Låt det ta sin tid, stressa inte.
  • Barnet ska ha så mycket som möjligt av bröstvårtan och vårtgården i munnen, bröstvårtan ska ligga långt inne i munnen.
  • Barnets läppar ska vara avslappnade och underläppen ska vara nedvikt, kolla så att hen inte suger in den.
  • Hakan ska vara i kontakt med bröstet, näsan ska vara fri för andning. ”Hakan i, näsan fri”.
  • Lyssna efter om barnet sväljer mjölk.
  • Låt barnet suga tills det själv släpper taget eller somnar.

Om taget blir för litet så koppla loss försiktigt och gör om. Det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet.

OBS! Om det gör ont att amma så lita på din egen känsla, även om vårdpersonal säger att ”taget ser bra ut.Det går inte att se utifrån om ett tag är bra eller inte! Det kan enbart den som ammar känna. Kräv hjälp tills det känns bra.

När barnet har släppt taget om bröstet så kan du titta på bröstvårtan och se om den är klämd och sned åt något håll eller om den har ändrat färg. I så fall kan det vara ett tecken på att taget behöver justeras. Prova då att justera i höjd- eller sidled. Eller kom närmare varandra genom en stöttande hand bakom barnets skuldror. Kanske kan ni prova en helt annan amningsposition?

Ett bra tag om ditt bröst gör så att vårtan kommer långt in, till barnets mjuka delar av munnen, där blir den inte skadad vid amningen. Fel tag kan orsaka skada på bröstvårtan, mjölkstockning, att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk och/eller minskad mjölkmängd.

 

 

lite

I praktiken:

När barnet ligger med bröstvårtan mot näsa och överläpp retas sugreflexen igång och barnet börjar leta efter bröstvårtan. Detta kallas med det ickesvenska ordet för att bebisen rootar. Barnet använder sin sök- och sugreflex och förbereder sig på att amma. Denna reflex fungerar ännu bättre om man har barnet hud mot hud.
Vänta nu på att barnet gapar, när munnen är vidöppen och tungan utsträckt för du barnet ännu närmare bröstet. Stressa inte utan låt det ta sin tid. Barnet ska ta tag om en stor del av vårtgården, inte bara bröstvårtan. Barnet ska ha hela munnen full med bröst, hakan lite framskjuten, och läpparna bekvämt utvikta. Hakan i, näsan fri.

Ibland kan man behöva använda sig av ett handgrepp för att hjälpa barnet att få ett bra tag. Till exempel Cottermans handgrepp, eller hamburgergreppet (som ser ut som det låter) där du håller om bröstet och formar det så att mer bröst kommer in i barnets mun. Ibland behöver man hjälpa till och liksom rikta in bröstet i munnen på barnet, sikta då med bröstvårtan mot gomtaket.

Titta på bröstvårtan igen när barnet har släppt taget. Smörj gärna in dina bröstvårtor med bröstmjölk efter varje amningstillfälle, speciellt om de har blivit såriga, och låt dem sedan lufttorka. Bröstmjölken innehåller bakteriedödande och läkande ämnen. Undvik tvål och duschtvål på brösten som torkar ut och gör att doften försvinner (små barn orienterar sig bla med luktsinnet vid amning).

Erbjud bröstet vid barnets tidiga signaler. Och låt barnet amma så ofta och så länge det själv vill, begränsa inte.

En tidig signal kan vara att barnet vrider på huvudet och smackar med munnen, gör små ljud eller verkar lite orolig. Redan här provar man alltså att ge bröstet. Om barnet skriker är det en sen signal, då har man missat barnets tidigare försök att signalera och då är det svårare att få barnet att ta ett bra tag.
Man ska aldrig fundera på om barnet borde vara hungrigt eller inte, bara låta det amma. Ett barn ammar av många olika anledningar, hunger är bara en av dem. Räkna inte heller antalet amningstillfällen eftersom vissa kanske ammar 12 gånger och andra ammar 40 gånger på ett dygn, och olika länge.
Reglerad amning riskerar bara att mjölkbildningen minskar.

Om taget har fungerat tidigare, men det plötsligt gör ont att amma, kan det bero på flera saker:

Det kan exempelvis vara svamp, eksem, mjölkstockning, sår, mjölkblåsa, white spots, tungbandet, kärlkramp eller Raynauds syndrom, hormoner (mens /ägglossning) med mera.

Men ofta beror smärta på att barnet inte har rätt tag. Prova i så fall att gå igenom listan ovan, testa även olika amningspositioner, växla gärna mellan att ligga ner och sitta upp. Om ditt barn har svårt att ta ett stort tag om bröstet så kan det vara lättare att sitta upprätt. Sänk dina axlar, slappna av och andas lugnt. Om man tar av barnets kläder på överkroppen kan det bli lugnare och därmed kanske också gapa lite större. Hud mot hud stimulerar även sök- och sugreflexen. Om barnet har problem med taget på grund av att hen har en liten mun kan det vara trösterikt att tänka på att detta kan bli bättre efter hand som barnets mun växer. Under tiden får man då vara noga med att barnet gapar så stort hen kan. Att lära sig att ligga och amma underlättar dessutom amningen på natten.

När barnet suger ska det inte höras några ljud, mer än sväljljud. Du har ingen luft i dina bröst så om du exempelvis hör smackljud så vet du att ni behöver justera taget. Av samma anledning behöver ammade barn inte rapas lika mycket som flaskade barn, om taget är bra sväljer hen inte ner luft i magen under amningen.

Ibland blir man rekommenderad en amningsnapp vid vårdbesök. Tänk då på att amningsnappen fungerar som ett symptomfix. Den kompenserar inte för orsaken bakom ditt problem (ofta taget eller amningspositionen) utan fungerar bara som ett plåster på den ömma bröstvårtan. Den kan dessutom ställa till med mer problem i längden. Läs mer om amningsnapp här. <– länk

Nu är det bara att öva och öva och öva. Ni måste båda två lära er att amma, en fungerande amning är sällan något som kommer helt och hållet av sig självt. Om ni får fler problem längs vägen är det bra att söka hjälp så fort som möjligt, innan det lilla problemet leder till ett annat.

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust, beställ den hos Amningshjälpen, Bokus eller Adlibris.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Unicef rekommenderar fortsatt amning även för den som är smittad av coronavirus (COVID-19).

Den som ammar bör vidta alla försiktighetsåtgärder, som att använda mask (även under amning), tvätta händerna före och efter och att hålla rent kring sig och barnet.

Om den smittade är för sjuk för att amma rekommenderar Unicef att mjölka ur och ge barnet bröstmjölken med till exempel en kopp (koppmatning).

Läs mer på Unicefs hemsida.  <– länk

Man vet ännu lite om coronaviruset och informationen uppdateras hela tiden. Men det finns inga bevis på att viruset skulle smitta via bröstmjölk. Det samma gäller för det liknande viruset SARS-CoV som spreds 2003 – 2004, där har man däremot funnit antikroppar mot SARS i bröstmjölk.

.

CDC om covid -19 och amning

WHO om vikten av att hålla ihop barn och mor efter förlossningen, även vid covid-19.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

World Breastfeeding Week äger (som vanligt) rum den 1 – 7 augusti

 

waba20

 

Årets tema är Support breastfeeding for a healthier planet 

The World Breastfeeding Week 2020 will focus on the impact of infant feeding on the environment, climate change and the urgent need to protect, promote and support breastfeeding for the health of the planet and its people.

 

Läs mer på World Breastfeeding Week 2020:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

 

waba2020

wabalogo

.

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, med samma tema som Världsamningsveckan.

Läs mer om amning som det miljövänliga alternativet här.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Öka mjölkmängden

Om du behöver öka din mjölkmängd finns det ett gäng tips och trix att ta till.

Det är viktigt att läsa på om amningens och mjölkbildningens grunder, om taget, om hud mot hud, om tidiga signaler och om hormonerna som styr mjölkbildning och utdrivning. Och ta reda på orsaken bakom din känsla av att ha för lite mjölk (och om ditt barn har svag viktuppgång – ta reda på varför!). Läs mer om detta i min bok Amning i nöd och lust, den innehåller allt du vill veta om amning och lite till – jag lovar!

Här kommer två snabbguider. En för den som ammar och en för den som pumpar.

Men först, en gyllene regel som gäller för båda: Ju oftare mjölk lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Nybildningen av mjölk är som högst när trycket i alveolerna i brösten är som lägst, alltså när brösten töms. Hur ofta man behöver tömma sina bröst för att öka mjölkbildningen är individuellt, men om du upplever att du inte har tillräckligt mycket mjölk så behöver du antagligen tömma brösten oftare och/eller mer effektivt än vad du gör just nu.

(Observera att uttrycket ”tömma brösten” bara är just ett uttryck. Man kan aldrig tömma brösten helt eftersom de fylls på kontinuerligt under amningen. Man kan alltså alltid få ut lite till.)

kika

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom amning:

  • Se över barnets tag, det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet. OBS! Om det gör ont att amma så lita på din egen känsla även om vårdpersonal säger att ”taget ser bra ut.” Det går inte att se utifrån om ett tag är bra eller inte! Det kan enbart den som ammar känna. Kräv hjälp tills det känns bra.
  • Amma bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du ammar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka, alltså erbjud det andra bröstet när barnet är nöjd på ena sidan – hur många gånger du vill under samma amningstillfälle.
  • Amma oftare än vad ni gör nu eller eventuellt pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Ju oftare du stimulerar brösten desto mer mjölk bildas.
  • Nattamning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Hud mot hud stimulerar både barnets sök- och sugreflexer och mjölkbildningen.
  • Begränsa inte ditt barn vid bröstet! (Amma på barnets tidiga signaler, dra inte ut på tiden mellan amningarna, och avbryt inte en amning efter x minuter.)

Dessutom:

  • Undvik amningsnapp om du har möjlighet, den kan ställa till med mer skada än nytta och ligger ofta bakom problem med minskande mjölkmängder.

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom pumpning:

  • Pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Eller, om du helpumpar, pumpa oftare än vad ni gör nu. Ju oftare mjölk lämnar bröstet desto mer mjölk bildas.
  • Tänk på att alla inte släpper mjölk till en pump, så om du inte får ut så mycket beror det inte på att du inte har mjölk! Om det finns ett sugvilligt barn med bra amningsteknik är hen mer effektiv än en pump. Mängden utpumpad mjölk säger alltså ingenting om mängden mjölk i brösten.
  • Sitt bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken. Minimera adrenalinet (som hämmar utdrivningen) genom att minska stress, smärta, oro osv. Var gärna hud mot hud, be om massage, värm dig med vetekudde, duscha innan pumpning eller liknande.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du pumpar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka – hur många gånger du vill. Dubbelpumpa om du har möjlighet.
  • Du kan även prova att boosta brösten med en så kallad ”powerpumpning”: Pumpa i 20 minuter, vila i 10 minuter, pumpa i 10 minuter, vila i 10 minuter och pumpa 10 minuter till. Detta imiterar barnets klusteramning och stimulerar mjölkbildningen.
  • Massera och handmjölka ut de sista dropparna efter att du pumpat.
  • Låt det inte gå för lång tid mellan pumptillfällena och tänk på att prolaktinet ligger som högst under natten vilket innebär att en nattpumpning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Sätt en strumpa (tex en barnstrumpa) på flaskan när du pumpar så att du inte ser när den fylls på med mjölk. Detta minskar eventuell stress kring din mjölkmängd och kan leda till mer mjölk.

 

Fundera på hur du vill ge barnet din utpumpade mjölk, det finns flera olika sätt att prova, här kan du läsa mer om koppmatning, tesked- och fingermatning och tillmatningsset.

Här kan du läsa mer om att flaskmata.

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust, beställ den hos Amningshjälpen, Bokus eller Adlibris.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.