Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2014.

Andelen barn som enbart ammas minskar, medan de som ammar delvis ökar något.

Det är runt 1,6 procent färre som ammades helt vid en veckas ålder jämfört med året innan. Minskningen av helamning syns även när barnen är två och fyra månader gamla.

Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel fyra månaders ålder helammades 60,4 procent av barnen i Uppsala jämfört med 39,4 procent i Gävleborg.

Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar saknar stöd i amningsstarten och att färre och färre får den hjälp de behöver för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.

Men siffrorna ökar något lite bland dem som har kommit igång med amningen. Statistiken visar att andelen mammor som enbart ammade när barnet var sex månader hade ökat från ca 11 till 14 procent mellan 2010 och 2011. Siffran steg ytterligare lite till 15,2 procent år 2013 och nu ligger den senaste siffran från år 2014 på 15,4 procent.

Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång? 

Siffrorna ser ut såhär:

Vid en veckas ålder ammas 79,1 % helt och 16,4 % delvis. (jämför med 80,7% respektive 14,9% år 2013)

Vid 2 månaders ålder ammar 63,9 % helt och 20,9 % delvis. (65,8 % respektive 19,8 % 2013)

Vid 4 månaders ålder ammar 51,8 % helt och 22,4 % delvis. (53,0 % respektive 22,1 % 2013)

Vid 6 månaders ålder ammar 15,4 % helt, och 47,6 % delvis. (15,2 % respektive 48,0 % 2013)

Ingen nationell data presenteras för 1 års ålder på grund av kvalitetsbrister. (19,1% ammade delvis vid 1 års ålder 2013.)

Av de barn som föddes 2014 ammades alltså 95,5 % helt eller delvis vid en veckas ålder. Det kan tyckas vara en hög siffra men det är en låg siffra sett sedan mätstart. Och titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Trots att den globala rekommendationen är ”helamning i sex månader” så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden 4 – 6 månader. Varför? Jag tänker bland annat barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen.

Observera att uppgifter för nio och tolv månader inte alls presenteras på riksnivå år 2014 på grund av stora brister i uppgifterna, samt att data saknas från flera län. – Skärpning!

 

 

Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.

Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.

 

Jämför med förra årets amningsstatistik, baserat på barn födda 2013..

.

.

.

 

Amningshalsband

Dagens tips, Amningshalsband!

En del barn tvinnar mammans bröstvårta medan de ammar, syftet är bland annat att (omedvetet) stimulera utdrivningsreflexen. Tänk kattungen som trampar och masserar med fötterna när den diar, det är samma slags instinkt.

Vissa barn har en större drivkraft att pilla och plocka än andra barn, och det kan ta sig olika uttryck. Någon tvinnar mammas hår, någon pillar med kläderna, andra nyper mamma i skinnet och så vidare, men det är samma omedvetna handling. Min egen unge letade kvickt upp tvättlappen i min tröja och plockade med den under amningen.

Om man tycker att det är obehagligt när barnet plockar med bröstet, eller om man blir nypt i skinnet och så vidare, kan man förutom att försöka hålla de små naglarna korta även försöka avleda genom att erbjuda någonting annat att pilla med.

Till exempel ett halsband med en eller flera stora pärlor (väl fastsatta) om halsen i plockhöjd, eller en leksak att greja med. Ibland hjälper detta, men inte alltid.

Min fantastiskt händiga vän Yael tillverkar (bland annat) just sådana amningshalsband och beskriver plockandet fint på sin hemsida så här:

”Ett amningshalsband är toppen att ha när bebisen blivit lite äldre (från 2-3 månader) och börjar intressera sig för omvärlden. Då kan de små lätt bli distraherade och för att behålla fokus på amningen/flaskmatningen kan det hjälpa att ha ett halsband i rätt höjd för att pillas på och hålla i. Eftersom ammande barn nästan alltid vill trycka och klämma med den ”lediga” handen och att det oftast blir den andra bröstvårtan som råkar ut för det ibland hårdhänta pillandet är ett amningshalsband ett riktigt bra alternativ. Dessutom bidrar det till mer effektivt sugande (vilket vid amning även förbättrar mjölkproduktionen) då hand- och munmotorik hänger ihop, om barnet får gripa om något under amningen/flaskmatningen. Ett amningshalsband är också bra att ha när du bär ditt barn i sjal eller bärsele. Då har barnet något att pilla på och även bita på när de små tänderna är på gång och kliar.”

luktviol-amnhalsband

Handgjort amningshalsband, ekologiskt och giftfritt

Just nu får du 10% i butiken Handmade by Yael med koden SAGOGRYNET så testa gärna om detta knep fungerar för er!

Beskrivning av halsbandet ovan:

Virkat amningshalsband i dova pasteller (mörklila, ljuslila, ljusgrön, matt mörkgrön)  samt träpärlor i obehandlat trä. De virkade pärlorna är ca 20 mm i diameter och de i trä ca 10mm. Ekologiskt och giftfritt garn. Vackert och unikt både som vanligt halsband och som amningshalsband.
Längden på halsbandet kan regleras så att det kommer i rätt höjd. Du kan välja mellan ett virkat band eller ett blyfritt läderband. Du knyter det själv i den längd som passar dig. Halsbandet levereras i en liten tygpåse, handgjord av återbrukat tyg.

Läs mer här

.

.

.

.

.

Dagens boktips

Handböcker för hela familjen

För den som någon gång kommer i kontakt med barn och ungdomar. Vare sig man har en egen familj, är pedagog eller om man träffar dem i andra sammanhang. Alltså typ alla. Finns boken Barn som bråkar, Att hantera känslostarka barn i vardagen, av Tina Wiman och Bo Hejlskov Elvén.

barnsombrakar

Boken Barn som bråkar utgår från aktuell forskning och den metod som kallas lågaffektivt bemötande.

Dessa två citat sammanfattar ganska väl bokens idé:

”Våra barn ska inte lära sig att lyda. De ska lära sig att fatta bra beslut i sina liv. Som föräldrar vill vi inte att de som vuxna ska vara lydiga, utan självständiga. Därför måste vi träna dem i att bli just självständiga, inte i att lyda.”

 

”Och viktigast: Det är vi som föräldrar som ska lösa de problem som uppstår på vägen. Inte genom att tycka att barnen borde bete sig annorlunda än de gör, utan genom att vi själva ändrar vårt beteende. För då får vi faktiskt möjlighet att påverka både vår vardag och våra barns utveckling.”

Dessa citat visar också var författarna lägger sitt fokus. Nämligen hos barnen i första hand. Detta är inte en bok som curlar eller tassar runt föräldrarna. Författarna skriver rakt ut att det är du som är den vuxna, det är du som har ansvar för att den här situationen ska fungera och det är du som måste ändra ditt beteende eller din tolkning av situationen – inte ditt barn.

För enligt boken är det inte alltid våra barn som är bråkiga (eller ger upphov till bråk). De reagerar bara på vad vi säger åt dem och de krav vi/omgivningen ställer på dem. Det är egentligen istället ofta de stressade, trötta, oförstående eller helt enkelt klumpiga vuxna som skapar bråken!

– Bra va? Det betyder ju att vi har situationen i våra egna händer och faktiskt har möjlighet att påverka och förändra vår vardag!

(Men om bokens titel istället hade varit ”Bråkiga föräldrar” tror jag inte att den hade lockat till köp lika bra. Vi vill inte gärna erkänna att vardagsbråken ofta börjar hos oss själva….)

Boken erbjuder en lång rad exempel på vardagliga situationer (läs bråk) som många kan känna igen sig i. Den erbjuder därefter ett stort gäng förslag på bättre lösningar att ta till nästa gång något liknande händer, man får konkreta lågaffektiva redskap och konfliktplaner att använda för att undvika att samma bråkiga situation uppstår igen (och igen och igen).

Dessutom får vi förklaringar på varför vi reagerar som vi gör rent psykologiskt, vad som triggas igång hos oss och hos våra barn och hur vi istället kan tänka och göra för att undvika detta. Boken innehåller även studiematerial för fördjupning för exempelvis föräldragruppen, samt referenser för vidare läsning.

Provläs boken här

Boken är utgiven 2015 av Natur & Kultur. Här kan du läsa en intervju i DN med en av författarna, Bo Hejlskov Elvén, om tankarna i boken.

img_2549

Ytterligare två böcker som läses flitigt här hemma just nu:

Handbok för barn

Den helt nya boken Livet – en handbok, av Farzad Farzaneh. Bonnier Carlsen, 2016. Med superfina illustrationer av Mia Nilsson.

”En oumbärlig guide till de viktigaste sakerna i livet” står det och ja, det är absolut en livshandbok om än i den mindre skalan.

Det är barnidolen från Bolibompa, Farzad Farzaneh, som bla med exempel från sin egen barndom och med mycket humor och lite allvar både tipsar, förklarar och varnar för hur man kan (och inte) hantera olika situationer i livet. Boken är uppdelad i kategorierna vänskap, vuxna, pengar, sorg, humor, skola och kärlek och har ett inkluderande och fint barnperspektiv, den är lättsamt skriven utan pekpinnar. Min sjuåring slukade den här boken och vill nu ha den liggande vid sängen för att kika i den lite till, igen och igen, varje kväll.

farzad

och

Handbok för ungdomar

Här vill jag tipsa om boken Ja jag har mens, hurså? Av Clara Henry, Forum 2015.

Den här boken har varit en ständig följeslagare till min förstfödda sedan hon fick den i sin hand på bokmässan förra året. Om det har mest att göra med Claras autograf på förstasidan, Claras ställning som youtubeidol och förebild i bla menspodden ”tampodden”, bokens uppfriskande och kaxiga självklarhet kring mens och andra kroppsliga frågor som angår henne just nu, kan jag inte säga men det är förmodligen en blandning av allt detta. Det blev en perfekt kombo helt enkelt för hon har läst den här boken från pärm till pärm fler gånger än hon gjort med någon annan bok. Vilket måste innebära att den har något extra, eller hur!

Boken innehåller kapitel som Att få mens, Menscyklopedia, Menshistoria, Mensskam, Menssexism, Mens & Feminism och Lifehacks och rekommenderas för ungdomar med och utan livmoder.

Provläs boken här

clara

.

.

.

.

 

Läppbalsam med naturligt SPF

Än lyser solen! För att skydda våra läppar mot sensommarsolen fortsätter vi att använda läppbalsam med SPF. Men nu väljer vi gärna ett läppbalsam med naturligt skydd vilket gör det absolut färglöst (läs om läppbalsam med fysikaliskt skydd här).

Vi har några favoriter bland de ekologiska, människovänliga, vårdande läppbalsam vi testat i sommar. Dessa fungerar utmärkt att använda hela året, alltså inte bara som solskydd.

läppspf15

Först vill vi tipsa om dr.organics mjukgörande och skyddande läppbalsam med en naturlig SPF 15 som skyddar mot både UVA och UVB.

Dessa innehåller sheasmör, bivax och vitamin E som grund och finns i olika varianter med tillägg av till exempel extra vitamin E, Aloe Vera eller Tea Treeolja med mera.

dr-organic-aloe-vera-lip-balm-spf-15-57-mldr-organic-vitamin-e-lip-balm-spf-15

Vi är supernöjda med dr.organics läppbalsam, de var en nyhet för oss. Läpparna blir inte klibbiga utan mjuka och lena och får en fin glans. Doften beror nog på vilken smakvariant man har valt, men de vi har provat är alla hyfsat neutrala, de varken smakar eller doftar särskilt mycket.

INCI: Ricinus communis oil, Candelilla cera, Ethylhexyl methoxycinnamate, Helianthus annuus seed wax, Butyrospermum parkii butter, Cetyl ricinoleate, Caprylic/capric triglycerides, Simmondsia chinensis oil, Cera alba, Butyl methoxydibenzoylmethane, Cera microcristallina, Tocopheryl acetate, Parfum.5,7 ml

De recensionsexemplar vi har testat kommer från distributören av dr.organic, Biofood.se, och dessa finns att köpa i bland annat hälsokostaffärer och i flera webbutiker.

 

Vi har även testat Dr.Hauschkas Lip Care stick.

drhauschkaläpp

Dr.Hauschkas läppbalsam ger ett lätt solskydd men har inget uttalat SPF. Det innehåller solskyddande ämnen som jojoba och sheasmör med mera men har inte blivit testad för just sina solskyddande egenskaper och därför skrivs inte detta ut på produkten. Däremot är den superbra som en vårdande after sunprodukt.

Detta läppbalsam är en klar favorit året runt. Det känns lyxigt och doftar gott. Läpparna blir verkligen rejält återfuktade och mjuka och får fin glans.

Innehållet: Ricinolja, utdrag ur nypon, jojobaolja, lanolin, utdrag ur morot, sheasmör, candelillavax, bivax, carnaubavax, utdrag ur rosblommor, mandelolja, utdrag ur getväppling, cetearylalkohol, aprikoskärnolja, rosenvax, jojobavax, eteriska oljor, lecitin. ca 5 ml

Det recensionsexemplar vi har testat kommer från Dr.Hauschka och finns att köpa i bland annat hälsokostaffärer och i flera webbutiker.

Och som vanligt: Läs alltid ingredienslistan (INCI) om du är känslig mot något ämne.

Det finns många olika läppbalsam med solskydd att välja bland. Och precis som med övriga hudvårdsprodukter finns det de som innehåller mer och/eller mindre hälsosamma ingredienser. Att någonting är ekologiskt eller naturligt betyder, som vi vet, inte alltid att det är människovänligt eller att det passar alla.

När det gäller läppbalsam, med eller utan SPF, känner jag personligen att detta är en av de produkter som tydligast visar hur viktigt det är att vara noga med innehållet. Dels äter en ju bokstavligen upp produkten (och det mesta vi äter och smörjer våra kroppar med passerar över i bröstmjölken till barnet, om än i små mängder). Dels känner jag direkt hur till exempel mineraloljor torkar ut och gör läpparna beroende av mer och mer läppbalsam istället för att läka läpparna på några dagar som en bra produkt gör.

 

Länksamling till årets solskyddserie:

Om Människovänliga solskydd

Solkrämer för hela familjen

Giftfria solglasögon

Läppbalsam med solskydd i form av titandioxid

Helammande spädbarn behöver inget extra vatten under varma dagar

.

.

.

.

.

 

 

 

Mjölkstas

Det brinner i bröstet! (alt: jag har mjölkstas)

Den första veckan efter förlossningen, i samband med att den mogna mjölken rinner till runt dygn tre till fem, kan man få väldigt spända ömma och svullna bröst. Erfarenhet visar att det dessutom kan bli extra spänt om du fått mycket vätskedropp under förlossningen. Detta kallas mjölkstas.

Det är lätt att misstolka detta som mjölkstockning eftersom man kan få förhöjd temp, frossa och smärta i brösten precis som vid en stockning.

Men det som händer i brösten är att vävnadsvätskor, lymfvätskor och blodtillförsel ökar. Körtlarna svullnar och man kan ibland känna dem ända uppe i armhålorna. Detta är ett helt normalt och förväntat beteende för ammande bröst den första tiden. Kroppen kommer att ta hand om överskottsvätskan och svullnaden går vanligen ner efter ett till två dygn. (Inte heller detta är något att oroa sig för, det betyder inte att mjölken plötsligt har tagit slut, minns att det inte är mjölken som fyller ut brösten utan överskottsvätskor.)

Vad gör man vid mjölkstas?

Det lindrar att amma fritt efter barnets behov och på barnets signaler så dra inte ut på amningstillfällena nu. Ha gärna barnet hud mot hud så mycket som möjligt för att öka oxytocinfrisättningen.

Lite kylande omslag kan vara skönt en liten stund vid svullnad. Försiktig beröring, strykningar (men inte massage!) eller en dusch, för att öka blodcirkulationen kan också lindra.

Gör det hemskt ont går det bra att ta ibuprofen 200-400 mg (högst 1200mg/dygn) ev i kombination med paracetamol. Läs mer här.

Om barnet har svårt att få ett bra tag om bröstet på grund av att det är så svullet kan man göra ett enkelt handgrepp kallat Cottermans handgrepp.

cottermans2

Cottermans handgrepp

Gör så här:

Forma den rena handen och fingrarna som en tulpan och placera fingertopparna i en jämn cirkel på vårtgården runt bröstvårtans bas. Tryck sedan försiktigt rakt inåt (i riktning mot bröstkorgen) och håll där i en minut eller längre. Man kan sedan flytta (rotera i cirkel) fingrarna något och pressa en eller flera rundor till om det behövs.

Detta gör att mjölk och vävnadsvätska pressas bakåt. När bröstet blir mjukare runt bröstvårtan kan barnet lättare få mer av både vårtgård och bröstvårta långt in i munnen och taget blir bättre. Handgreppet underlättar även för handmjölkning vilket ibland kan vara till extra hjälp. Även utdrivningsreflexen stimuleras.

När man gått hela vägen runt kan man behöva flytta fingrarna och fortsätta att försiktigt pressa undan vävnadsvätskan. Den här behandlingen kan ta allt mellan några minuter upp till en halvtimma, innan barnet kommer åt att ta ett bra tag.

Mjölkstasen försvinner alltså av sig själv efter ett till två dygn, då kroppen tagit hand om överskottsvätskorna, du måste inte pumpa ur brösten för att svullnaden ska gå ner. Om man ändå planerar att pumpa brösten med en bröstpump i detta läge ska man först göra Cottermans handgrepp. Om man försöker pumpa ett spänt och svullet bröst kan man nämligen riskera att bröstpumpen drar vävnadsvätskan mot bröstvårtan och därmed förvärrar situationen. Det går inte att pumpa bort själva mjölkstasen eftersom det är vätskor som ligger i vävnaden runt om och utanför mjölkgångarna som spänner.

Svullna och spända bröst kan man även få av andra anledningar när som helst, inte bara de första dagarna, och Cottermans grepp är då ett lätt handgrepp att lära sig och ta till på egen hand. Har man väldigt hög mjölkproduktion kan det vara en hjälp för barnet om man på detta sätt försiktigt pressar tillbaka mjölken en aning före amning.

Läs mer om amning den första tiden

Läs mer om Mjölkstockning

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Bra tag

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

https://sagogrynet.wordpress.com/om-amning/

.

.

.

.

World Breastfeeding Week äger (som vanligt) rum den 1 – 7 augusti

Waba2016

 

Årets tema är A key to sustainable development
eller Grunden för en hållbar utveckling

The World Breastfeeding Week 2016 theme is about how breastfeeding is a key element in getting us to think about how to value our wellbeing from the start of life, how to respect each other and care for the world we share.

Sustainable development is essentially about ecology, economy and equity.

 

Läs mer på World Breastfeeding Week 2016:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

 

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, med samma tema som Världsamningsveckan.

 

wbw2016-logo-text

.

.

.

.

.

 

Årets siffror har kommit från WHO, UNICEF och IBFAN. Siffror och fakta kring WHO-koden och hur det ser ut med barnmatsindustrins aggressiva marknadsföring världen över.

WHO och UNICEF rekommenderar på vetenskapliga grunder att alla barn helammas de första sex månaderna, och sedan delammas med tilläggskost i minst två år eller längre. Medlemsländerna har bland annat som mål att nå sex månaders helamning för minst 50% av alla barn innan 2025. (Som en jämförelse: i dag helammas cirka 15 % av de svenska barnen i sex månader. Vi har en del att jobba på här.)

WHO-koden syftar bland annat dels till att reglera orimlig och aggressiv marknadsföring av bröst- och bröstmjölksersättningar.

Och dels till att säkerställa att modersmjölksersättningar tillverkas, tillreds och används på ett säkert och riktigt sätt när dessa behövs.

Koden förbjuder reklam för modersmjölksersättning, nappflaskor och flasknappar. Den förbjuder gratisprodukter, tävlingar, rabatter och lockande/förledande marknadsföring av dessa produkter till både föräldrar och vårdpersonal. Läs mer här.

WHO-koden kräver även att förpackningarna ska innehålla tydliga instruktioner kring hanterandet av produkten och information om innehåll och riskerna med att helt utesluta bröstmjölk. Samt att vårdpersonal ska informera de föräldrar som behöver om produkterna och hur de ska användas.

Vad siffrorna visar?

135 av 194 länder har någon form av reglering som relaterar till WHO-koden och marknadsföring av produkter som konkurrerar med bröstmjölk. Bara 39 länder har lagar som innefattar hela WHO-koden.

Barnmatsindustrin konkurrerar nu om en marknad värderad till cirka 400 miljarder kronor per år och den summan beräknas öka med över 55% de närmaste åren.

400 miljarder kronor. Per år.

Helt krasst finns det alltså extremt mycket pengar att tjäna på att barn inte ammar.

“The breast-milk substitute business is a big one, with annual sales amounting to almost US$ 45 billion worldwide. This is projected to rise by over 55% to US$ 70 billion by 2019.”

“The breast-milk substitutes industry is strong and growing, and so the battle to increase the rate of exclusive breastfeeding around the world is an uphill one—but it is one that is worth the effort,” says UNICEF Chief of Nutrition Werner Schultink. “Mothers deserve a chance to get the correct information: that they have readily available the means to protect the health and wellbeing their children.”

Clever marketing should not be allowed to fudge the truth: there is no equal substitute for a mother’s own milk.

.

Mer att läsa om WHO-koden:

WHO-koden – vad och varför

Varför har vi WHO-koden

Myter om WHO-koden

Svenska lagar kring marknadsföring av bröstmjölksersättning

 

Ständiga kodöverträdelser i babyboxar mm

Om varför bröstmjölk är bra för oss – hälsofördelar

Amning är inte bara en kvinnofråga

Varför jag bojkottar Nestlé

.

En del menar att koden inskränker människors valfrihet och skuldbelägger flaskmatare.

Om du efter att ha läst detta inlägg irriterat frågar  –Varför har vi WHO-koden? Jag förstår inte varför man inte får göra reklam för modersmjölksersättning och nappflaskor? Det är väl jättebra med gratisflaskor och rabatter på ersättning för oss som använder det?

Läs då detta inlägg / svar på den frågan här

WHO-koden förbjuder självklart inte försäljning av nappflaskor och ersättningar, men den reglerar marknadsföringen. Jag har mycket svårt att förstå hur en önskan om oberoende information kan vara så upprörande. Valet mellan en kod som syftar till säkerställande av tillverkning, hantering, och spridning av korrekt och saklig information för alla parter… Eller direktreklam från barnmatsbranschen med mångmiljardintressen som syftar till ökad försäljning och vinst för företag? Inget svårt val för mig.

Jag menar att utan reglering av marknadsföring minskar föräldrars valfrihet.

Om barnmatsföretagen har fritt fram för reklam skulle inte de som vill amma ha samma chans att välja amning.

Eftersom amningen är en komplex process och ofta inte något man bara gör på en höft behöver man skydda den. Det blir problem när företag lockar med gratisprodukter och svänger sig med sina fina övertygande ord, så som företag gör för att tjäna pengar (miljarder).

För de föräldrar som redan gjort sitt medvetna val och valt bort bröstmjölken är det säkert välkommet att få gratisreklam i form av ersättning, flaskor eller kuponger. Men för den som vill amma men inte har kunskap om till exempel att ersättning och nappflaska kan konkurrera ut bröstmjölken rätt snabbt blir det kanske inget eget val. De kan snabbt bli fråntagna möjligheten, av barnmatsföretaget, att välja själva vad de vill ge sitt barn att äta, till exempel genom att ersättningen introduceras och bröstmjölken aldrig kommer igång eftersom barnet är mätt på ersättning och mjölkproduktionen då inte stimuleras.

En reglering av marknadsföring och en ökad kunskap inom vården om både amning och flaskmatning med uppdaterad objektiv information, det ger familjer möjlighet till egna informerade medvetna val.

.

.

.