Feeds:
Inlägg
Kommentarer

När det gör ont att amma!

När amningen är smärtsam finns det en hel del att titta på för att söka upp och reda ut orsaken bakom.

Några frågor som behöver besvaras för att amningsrådgivaren ska kunna hjälpa till på bästa sätt:

*Hur gammalt är barnet? *Hur länge har det pågått? *Vilka råd har du tidigare fått och vilka försök på lösningar har gjorts? *Hur är barnets tag och position vid bröstet? *Praktiserar ni fri amning på tidiga signaler? *Regleras amningen i antal tillfällen eller i tid vid bröstet? *Är barnet hel- eller delammat? *Använder barnet napp? *Går barnet upp i vikt? *Växer det på längden? *Ökar huvudomfånget? *Är ni, mamman och barnet, friska?

De vanligaste orsakerna till smärta vid amning är taget och amningspositionen. Gör eller be därför gärna om en amningsobservation.

Snabbguide för ett bra tag:

Sitt eller ligg bekvämt med barnet nära dig, barnet ska inte behöva vrida på nacken men ska gärna luta huvudet lätt bakåt. Låt barnet själv söka och ta bröstet, stoppa inte in bröstet i barnets mun. Hakan ska vara i kontakt med bröstet och näsan fri för andning.

Om barnet ligger för långt ifrån bröstet när ni ammar kan detta orsaka slitningar vilket kan leda till smärta. Titta på bröstvårtan efter amning. Om den är sned, vit eller tilltryckt bör taget eller amningspositionen justeras. Ibland räcker det att flytta barnet lite i höjd- eller sidled

liten

– Finns orsaken hos barnet eller bröstet?

Mamman:

Har du mjölkstockning? Finns det sår på bröstet? Kan det vara bakterier i såret? Kan smärtan bero på eksem eller svamp? Kan det vara white spots, kärlkramp, Raynauds fenomen eller mjölkblåsor? Har du inverterade bröstvårtor?

Om det gör ont i båda bröstvårtorna samtidigt kan det även vara hormonförändringar så som ägglossning eller graviditet. Är det ägglossning eller mens på gång kan det kännas ömt och obehagligt i bröstvårtorna vid amning under några dagar. Är det graviditet så kan det kännas ömt under en längre tid, ta ett graviditetstest och läs mer om amning under graviditet. Både vid ägglossning, mens och graviditet kan mamman även känna irritation vid amning, vissa beskriver att de upplever tillfällig amningsaversion.

Ibland gör det ont att amma utan att man kan se någon tydlig orsak i brösten. Då kan man fundera på om det kan finnas muskelspänningar eller låsningar som strålar ut mot bröst eller rygg. Detta kan exempelvis uppkomma under graviditet eller förlossning, eller på grund av obekväma amningspositioner. Prova om massage kan hjälpa, rådfråga även vården, sjukgymnast eller kiropraktor.

Barnet:

Kan barnet ha torsk? Kan det vara tänder på gång? Kan det vara så att barnet skapar ett väldigt högt tryck/vakuum vid amning?

Ta en närmare titt i barnets mun, kanske barnet har ett kort tung- eller läppband, högt gomtak, gomspalt eller annan medfödd fysisk svårighet, som kan ge upphov till smärta?

Underlätta för hud mot hudkontakt och låt barnet roota och förbereda sig i lugn och ro för amning. Har du provat att amma Laid back? Amma på det smärtfria bröstet först om det bara gör ont i det ena bröstet, då barnet suger som kraftigast i början.

Skatta din smärta från noll till tio när det är som värst, och sedan igen lite senare, för att kunna se om de förändringar du gör hjälper. Bygg vidare på det som fungerar!

Sök hjälp i tid!

Det är viktigt att ta smärtsam amning på allvar eftersom ett litet problem lätt kan leda till fler och större problematik. Sök hjälp för att komma till rätta med smärtan och nöj dig inte med en quick fix för symptomet. Även den bakomliggande orsaken måste utredas.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Mjölkstas

Mjölkstockning

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Allt om amning

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

 

 

Annonser

En bok om amning!

För er som inte följer sagogrynet på instagram: Det är spännande nyheter på gång!

manus

Här ligger manus på min kommande bok om amning.

Den här bloggen har erbjudit föräldrar och vårdpersonal kostnadsfri amningskunskap sedan 2010. Det ska den fortsätta med!

Och som ett komplement till bloggen kommer det snart en bok!

Precis som i bloggen ligger fokus på att få amningen att fungera med hjälp av grundläggande amningskunskap och praktiska råd och tips. Med den här boken kan du bli din egen amningsrådgivare.

*För dig som är gravid och vill vara väl förberedd inför barnets ankomst.

*För dig som redan har fått barn och nu vill få amningen att flyta.

*För dig som vill ha mer kunskap för att kunna stötta en ammande familj på bästa sätt.

Boken fungerar som en handbok och tar upp allt från hur man får amningen att fungera den första tiden oavsett om man vill helamma eller delamma, hur man reder ut eventuella amningsproblem, om flaskmatning, om långtidsamning och om hur man avslutar amningen. Och mycket mycket mer!

Jag är så glad att jag får skriva den här boken och jag hoppas innerligt att ni också ska tycka om den!

.

.

.

.

Amning under högtider

God jul kära läsare!

Jag önskar er en lugn och avslappnad jul- och nyårshelg. Både för er egen skull såklart, men också ur ett amningsperspektiv.

Julstressen är tyvärr inte alltid så gynnsam för amningen eftersom adrenalin hämmar utdrivningsreflexen (oxytocinet). Så försök att hitta stunder av stillhet. Släpp ner axlarna och andas en extra gång.

Att få igång amningen med en ny bebis, eller att få ordning på amning som krånglar kan vara tillräckligt knepigt utan att man behöver slänga in en skopa julstress ovanpå alltihop. Eller om man vänder på det, att ta sig igenom julhelgerna med allt vad det innebär med ändrade rutiner, resor och besök, släktingars åsikter och kommentarer kring ens person och livsval, och anpassningar efter mångas viljor runt en högtid kan vara tillräckligt påfrestande redan innan man stoppar in en ammande bebis i mixen.

Det är alltså inte underligt att amningsrådgivningen ofta skjuter i höjden runt högtider.

Men om man är lite förberedd på vad som kan vänta och vilka frågor som kan uppkomma är det ofta lättare att undvika de värsta fallgroparna.

Så, här kommer några tips inför julhelgerna:

1. Amning behöver ofta lugn och ro för att fungera bra. Oxytocin (hormonet som driver ut mjölken ur brösten) frisätts lättast när du är lugn och mår bra. Adrenalin däremot (som hämmar oxytocinet) frisätts vid exempelvis stress, smärta och oro. Vilket förenklat betyder att mjölken finns i brösten men kommer bara inte ut, på grund av stress/oro/smärta (eller julstress i detta fall). Barnet blir frustrerat, mamman blir ännu mer stressad och en negativ spiral skapas. När man känner till detta och medvetet kan försöka att hålla undan adrenalinet samt skapa förutsättning för oxytocinet att flöda har man alltså kommit en bra bit. Så sök lugn och ro, stressa ner och lämna julstöket till övriga familjen.

2. Att amma på barnets tidiga signaler är ytterligare en huvudnyckel som underlättar för amningen. Här finns en längre text om detta. Att amma på tidiga signaler kan bli svårare under storhelger när rutiner ändras, när det är extra mycket att göra, när man är fler än vanligt i hemmet, släktingarna vill hålla barnet och så vidare. Men återigen, att vara medveten om det och att då alltså kunna vara lite extra uppmärksam gör stor skillnad.

3. Slarva inte med taget. Ett tillräckligt stort tag ger barnet möjlighet att amma effektivt och bekvämt. När barnet ammar aktivt och effektivt kan det ske en mjölköverföring från bröst till barn och mjölkbildningen sätter igång. Och detta tillräckligt stora tag minskar risken för amningsproblem av olika slag. Så trots att det är stressigt med julskinkan, fullt av släktingar i soffan och glada barn runt granen, så är det en bra investering att ta sig tid att vara noga med barnets tag. Läs mer om ett bra tag och hur man får till det här.

4. På tal om släktingar i soffan, för en del kan det kännas obekvämt att amma bland andra. Dels för att man inte vill höra kommentarer som ”Ska du verkligen amma nu igen..?” Dels för att man kan känna sig uttittad och barnet kan ha svårt att koncentrera sig på att amma när det är mycket ljud och rörelse runt omkring. Om detta gäller för er kan ni kanske förbereda er på att söka upp ett lugnare hörn eller ett avskilt rum för att komma undan lite då och då under julfirandet.

5. Det är inte helt ovanligt att barn reagerar på rutinförändringar, nya intryck och stress genom att strula vid bröstet. Det kan vara mer eller mindre krångel och det kan hålla på olika länge. Om ditt barn plötsligt amningsstrejkar finns det mer att läsa här.

Bonus: En jättevanlig fråga runt julhelgen är ”Får man äta sill/pepparkakor/julmust/klementiner/valfritt livsmedel när man ammar?” Svaret är oftast Ja! Krångla inte till det i onödan. Det är en mycket liten risk att de livsmedel du stoppar i dig skulle påverka barnet på ett negativt sätt. Det är mer troligt att barnet, om det reagerar, påverkats av ändrade rutiner, nya intryck, stress och så vidare.

livsmedelsverkets hemsida finns information om vilka livsmedel en ammande bör undvika och det handlar mest om insjöfisk. Läs mer på hemsidan om det är något specifikt livsmedel du funderar på.

God jul!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Mjölkstas

Mjölkstockning

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Allt om amning

.

.

.

.

.

.

Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2015.

Andelen barn som enbart ammas minskar, medan de som ammar delvis ökar något.

  • Det var runt 1,3 procent färre som helammade vid en veckas ålder jämfört med året innan.
  • Siffrorna för helamning när barnen är två och fyra månader gamla ligger på nästan samma nivå nu som föregående år.
  • Helamningen vid sex månader minskar något igen.
  • Något fler väljer att delamma sin ettåring, än vad vi sett under de senaste tio åren.

Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar fortfarande saknar stöd i amningsstarten. Det behövs mer stöd och hjälp för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.

Statistiken visar att andelen mammor som helammade när barnet var sex månader nu minskar igen. Siffrorna hade ökat från ca 11 till 14 procent mellan 2010 och 2011. Siffran steg ytterligare till 15,2 procent år 2013 och år 2014 låg den på 15,4 procent. Nu är den (år 2015) nere på 14,6 procent.

Vi ser att siffrorna ökat lite när det kommer till delammade ettåringar. Från cirka 19 procent år 2013 till 24 procent år 2015.

Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel fyra månaders ålder helammades 66 procent av barnen i Jämtland jämfört med 41 procent i Gävleborg. Det skulle vara oerhört intressant om vården förväntades utvärdera sig själv i samband med dessa rapporter. Och offentligt redovisa vad man själv tror är anledningen till att man ligger så lågt respektive högt i sin region. Och vad man har för plan framåt.

Siffrorna ser ut såhär:

Vid en veckas ålder ammas 77,8% helt och 17,4 % delvis. (jämför med 79,1 % respektive 16,4% år 2014)

Vid 2 månaders ålder ammar 63,6 % helt och 21,0 % delvis. (63,9 % respektive 20,9 % 2014)

Vid 4 månaders ålder ammar 51,2 % helt och 23,0 % delvis. (51,8 % respektive 22,4 % 2014)

Vid 6 månaders ålder ammar 14,6 % helt, och 48,6 % delvis. (15,4 % respektive 47,6 % 2014)

40,5 % ammar delvis vid 9 månaders ålder. (Siffror saknas från 2014)

24,0 % ammar delvis vid 1 års ålder (19,1% år 2013, siffror saknas från 2014).

 

Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång? 

 

Av de barn som föddes 2015 ammades alltså 95,2 % helt eller delvis vid en veckas ålder. Det kan tyckas vara en hög siffra men det är en låg siffra sett sedan mätstart.

Och titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Siffrorna sjunker snabbt från 51,2 procent till 14.6 procent. Trots att den globala rekommendationen är ”helamning i sex månader” så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden 4 – 6 månader. Varför? Jag tänker bland annat barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen.

Jämför med förra årets amningsstatistik, baserat på barn födda 2014.

 

Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.

Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.

 

 

.

.

.

.

 

.

.

.

Två enkla steg löser donationsproblematiken

Det pågår en diskussion om donerad bröstmjölk på nätet och i media. En facebookgrupp som förmedlar kontakt mellan privata donatorer och bröstmjölksbehövande har ifrågasatts och vården är kritisk till att privatpersoner administrerar bröstmjölksdonation på detta sätt.

– Bra! Då kanske beslutsfattare inom vården får anledning att fundera på hur vården själv kan bli bättre på att erbjuda bättre former för bröstmjölksdonation!

Jag tar inte ställning för eller emot privata initiativ för bröstmjölksdonation. Detta måste var och en avgöra efter sina förutsättningar och övertygelser.

Det finns flera risker med att ta emot okontrollerad bröstmjölk. Både när det gäller själva donatorn (livsstil, läkemedel, sjukdomar mm) och hanteringen av mjölken (vid pumpning, frakt, förvaring, mm). Vid privat donation bör det finnas en öppen kommunikation kring detta och inga pengar ska vara inblandade.

Men jag vågar påstå att de som donerar och tar emot bröstmjölk i den ovan nämnda svenska facebookgruppen är väl medvetna om detta. Dessa donatorer är ofta redan kontrollerade då de tidigare donerat till sjukhusen men nu passerat tremånadersgränsen. Och de som tar emot har ofta höga och specifika krav på hälsa och renlighet hos donatorn. Det går dessutom att pastörisera mjölken för extra säkerhet.

Bröstmjölksdonation (få och ge) måste få vara ett personligt val. Och så länge vården inte erbjuder tjänsten kommer det att finnas privata initiativ som gör det istället.

Donationsreglerna, så som de ser ut idag, fungerar inte. Och när vården inte direkt underlättar för donation hittar folk istället på egna lösningar på problemet.

Det är hög tid för en översyn och en uppdatering av regler och rutiner kring mjölkdonation. Det finns uppenbarligen ett behov och en vilja att både få, och att dela med sig av, bröstmjölk.

Förslag på åtgärd:

Nr 1. Avskaffa tremånadersregeln!

Tidsperioden då man får lov att donera bröstmjölk är för kort. Tremånadersregeln är utdaterad och meningslös med dagens möjligheter att testa, kontrollera och berika bröstmjölk. Mängden donerad bröstmjölk skulle utan tvekan öka om den här inaktuella regeln togs bort.

Nr 2. Gör det enklare att donera bröstmjölk.

Öka lagringskapaciteten på mjölkbankerna och samordna dem. Idag finns det alldeles för få ställen som tar emot bröstmjölk (28 stycken), samtidigt som de har en allt för liten lagringskapacitet.

 

Varför är det så viktigt med donerad bröstmjölk?

För tidigt födda barn är ofta beroende av donerad bröstmjölk. Samtidigt råder det en ständig brist i mjölkbankerna. Helt i onödan. Målet är att alla för tidigt födda ska få donerad bröstmjölk upp till minst vecka 34, men ofta får man börja med ersättning redan från vecka 32. Men inte bara för tidigt födda barn mår bra av bröstmjölk. Mag- och tarmproblematik, förstoppning med mera är en vanlig följd av ersättningsprodukterna, detta är allmänt känt.

Och, precis som det är upp till var och en om man väljer att flaskmata, är det också ett personligt val att föredra bröstmjölk (egen eller donerad) före ersättning vid behov av tillmatning. Det är inga konstigheter.

Enligt WHO är amning det bästa för barnet (nr 1). Därefter kommer mammans egen utpumpade mjölk, med till exempel kopp eller tillmatningsset (nr 2). Efter det kommer alternativet donerad bröstmjölk (nr 3). I sista hand rekommenderas bröstmjölksersättning (nr 4). Läs mer om detta i exempelvis Global strategy for infant and young child feeding.

Tyvärr får man bara lämna bröstmjölk upp till tre månader på många håll i Sverige. Vilket är precis då amningen äntligen börjar fungera smidigare för många, vardagen flyter på och man i praktiken har större möjlighet att dela med sig av sin mjölk.

Det råder en spridd missuppfattning om att bröstmjölken efter tre månader inte skulle innehålla lika mycket näringsämnen, eller till och med bli blaskig och otjänlig med tiden. Men sanningen är att den mogna mjölkens sammansättning inte förändras nämnvärt över tid, fetthalten ökar lite grann.

Konsekvenserna av att Svenska mjölkbanker har för liten lagringskapacitet, och att man på många håll fortfarande håller fast vid den här utdaterade tremånadersregeln blir att vi får färre donatorer, en ständig (helt onödig!) brist på bröstmjölk i mjölkbankerna, och en minskad självtillit hos de mammor som på felaktiga grunder får höra att deras mjölk inte duger efter tre månader.

Det är hög tid att uppdatera rutinerna kring bröstmjölksdonation!

Läs mer om bröstmjölksdonation här.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Bra tag

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

https://sagogrynet.wordpress.com/om-amning/

.

.

.

.

Härom dagen uppmärksammade media frågan om palmolja med cancerframkallande ämnen i bröstmjölksersättningar, vilket har förvirrat och oroat många föräldrar.

Jag vill därför påpeka att Livsmedelsverket INTE avråder från att använda bröstmjölksersättning när det behövs.

Kan jag fortsätta ge mitt barn modersmjölksersättning?

Ja, vi avråder inte från att använda modersmjölksersättning till spädbarn även om den innehåller palmolja. Halterna är höga men inte alarmerande och det finns fortfarande en marginal kvar till de nivåer där man sett att dessa ämnen kan orsaka cancer i djurförsök.

[…]

Vi avråder helt från att tillverka egen ersättning eftersom det är mycket svårt att få rätt proportioner av näringsämnen. Fel proportioner kan skada barnets njurar eller göra att barnet inte växer som det ska.

Läs mer här:

Ursprunglig text i Livsmedelsverket, från 2016

Artikel om detta i Svd, mars 2017

Livsmedelsverket avråder INTE från bröstmjölksersättning, (2016)

Livsmedelsverket uppdaterar och förtydligar, mars 2017

.

Semper barnmat om varför det finns palmolja i bröstmjölksersättningar:

Innehåller BabySemp palmolja?
Vi minskade andelen palmolja i vår modersmjölksersättning till 18 procent år 2014 .

[…] I nuläget kan vi inte ta bort palmoljan ur BabySemp eftersom modersmjölksersättningen behöver efterlikna bröstmjölkens fettsyrasammansättning. Av den anledningen har alla företag som säljer modersmjölksersättning palmolja som ingrediens.

Uppdaterat 5 maj:

Den 5 maj skriver Livsmedelsverket att det kan bildas 2- och 3-MCPD-estrar och glycidylestrar när vegetabiliska oljor, framför allt palmolja, renas vid hög temperatur. Och att livsmedelsverket därför har undersökt halterna i några livsmedel som innehåller oljor på den svenska marknaden. I undersökningen ingick ett urval bröstmjölksersättning, tillskottsnäring, välling, gröt, margarin och vegetabiliska oljor.

Även om vår bedömning är att den mängd vi får i oss av dessa ämnen inte utgör någon stor risk för hälsan behöver vi ändå minska mängden vi utsätts för. Vi vill ha större säkerhetsmarginaler och därför måste företagen jobba för att sänka halterna, säger Petra Bergkvist, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

De ämnen som analyserats är 2- och 3-MCPD-estrar och glycidylestrar. De finns i ganska många livsmedel. Högst halter har hittats i produkter med palmolja men de bildas även i andra vegetabiliska oljor. Dessa ämnen hittas bland annat i produkter som kakor och bakverk eftersom de ofta innehåller palmolja eller andra oljor, samt i margarin och bröstmjölksersättning.

Men Livsmedelsverket avråder INTE från att ge bröstmjölksersättning:

Modersmjölksersättning kan innehålla dessa ämnen. Spädbarn som bara äter modersmjölksersättning får därför i sig mycket i förhållande till sin kroppsvikt. För dem blir intaget av dessa ämnen därmed högre än för äldre barn och vuxna. Men eftersom barn äter ersättningen under så kort tid är det mycket liten risk att det ska påverka barnet. Därför avråder Livsmedelsverket inte från att ge barn modersmjölksersättning.

 

 

Läs mer om flaskmatning här

Allt om flaskmatning

Delamning, att kombinera bröst och flaska

Att amma eller inte amma?

.

.

.

.

.

.

Det råder en ständig brist på donerad bröstmjölk i Sverige. – Helt i onödan!

På hemsidan Bröstmjölk för livet kan man bland annat läsa:

Bröstmjölk är den bästa näringen för spädbarn. Den är speciellt viktig för sjuka och för tidigt födda barn som vårdas på sjukhus. Genom donerad bröstmjölk kan dessa barn redan från start, innan bröstmjölken från den egna mamman har kommit igång, få en så optimal näringstillförsel som möjligt. För de mycket för tidigt födda barnen finns ingen lämplig modersmjölksersättning och därför är dessa barn helt beroende av donerad bröstmjölk i början av livet.

De mycket för tidigt födda barnen behöver endast några milliliter bröstmjölk per måltid i början, så varje droppe som doneras gör skillnad! Du som har mer bröstmjölk än ditt eget barn behöver är mycket välkommen att donera överskottet. Är du intresserad av att donera bröstmjölk så hoppas vi att du hittar den information du behöver här. Ta alltid kontakt med din lokala bröstmjölksbank för information om vad som gäller just där.

I Sverige sker nästan all hantering av donerad bröstmjölk inom neonatalvården. I Sverige finns 28 mjölkbanker och Sverige är det land i Europa som har flest mjölkbanker.

Men tyvärr får man bara lämna bröstmjölk upp till tre månader på många håll i Sverige. (Vilket är precis då amningen äntligen börjar fungera smidigare för många, vardagen flyter på och man i praktiken har större möjlighet att dela med sig av sin mjölk. )

Det råder en spridd missuppfattning om att bröstmjölken efter tre månader inte skulle innehålla lika mycket näringsämnen, eller till och med bli blaskig och otjänlig med tiden. Men sanningen är att den mogna mjölkens sammansättning inte förändras nämnvärt över tid (fetthalten ökar bara lite grann).

Den råmjölk (kolostrum) som produceras den allra första tiden blandas successivt ut med den mogna mjölken och efter några veckor ammar barnet enbart mogen mjölk. Den här mogna mjölken förändras sedan väldigt lite, den ser i princip likadan ut under hela amningsperioden, så länge man ammar (såvida man inte blir gravid, då bröstmjölken anpassar sig efter det yngsta barnet).

Det är alltså i princip ingen näringsmässig skillnad på den mogna mjölk som doneras vid två månader efter förlossningen och den mjölk som doneras vid åtta månader efter förlossningen.

Bröstmjölken hos den som föder för tidigt innehåller en högre halt protein den första tiden, jämfört med den som föder ett fullgånget barn. Och eftersom det för tidigt födda barnet behöver den här bröstmjölken särskilt väl kan man idag näringstesta och näringsberika den donerade bröstmjölken så att den bättre passar det prematura barnet.

Anledningen till att man på 80-talet reglerade mjölkdonationen till enbart tre månader var rädslan för spridning av den hiv-smitta som då utbröt runt om i världen. Samt att man vid den tiden inte kände till alla de fördelar som bröstmjölk har, jämfört med modersmjölksersättningar, både för fullgångna och för underburna barn. Idag vet man bättre och det går bra att testa om de donerande mammorna om det skulle föreligga en oro för tillkommen blodsmitta.

Följande kan man läsa i nätverket Milknets* skrift, Riktlinjer för bröstmjölkshantering inom neonatalvården i Sverige, version 2.0 2011-04-01:

Alla presumtiva givare screenas med blodprov avseende HIV-1, HIV-2, HTLV-I, HTLV-II, hepatit B och hepatit C. Bröstmjölk från givare får inte användas förrän negativa resultat av dessa undersökningar är klara. Vid positivt utfall av någon av dessa analyser ska lokala rutiner finnas för ett snabbt omhändertagande och uppföljning för att undvika onödig oro hos kvinnan.

Om givare ska fortsätta lämna bröstmjölk längre tid än 3 månader från barnets födelse ska denna serologiska screening upprepas och mjölken får inte användas förrän de nya negativa svaren finns (13). Luesserologi har utförts på MVC och behöver inte upprepas.

Vilket i praktiken innebär att det inte finns några andra orsaker till tremånadersregeln än den eventuella smittorisken.

Docent Staffan Polberger, barnläkare på neonatalkliniken vid Skånes Universitetssjukhus och huvudansvarig för nätverket Milknet, bekräftar detta och säger att han inte ser några som helst skäl att hålla fast vid den här regeln i Sverige idag.

Konsekvenserna av att Sverige på många håll fortfarande håller fast vid den här utdaterade tremånadersregeln blir att vi får färre donatorer, en ständig brist på bröstmjölk i mjölkbankerna och en minskad självtillit hos de mammor som på felaktiga grunder får höra att deras mjölk inte duger efter tre månader.

Jag tycker att det är hög tid för en översyn och en uppdatering av reglerna kring mjölkdonation!

 

*Nätverket Milknets syfte är bland annat är att främja donation av bröstmjölk och skapa gemensamma riktlinjer för hanteringen och användandet av bröstmjölk på landets neonatalavdelningar.

.

Läs om Två steg som löser donationsproblematiken

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

Bra tag

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

https://sagogrynet.wordpress.com/om-amning/

.