Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Säker hud mot hudkontakt efter förlossningen

Ett friskt, fullgånget och medicinskt opåverkat nyfött barn följer ett mönster på ett visst antal olika stadier eller beteendefaser (nio) under den första timman efter förlossningen.

En serie reflexer utlöses när barnet får ligga naken ovanpå mammans kropp, mot mammans nakna hud, och de två lämnas ifred från undersökningar under tiden. Barnet letar själv efter bröstet genom att med hjälp av en serie reflexer kravla/kräla/åla sig fram över mammans kropp och leta med huvudet och munnen. Barnet orienterar sig bland annat med hjälp av doften av mammans bröst då areolerna och bröstvårtan utsöndrar ett dofthormon. Det är viktigt att mamman inte har tvättat brösten med starka tvålar före, under eller direkt efter förlossningen. (Använd med fördel en mild doftfri tvål både tiden före och efter förlossningen.) Under de sista stegen kan barnet hitta, spontant och utan hjälp, sig fram till bröstet, ta ett tag och börja amma. Efter detta somnar barnet, ungefär en till två timmar efter födseln. Hela proceduren är viktig ur amnings- och anknytningssynpunkt och underlättar för ett starkt band att knytas mellan barn och mor. Dessutom stimuleras mjölkbildningen och barnet får i sig några droppar av den extremt näringsrika råmjölken (kolostrum). Den här råmjölken bildas i brösten redan under graviditeten.

Om barnet somnar innan det hinner amma så behåll barnet hud mot hud, minst till dess att hen har ammat första gången. Detta hjälper barnet att spara energi, minskar risken för lågt blodsocker och stimulerar barnets sök- och sugreflexer.

Säker och oavbruten hud mot hudkontakt främjar mammans och barnets välbefinnande samt främjar amningen. Säker hud mot hudkontakt rekommenderas alla barn oavsett förlossningssätt.

  • Några av fördelar med hud mot hudkontakt är att barnet får hjälp att hålla temperaturen, barnet skriker mindre, barnet får ett jämnare blodsocker, båda barnet och den vuxna blir lugna och kan slappna av, och den vuxna får en ökad förståelse för vad barnet vill då det är lättare att tolka barnets signaler när man är nära.

Här finns fler texter från den här bloggen om amning den första tiden:

Amning de första dagarna och Amning den allra första tiden

nyfödda

Nyfödda tvillingar, foto: Carlos Garcia

Det är oerhört viktigt att vara uppmärksam på barnets andning, att se till att barnet har fria luftvägar, då det ligger på mage ovanpå mammans kropp.

Att praktisera säker hud mot hudkontakt innebär att man har fokus på barnet och hela tiden är uppmärksam på, och kollar så att, barnet har fria luftvägar, att inte näsa och/eller mun är täckta av tyger eller att det lilla huvudet inte kollapsar med ansiktet ned mot förälderns bröstkorg. Barnet ska vara upprätt, inte ligga ihopsjunken. Barnet behöver amma så fort ( = varje gång) det visar sugbehov och amningssignaler.

Och vid amning, se till att mamman ligger bekvämt i en lite halvt upprätt/ laid back position, så att hon kan stötta upp så att barnet inte kan falla. Kolla om mamman eventuellt behöver stötta bröstet eller barnet så att barnets ansikte inte försvinner ned i bröstet och påverkar andningen. Kom ihåg : Hakan i – näsan fri! Om mamman är utmattad eller på annat sätt påverkad av förlossningen är detta den andra förälderns/stödpersonens uppgift.

Det är viktigt att föräldrar känner till detta när de kommer till förlossningen!

Osäkerhet och ibland feltolkningar av hur man hjälper föräldrar till säker hud mot hud leder allt för ofta till felaktiga rekommendationer kring detta från vårdpersonal.

Det är oroande att allt fler föräldrar vittnar om att de (OBS felaktigt!) blivit rekommenderade att lägga barnet på sängen, vid sidan av sig efter förlossningen, och inte ovanpå kroppen.

Detta leder till att barnets naturliga beteende, barnets nio beteendefaser, inte kan tillgodoses. Barnets naturliga amningsbeteende och amningsreflexer hämmas när det inte kan röra sig obehindrat ovanpå mammans kropp. Barnet riskerar att bli uttröttad då det inte kan söka bröstet på ett för barnet förväntat och naturligt sätt. Barnet berövas dessutom tillgången på fullständig hud mot hud.

Att vårdpersonal felaktigt rekommenderar att lägga barnet på sängen, vid sidan om mamman, efter förlossningen är alltså en quick fix då de inte har tid att närvara och övervaka, eller inte vet hur de ska lära ut hur föräldrarna själva kan vara uppmärksamma på barnets andning. Skärpning vården!

Sammanfattningsvis: Barnet bör ligga ovanpå mammans kropp, hud mot hud, efter förlossningen. Det är viktigt att båda föräldrarna känner till hur man praktiserar säker hud mot hud efter förlossningen, och att partnern eller en annan stöttande person kan hålla koll på barnets fria luftvägar om mamman är medtagen efter förlossningen.

Det är fördelaktigt att praktisera säker hud mot hud så mycket och så länge man vill, inte enbart direkt efter förlossningen. Fördelarna gäller alla barn, oavsett uppfödningssätt.

Dessutom: Barnet ska inte ligga på sidan. Om barnet ligger ensamt (ej hud mot hud), till exempel vid säker samsovning när barnet sover bredvid sina föräldrar på natten, ska det ligga på rygg.

 

Läs mer samt källor:

Råd till föräldrar om vården under barnets första levnadsvecka

Plötslig oväntad spädbarnskollaps

Rikshandboken om hud mot hud

Om hud mot hud i vårdfokus

Karolinska

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

 

 

Annonser

Amning i nöd och lust – Vinnare av Bröstpriset 2019!

Hurra hurra hurra!

Bröstpriset 2019

 

Amningshjälpens kulturpris ”Bröstpriset” delas ut en gång om året.

I år var det sex stycken nominerade till priset och det blev delad vinst, lika många röster, till Amning i nöd och lust (min bok!) och facebookgruppen ”Mamma jag vill amma….” av Jannika Kauppi!

Hurra hurra för oss! ❤

Motiveringen:

För hennes fantastiska bok amning i nöd och lust som lyckas med konststycket att vända sig till både föräldrar, rådgivare och mor/farföräldrar .

En enastående välskriven handbok om hur du blir din egen amningsrådgivare. Modern, tydlig, användarvänlig och uppdaterad.

Ett varmt och innerligt TACK till er som nominerat och röstat på min bok! Det betyder jättemycket för mig!

bubbel

Fun fact: Den här bloggen, sagogrynet.se, vann Bröstpriset 2011 och tidskriften Nära Barn (inkl mina amningstexter i den) vann Bröstpriset 2015. ❤

Tack!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

World Breastfeeding Week äger (som alltid) rum den 1 – 7 augusti

 

wbw2019_logo

 

Årets tema är Empower Parents – Enable Breastfeeding

 

”The #WBW2019 slogan ”Empower Parents, Enable Breastfeeding” was chosen to be inclusive to all types of parents in todays world. Focusing on supporting both parents to be empowered is vital in order to realise their breastfeeding goals.

[…]

We can all support this process, as breastfeeding is a team effort. To enable breastfeeding we all need to protect, promote and support it.”

 

 

Läs mer på World Breastfeeding Week 2019:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

 

#WBW2019 #WABA #EmpowerParents #EnableBreastfeeding #breastfeeding #worldbeeastfeedingweek2019.

.

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, med samma tema som Världsamningsveckan.

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

 

.

bildboken

Amning i nöd och lust är en praktisk handbok om hur man får amningen att fungera.

Den beskriver både förutsättningarna för mjölkbildning och hur man förebygger (och löser) svårigheter, samt barnets naturliga amningsbeteende och behov i olika åldrar utifrån ett anknytningsvänligt barnperspektiv.

Den innehåller förutom texter om amning även exempelvis texter om att vara amningsrådgivare, om jämställt föräldraskap, om säker samsovning, om lyhörd flaskmatning, om matintroduktion och om föräldrastyrt vs barnstyrt amningsavslut.

Läs mer om boken här

 

Amningsnytt skriver:

”Pedagogiskt, tydligt och lustfyllt”

och

”Boken är verkligen tillgänglig och inkluderande i både sitt tilltal och sin uppbyggnad.”

 

Amning i nöd och lust finns att köpa hos till exempel Bokus , Adlibris , Kokobello och Amningshjälpen.

 

– Har du läst Amning i nöd och lust?

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Fem amningstips inför julhelgen!

Jag hoppas att du får en riktigt lugn och avslappnad jul- och nyårshelg! Både för din egen skull såklart, men också ur ett amningsperspektiv. Julstressen är tyvärr inte alltid så gynnsam för amningen eftersom adrenalin hämmar utdrivningsreflexen (oxytocinet). Så försök gärna att hitta stunder av stillhet. Släpp ner axlarna och andas djupt en extra gång.

1

Att få igång amningen med en ny bebis, eller att få ordning på amning som krånglar kan vara tillräckligt knepigt utan att man behöver slänga in en skopa julstress ovanpå alltihop. Eller om man vänder på det, att ta sig igenom julhelgerna med allt vad det innebär med ändrade rutiner, resor och besök, släktingars åsikter och kommentarer kring ens person och livsval, och anpassningar efter mångas viljor runt en högtid kan vara tillräckligt påfrestande redan innan man stoppar in en ammande bebis i mixen.

Det är alltså inte underligt att amningsrådgivningen ofta skjuter i höjden runt högtider.

Men om man är lite förberedd på vad som kan vänta och vilka frågor som kan uppkomma är det ofta lättare att undvika de värsta fallgroparna!

Så, här kommer några tips inför julhelgerna:

1. Amning behöver ofta lugn och ro för att fungera bra. Oxytocin (hormonet som driver ut mjölken ur brösten) frisätts lättast när du är lugn och mår bra. Adrenalin däremot (som hämmar oxytocinet) frisätts vid exempelvis stress, smärta och oro. Vilket förenklat betyder att mjölken finns i brösten men kommer bara inte ut, på grund av stress/oro/smärta (eller julstress i detta fall). Barnet blir frustrerat, mamman blir ännu mer stressad och en negativ spiral skapas. När man känner till detta och medvetet kan försöka att hålla undan adrenalinet samt skapa förutsättning för oxytocinet att flöda har man alltså kommit en bra bit. Så sök lugn och ro, stressa ner och lämna julstöket till övriga familjen.

2. Att amma på barnets tidiga signaler är ytterligare en huvudnyckel som underlättar för amningen. Här finns en längre text om detta. Att amma på tidiga signaler kan bli svårare under storhelger när rutiner ändras, när det är extra mycket att göra, när man är fler än vanligt i hemmet, släktingarna vill hålla barnet och så vidare. Men återigen, att vara medveten om det och att då alltså kunna vara lite extra uppmärksam gör stor skillnad.

3. Slarva inte med taget. Ett tillräckligt stort tag ger barnet möjlighet att amma effektivt och bekvämt. När barnet ammar aktivt och effektivt kan det ske en mjölköverföring från bröst till barn och mjölkbildningen sätter igång. Och detta tillräckligt stora tag minskar risken för amningsproblem av olika slag. Så trots att det är stressigt med julskinkan, fullt av släktingar i soffan och glada barn runt granen, så är det en bra investering att ta sig tid att vara noga med barnets tag. Läs mer om ett bra tag och hur man får till det här.

4. På tal om släktingar i soffan, för en del kan det kännas obekvämt att amma bland andra. Dels för att man inte vill höra kommentarer som ”Ska du verkligen amma nu igen..?” Dels för att man kan känna sig uttittad och barnet kan ha svårt att koncentrera sig på att amma när det är mycket ljud och rörelse runt omkring. Om detta gäller för er kan ni kanske förbereda er på att söka upp ett lugnare hörn eller ett avskilt rum för att komma undan lite då och då under julfirandet.

5. Det är inte helt ovanligt att barn reagerar på rutinförändringar, nya intryck och stress genom att strula vid bröstet. Det kan vara mer eller mindre krångel och det kan hålla på olika länge. Om ditt barn plötsligt amningsstrejkar finns det mer att läsa här.

Bonus: En jättevanlig fråga runt julhelgen är ”Får man äta sill/pepparkakor/julmust/klementiner/polkagrisar/valfritt livsmedel – när man ammar?” Svaret är oftast Ja! Krångla inte till det i onödan. Det är en mycket liten risk att de livsmedel du stoppar i dig skulle påverka barnet på ett negativt sätt. Det är mer troligt att barnet, om det reagerar, påverkats av ändrade rutiner, nya intryck, stress och så vidare.

livsmedelsverkets hemsida finns information om vilka livsmedel en ammande bör undvika och det handlar mest om insjöfisk, men kolla gärna om det är något specifikt livsmedel du funderar på.

God jul!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Amningsveckan 2018

Nordiska amningsveckan infaller nu, vecka 42. I övriga världen firas amningsveckan varje år i augusti.

Årets tema är Amning – en grund för livet

WABA

 

A team effort is needed to make #breastfeeding work. This #WBW2018, let’s create a #WarmChain of support for #breastfeeding and lay the foundation for a healthier, more prosperous and sustainable future
Protecting, promoting and supporting #breastfeeding is crucial for the health of our planet and its people. Wherever you are, you can inform, anchor, engage and galvanise on breastfeeding as the #FoundationOfLife!
.
Kanske ordnar Amningshjälpens lokalgrupp något roligt event i din närhet? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!
.
.

Behöver barnet mer i magen? – Om att öka sin mjölkmängd och olika sätta att tillmata.

Om vårdpersonalen ordinerar ditt helammande barn tillägg, hör efter om det är okej att i första hand ge av din egen utpumpade bröstmjölk – och be om hjälp med att öka din mjölkbildning. Tillägg är inte lika med ersättning, även om det ofta tolkas så.

Läs på om amningens grunder, om taget, om hud mot hud, om tidiga signaler och om hormonerna som styr mjölkbildning och utdrivning – och ställ frågor!

Om vårdpersonalen hellre vill ge barnet bröstmjölksersättning, fråga varför, om det är medicinskt motiverat och om läget är akut eller om det finns tid för lite is i magen?

Att fundera på: Är detta en quick fix? Skulle det hjälpa om barnet istället ammade lite mer, lite oftare eller lite mer effektivt? Handlar det om ett faktiskt problem? Alltså: Har barnet en svag viktuppgång? Eller går barnet ner i vikt? Eller är det en upplevelse det handlar om? Alltså: Upplever du att barnet inte blir nöjt? Är barnet exempelvis lugnt vid bröstet men blir missnöjt när du tar loss det? Eller vill barnet amma extra mycket på kvällarna? Läs om svag viktuppgång här.

Kvällsoro eller en konstant närhetstörst är ett vanligt beteende för människobarn och har sällan någonting med mammans mjölkmängd att göra.

Ju oftare man ammar och mjölk lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Nybildningen av mjölk är som högst när trycket i alveolerna i brösten är som lägst, alltså när brösten töms. Hur ofta man behöver tömma sina bröst för att öka mjölkbildningen är individuellt, men om du upplever att du inte har tillräckligt mycket mjölk så behöver du antagligen tömma brösten oftare än vad du gör just nu.

Observera att uttrycket ”tömma brösten” bara är just ett uttryck. Man kan aldrig tömma brösten helt eftersom de fylls på kontinuerligt under amningen. Man kan alltså alltid få ut lite till.  

Öka mjölkmängden och därmed mängden mjölk i magen.

Snabbguide för att öka mjölkbildningen:

  • Se över barnets tag, det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet.
  • Amma bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken.
  • Gör bröstkompressioner
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka, alltså erbjud det andra bröstet när barnet är nöjd på ena sidan – hur många gånger du vill.
  • Amma oftare än vad ni gör nu eller eventuellt pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare.

 

3

Olika sätt att tillmata

Om det konstaterats att barnet ändå behöver tillmatas finns det, om du har en önskan att helamma, flera alternativ till nappflaskan.

Både utpumpad bröstmjölk och bröstmjölksersättning kan ges till barnet på flera olika sätt. För det ammande barnet finns det fördelar med att tillmatning i första hand sker vid bröstet, eftersom den då inte stör amningsteknik eller mjölkbildning – speciellt de första veckorna innan amningen är etablerad eller så länge man har något amningsproblem. Men om bröstet inte är tillgängligt finns det även alternativa tillmatningssätt.

Använd ett tillmatningsset för tillmatning vid bröstet

Ett tillmatningsset är ett hjälpmedel som låter barnet träna på sin amningsteknik och stimulerar brösten för ökad mjölkbildning samtidigt som barnet får i sig extra tillägg via en sondslang.

Sondslangen som sitter fäst på bröstet leder till en flaska med utpumpad bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Man kan påverka flödet genom att vika slangen och stoppa flödet, om man vill att barnet ska jobba lite mer vid bröstet – eller så kan man öppna och låta mjölken flöda genom slangen när man vill att barnet ska få mer gensvar vid bröstet. Tekniken med ett tillmatningsset kan vara lite knepig att få till, men med lite hjälp och tålamod brukar det lösa sig. Om barnet inte tar bröstet och sondslangen samtidigt kan man pilla in slangen i barnets mungipa efter att barnet har tagit bröstet. Sikta då sondspetsen via mungipan mot gomtaket. Be gärna om hjälp första gången så att slangen hamnar rätt.

Barnet ammar alltså som vanligt vid bröstet – med den skillnaden att man nu kan ge mjölköverföringen en extra skjuts via sondslangen.

Ett tillmatningsset är ett bra hjälpmedel om man ger tillägg och vill undvika så kallad tuttförvirring, eller om man vill fasa ut ett tillägg och öka mjölkbildningen för att till exempel komma upp i helamning. Det kan också vara ett hjälpmedel för den icke födande föräldern som vill amma sitt barn. Rengör tillmatningssettet enligt tillverkarens anvisningar.

Läs även gärna detta inlägg om tillmatningsset hos Babybaby. Här finns flera bilder och en väldigt pedagogisk film om hur man får till det rent praktiskt. Se den!

Babybabybild

Klicka på bilden för att komma direkt till videon.

En tesked är ett lättillgängligt hjälpmedel för små mängder

Teskeden kan komma väl till pass om det alldeles nyfödda barnet behöver tillmatas med några droppar råmjölk för att få upp blodsockret en aning – men fungerar förmodligen sämre för det äldre barnet som behöver större mängder mjölk.

Fingermatning med sondslang

Fingermatning kan vara ett sätt att stimulera barnets sugreflexer, till exempel efter koppmatning eller före amning – beroende på förutsättningarna.

För att fingermata håller eller fäster man exempelvis en tunn sondslang på sitt rentvättande pek- eller långfinger. Håll barnet halvsittande, ansikte mot ansikte. Låt barnet ta fingret och suga in det i munnen med den mjuka fingerblomman uppåt. Sondslangen går till en behållare eller medicinspruta med mjölk. Vid fingermatning är det precis som vid flaskmatning viktigt att barnet får söka, roota och ta fingret i sin egen takt. Stoppa inte in fingret i barnets mun utan att först röra vid läpparna och vänta på att barnet visar att det är redo. Var även uppmärksam på när barnet behöver ta paus. Det naturliga flödet i bröstet är inte konstant på det vis som flödet genom sondslangen är.

Målet med fingermatningen kan vara att komma igång med sugandet för att snart kunna övergå till amning med sond vid bröstet och så småningom till enbart amning.

Koppmatning är ett bra alternativ till nappflaskan

Koppmatning är ett vanligt och ofta lättillgängligt alternativ till flaskan den första tiden och används då det ammande barnet av någon anledning inte kan tillmatas vid bröstet. Vanligtvis avses en liten medicinkopp eller en drickskål men det går även bra att använda till exempel en liten kaffekopp.

Koppmatning kräver tålamod och en viss teknik, men är lätt att lära sig. Håll barnet sittande i ett upprätt läge och placera koppen mot underläppen så att barnet själv kan lapa i sig mjölken. Häll aldrig ner mjölk i barnets mun! När barnet lapar i sig av mjölken använder det sig av samma muskler som vid amningen, vilket sägs minska risken för att amningstekniken störs. Av denna anledning passar koppmatning mindre bra om barnet har begränsad rörlighet i tungan, till exempel på grund av kort tungband. Om barnet inte själv kan lapa i sig mjölken rekommenderas en annan tillmatningsmetod.

Precis som vid annan tillmatning gäller det att vara lyhörd för barnets signaler och att ta många pauser. Håll kvar koppen nära barnets underläpp medan barnet tar paus. Det är barnet som ska bestämma takten vid tillmatning.

Barnet kommer att vilja använda sin händer och det ser ut som att det viftar eller försöker greppa om koppen. Det är en medfödd instinkt att använda sina händer vid bröstet och detta är mycket användbart för barnet vid amning, men vid koppmatning kan det leda till en del slabb. Att ha en handduk redo kan vara till hjälp här. För den som vill undvika mjölkförlust finns det en koppvariant som ser ut som en tub, eller smal flaska, med en mjuk öppning i ena änden. Detta minskar risken att all mjölk slås ut i handduken under matning. En sådan SoftCup kan även användas för barn med sugsvårigheter.

Koppmatning kan vid behov användas när som helst under amningsperioden. Att barnet behöver större mängder mjölk är inte ett argument för att i stället använda nappflaska – det går att dela upp mängden och fylla på koppen hur många gånger som helst.

Om ni behöver koppmata på BB så be om att få koppmata själva medan sköterskan visar er hur ni ska göra med hjälp av en docka vid sidan om. Om vårdpersonalen koppmatar barnet riskerar självtilliten hos föräldrarna att sjunka.

Tänk även på att barnet har ett medfött sugbehov som inte blir tillgodosett vid koppmatning. Låt barnet eftersuga på bröstet för att stimulera mjölkbildningen, eller på ett finger eller en napp, hud mot hud, efter koppmatning. Själva sugandet är bland annat bra för matsmältningen, ger lugn och lindrar smärta.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

.