Bröstanatomi

Hur ser det ut i ett mjölkgivande bröst?

Mjölkgångarna sprider sig likt ett träds rötter i hela bröstet och mynnar ut i bröstvårtan. Ny forskning visar att de tidigare beskrivna mjölksjöarna (lactiferous sinus) inte existerar, mjölkgångarna vidgar sig bara när mjölken är på väg ut. Mjölkgångarna förgrenas närmare bröstvårtan och även körtelvävnaden ligger närmare bröstvårtan. Man vet också att det finns minimalt med underhudsfett vid bröstvårtans bas.

Dessutom är antalet mjölkgångar i bröstet färre än man tidigare trott (de varierar mellan 4 och 18 stycken), en kunskap som kan vara av betydelse vid handpumpning, eller om man lätt får mastit. Om en mjölkgång täpps till finns det alltså färre vägar för mjölken att ta sig ut än man tidigare antagit. Dessutom är riskerna med en bröstoperation större ur amningssynpunkt. Antalet mjölkgångar har däremot ingenting att göra med förmågan till mjölkproduktion.

En körtellob består av många små blåsor (alveoler) som bildar mjölk. Alveolerna i körtelloberna utsöndrar mjölken som transporteras i allt grövre mjölkgångar mot bröstvårtan. Detta sker genom att muskler runt körtelloben drar ihop sig när oxytocinet frisätts.

Hur fungerar det?

Det mjölkbildande hormonet Prolaktin frisätts när barnet suger på bröstet. Ju oftare barnet suger, desto mer Prolaktin frisätts och mer mjölk bildas.

När barnet suger stimuleras även hormonet Oxytocin att driva ut mjölken. Detta kan ta olika länge, barnet kan behöva suga en stund innan oxytocinet frisläpps. Man kan känna utdrivningen som att det spänner, sticker eller bränner i bröstet och strax därefter märker du att mjölken rinner till och barnet börjar svälja mjölk. Ibland kan trycket bli så högt att mjölken sprutar ut ur brösten med en eller flera starka strålar.

Det händer att oxytocinet inte vill samarbeta vid amning, detta kan hända när som helst under amningsperioden. Utdrivningsreflexen är känslig för sådant som adrenalin, stress, rädsla, smärta, oro och trötthet. Att slappna av, andas lugnt och att ha barnet hud mot hud kan då stimulera utdrivningsreflexen. Ligg gärna tillsammans i sängen och låt barnet börja om från början som när hen var nyfödd, i lugn och ro. Och/eller bär barnet hud mot hud i till exempel en bärsjal, vilken tillåter er att vara riktigt nära och samtidigt rörliga.

Så, förenklat: Prolaktin gör mjölk, oxytocin driver ut mjölken och adrenalin hämmar utdrivningen. Vilket betyder att om man tror att man inte har tillräckligt mycket mjölk, om barnet inte blir nöjd osv, har det oftare med adrenalinet som hämmar utdrivningen att göra, än med själva mjölkmängden. Mjölken finns i brösten, men kommer inte ut på grund av att man kanske spänner sig, är stressad, har ont eller liknande. Om man då kan minska adrenalinpåslaget och hjälpa oxytocinet att flöda, ( tex med hjälp av massage eller värme) så kan man vända på detta!

Bröstens form och utseende

Dessutom, bröstens form och utseende har ingenting med deras förmåga att bilda mjölk att göra. Utseendet behöver inte heller påverka barnets sugförmåga. Däremot kan bröstens form och utseende påverka ditt val av amningsposition eller dina behov av eventuella hjälpmedel, som amningskudde eller olika handgrepp.

Och det råder en spridd missuppfattning kring amning som säger att amningen i sig skulle förstöra utseendet på brösten. Men de förändringar som sker, sker redan under graviditeten. Det är då tillväxten av bindväv och körtelvävnad ökar tack vare ett flertal hormoner. Mjölkgångarna och alveoler växer till och blodflödet till brösten nästan fördubblas. Dessutom blir vårtgårdar och bröstvårtor mörkare och redan från den tredje graviditetsmånaden produceras råmjölk. Så myten om att man skulle kunna förhindra att brösten förändras genom att strunta i amningen är alltså bara just en myt.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

.

.

 

.

.

.

.