Det är lika viktigt att respektera en kvinna som vill helamma, som att respektera en som inte vill amma alls. Man tvingar ingen att amma och tillmatar inte slentrianmässigt med ersättning om mamman vill helamma (vilket vi vet händer idag).
Det är lika kränkande för mamman som vill helamma när bvc rekommenderar ersättning som första lösningsalternativ vid minsta amningsproblem, som det är för en flaskmatande förälder att få ständiga kommentarer om amning. Bara sluta!
Det kan vara tungt att amma. Det är helt okej att tycka det. Man får tycka att allt är skit, utan att vilja sluta amma eller ens riskera amningen för det. Vill mamman helamma, är hon villig att kämpa för amningen? Lyssna på henne då. Ersättning är inte svaret på alla amningsproblem.
Det finns så otroligt mycket att prova när det gäller amningsteknik och ökning av mjölkproduktionen innan tanken på ersättning ska infinna sig hos sköterskan. Amningskunskap, pepp och stöd är vad som behövs i de allra flesta fall.
Kommentarer som ”lite ersättning skadar inte” kan faktiskt skada på väldigt många sätt. Man vet idag att rekommendationer om ersättning, till exempel när barnet går upp sakta i vikt, sänker mammans självtillit och skapar oro (vilket kan ge problem med utdrivningen). Mjölkproduktionen riskerar att minska när ersättningen konkurrerar och dessutom kan barnet bli tuttförvirrat.
(Sedan finns det fall där stödersättning faktiskt behövs, absolut. Men det är betydligt vanligare att det sätt in som en quick fix, helt i onödan idag. De vanligaste orsakerna till amningsproblem är amningstekniska.)
.
.
.
.
.
Jag håller helt med! Det borde finnas mer ”riktlinjer” för hur kvinnor ska bemötas på ett BVC kring amningen. Även utbildning i form hur man läser av kvinnan i fråga och hut man är ett gott stöd i båda frågorna. Detta borde gälla även på BB avdelningar för råd och information kring amningen kan skilja sig från sköterska till sköterska.
Tex Fick så olika råd och stöd på bb när vår andra son föddes. Han vägde 4300 och räknades som ”stor”. En sköterska menade på att det var bra får då här han mer att ”ta av” så hon visade mig olika tips hur jag skulle få honom att bli intresserad av bröstet och gav mig rådet att: låta kroppen sköta detta och slappna av. Hon tackade senare för sig och då kom kvällspasset in. Sköterskan menade då på att jag MÅSTE ge honom ersättning i kopp för han är ju så stor och jag har inte på långa vägar tillräckligt ännu för att tillgodose honom.
Då jag med mitt första barn, som blev sjuk när han föddes, fick pumpa igång amningen med hjälp av elektrisk pump medans han fick ersättning och bröstmjölk från en annan kvinna i kopp utöver det han sög från mig (pga medicin var han tvungen att få mat) kände jag mig otroligt osäker på min amning så här tidigt efter födseln.
För lets face it, finns det något skörare än en nybliven mamma? Hormoner som sprutar och detta enorma ansvar som nu ligger på än. Är det för mycket begärt med samstämda råd så att inte förvirring ska blandas in i den redan omtumlande situationen?
Tack gör en fin blogg! Jag känner mig hemma här! Haha!
Tack för detta blogginlägg! Skrev precis följande på Amningshjälpens slutna Facebook sida. Tyckte det passade även här!
Skriver för att avreagera mig en gång för alla! Dottern är nu 3 och en halv månad. Det har varit en fantastisk resa hittills, samtidigt som jag kan bli så fascinerad av mitt eget sinne då jag fortfarande ibland undrar vad som egentligen hänt?! Tänk att jag är mamma!
Är fullt medveten om att det jag skriver och ni läser är taget ur ett sammanhang för er del. Dock är följande sagt, av vårdpersonal. Skrämmande, anser jag. Jag vet att alla inom vården inte anser samma sak och att det finns människor som har utmärkt kompetens, förmåga att uttrycka sig och har social kompetens. Vi har tyvärr misslyckats att möta dessa i någon större utsträckning. Nu till min lista av citat som grävt många gropar i både sinne och hjärta. Hoppas med detta att vi kan avsluta tråkigheterna och nu njuta av vår fantastiskt underbara tös. Det är på tiden!
Listan är lång:
Det måste läcka från motsvarande bröst då barnet ammar.
Rinner det inte mjölk när du hör barnet skrika? Det borde det.
Rinner det inte mjölk när du tar en varm dusch då?
Kluckar det inte hela tiden när du ammar?
Det du tror barnet sväljer är säkert inte mjölk utan saliv.
Barnet går upp, men inte tillräckligt när jag tittar på kurvorna.
Nu skriver jag in i barnets journal att du inte ger tillräckligt med ersättning.
Har du tittat på kurvan själv? Den är inte tillräcklig!
Who’s kurva!? Du förstår väl att jag inte kan titta på någon annan kurva än den socialstyrelsen gått ut med.
Flaska = Frihet
Du räcker inte till! Din amning fungerar inte.
Ge ersättning istället och satsa på nästa barn istället.
Ditt barn svälter.
Tur du inte bor i Afrika, här har du ju ett alternativ.
Det kommer kännas mycket bättre när du ger ersättning. Då kan du ju börja lämna bort barnet och göra roliga saker.
Det hade inte varit fel om barnet blev lite tjockare här (sägs samtidigt som läkaren knipper i låren).
Om du bara kan pumpa ut cirka 15 ml efter amning är det inte lönt att amma.
Amningsvägningen visar att det inte är tillräckligt. Det duger inte!
Amma var tredje timme. Barnet ska vara riktigt hungrigt och inte småäta. Om barnet visar tecken på att vilja amma tidigare så försök vilseleda. Det är inte farligt att de skriker en halv timme/timme. Låt barnet lufta lungorna, men amma inte!
Se så fint barnet tar flaskan, inga problem! Så hungrig! Ser du! Trots att du ammat! Du förstår att barnets är hungrigt hela tiden när du ammar va?!
Hur gör DU nu med maten (trots att pappan står bredvid, allt hänger tydligen på mamman)?
Sen har jag ju såklart en lista på positiva uttalanden!
Här kommer den:
Bra att du ammar! Risken för envisa infektioner hade varit större annars.
Du kan säkert fasa ut ersättningen.
Barnets är absolut inte uttorkat.
Barnet ser fint och välmående ut.
Det märks att barnet är tryggt med er!
Ja, det var det! Lite skillnad på list-längderna…
Tack för att jag fick skriva av mig och tack för att Ni finns, eldsjälarna på denna sida!
Hej och TACK för en bra blogg. Har en snart 6månadersbebis som jag ammar och har fått så himla mkt bra tankeställare/peppningar/bekräftelse av min syn på amning av din blogg som jag precis hittat och hungrigt slukat..:)
Har en fråga som jag verkligen hoppas du kan svara på. Vi har gett vårt barn smakportioner efter råd från bvc. gröt ett par gånger (några skedar), fruktbitar som vi hållt i och hon fått gnaga på, majskrokar hon fått hålla i själv, dopp från våra fingrar och ibland gurka/frukt i en smaknapp. Nu har vi fått upp ögonen för BLW och vill himla gärna köra det istället för puréer och gröter. Vad tror du, har vi ”sabbat” vår BLW chans iom de här smakisarna?
Har hört om dessa tilläggsmatningshysteriska råden som vissa får! Glad att jag inte drabbades av det. Jag var ju en hel del på sjukhus i början eftersom jag var sjuk i livmoderinfektion som inte gav med sig, och åt stundvis medicin som gjorde att jag inte fick amma och hade lite annat amningskrångel i början (och var väldigt sjuk och orkeslös samtidigt). Jag blev bara helt och hållet stöttad i att bibehålla amningen, som om det var den mest naturliga utvägen. Jag fick inte ens frågan om jag kunde tänka mig att t ex. ge ersättning de 8 timmarna som jag inte fick amma efter adrenalinspruta, utan fick trots att de var stressade lugnt amma mitt barn innan, pumpa ut (fast det lät jag bli för vi hade så mkt sparad i frysen) och så… Att amning är förstahandsalternativet var det ingen tveksamhet runt alls! Mycket skönt. Så det finns såna historier också 🙂
Du fick mig nästan att börja gråta med det här inlägget. Nu är sonen snart 2 år och vi ammar på, men det känns som ren tur att det blev så. När han var 3 veckor tyckte BVC-sköterskan att viktuppgången var för dålig och sa att vi skulle komplettera med ersättning. Jag ville inte, såg ju att sonen mådde fint och ville verkligen helamma! Ett par dagar senare fick jag mjölkstockning och min man är övertygad om att det beror på att jag blev ledsen och stressad av BVCs råd. Kommer ihåg både hans och min tvivel på om sonen verkligen fick i sig tillräckligt och vi hade en del hetsiga diskussioner om ersättning vs bröstmjölk. Till slut fick han köpa ett par tetror att ställa i skafferiet, för säkerhets skull. Men de behövdes aldrig. Fick hjälp av Amningsmottagningen, många gånger. Gjorde ont när jag ammade. Fick sprej för att gynna utdrivningen. (Vad vet man egentligen om påverkan av syntetiskt oxyticin under förlossning och amning? Hur påverkas den egna produktionen?) Hyrde en elektrisk dubbelpump och pumpade efter varje amning. Allt var en dimma av att amma, ge bröstmjölk på flaska, få sonen att sova, pumpa ut mer mjölk, diska pump och flaskor och sedan börja om igen. Svårt att hinna äta/duscha/sova, mannen tillbaka på jobbet. Kändes som vi gick åt helt fel håll när mjölken gavs i flaska. Jag ville ju helamma! Räddningen blev nattlig googling dör jag stötte på tillmatningsset. Med det kunde sonen få i sig utpumpad mjölk vid amningen och flaska med napp behövdes inte. Någon gång mellan sonens vecka 8 och 9 började allt fungera igen och det slutade göra ont att amma. Lättnad att inte behöva krulla ihop tårna var gång, inte skicka tårfyllda/arga/anklagande sms till mannen som slapp och fick jobba istället. Var en triumf när jag kunde lämna tillbaka dubbelpumpen! Är så glad att vi alla stod ut och att det löste sig till slut. Känns som en seger att sonen inte gick annat än bröstmjölk i sig under sitt första halvår. Nu ammar vi vidare och jag njuter av att vi kan.
Tack för din fina och väldigt viktiga berättelse!
Kramar! ❤
Kändes skönt att få skriva ner det 🙂 Du skriver väldigt respektfullt och inspirerande om amning och egentligen om all matning av små barn – tack för det!
[…] vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Stöd behövs både vid amning och flaskning, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket […]
[…] tiden, Hur gör man? Bra tag mm, Problemsökning vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket […]
[…] Respektera en vilja att helamma! […]
[…] vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Stöd behövs både vid amning och flaskning, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket […]