En forskargrupp har publicerat en omfattande artikel i The Lancet med slutsatsen att bröstmjölk har viktiga hälsofördelar för människan och att amning bör stöttas både politiskt och ekonomiskt.
Expertgruppen har kartlagt amning i hela världen och granskat studier om bröstmjölkens påverkan på människans hälsa. Det är den hittills mest omfattande analysen och slutsatsen är att amningen behöver öka i alla delar av världen, såväl rika som fattiga.
En ökad amning skulle kunna rädda livet på cirka 823 000 barn och förhindra 20 000 dödsfall i bröstcancer, enligt beräkningarna.
Werner Schultink, Nutritionschef på UNICEF säger:
“Investing in breastfeeding has a significant impact on the health of women and children and on the economies of both rich and poor countries,”
Det är vanligt att kritiker menar att amning bara är meningsfullt i fattiga länder och de brukar bla bygga sitt argument på att amning faktiskt inte alls skyddar mot allergier. Men forskning visar att bröstmjölken skyddar mot väldigt mycket annat som har stor betydelse även för oss i väst, på både kort och lång sikt. Bröstmjölken innehåller ämnen som inte går att tillverka industriellt.
Utebliven amning ökar avsevärt risken för bla plötslig spädbarnsdöd, nec, diarré och luftvägsinfektioner. Amningen ger även den ammande ett skydd mot bröstcancer och äggstockscancer. Ja, även här i Sverige.
Cesar Victora som är ansvarig för rapporten i The Lancet säger:
”There is a widespread misconception that the benefits of breastfeeding only relate to poor countries.
”Nothing could be further from the truth, our work clearly shows that breastfeeding saves lives and money in all countries, rich and poor alike.”
Werner Schultink, UNICEF, säger vidare att:
…[…] But women worldwide face many barriers to breastfeeding. They may receive inaccurate information from health providers, lack lactation support or counseling, face aggressive marketing of breastmilk substitutes or return to work soon after giving birth. These barriers make it exceedingly difficult to start breastfeeding, exclusively breastfeed for six months (with no additional liquids or food) and continue breastfeeding for two years or longer, as recommended by the World Health Organization and UNICEF.
I rapporten finns jämförande siffror på amningslängd i olika länder runt om i världen. Siffrorna anger även amning vid ett år, inte som det brukar vara enbart vid 4-6 månader. Här syns det tydligt att Sverige inte alls ligger i topp som det brukar talas om utan tvärtom ligger långt ner i amningsstatistiken. Vid ett års ålder delammar bara 19% av de svenska barnen, jämfört med exempelvis 35% av de norska barnen, trots rekommendationen om fortsatt delamning i ett år eller längre.
.
Sammanfattningsvis kan vi alltså se att ett ökat stöd och ökad kunskap kring amning från vårdhåll är önskvärt även här i Sverige, vilket också är ett flitigt diskuterat ämne i den här bloggen.
OBS! Tänk på att när vi pratar om fördelar med amning / risker med utebliven amning så tittar vi på befolkningsnivå. Och detta är jätteviktigt! Vad som är bra för oss på befolkningsnivå behöver inte automatiskt vara bäst för individen.
Om du vill amma men har stött på problem och svårigheter finns det mycket hjälp att få, bland annat i den här bloggen. Med tillräcklig stöd, hjälp, kunskap och tid går det ofta att få till en amning som passar individen.
Läs mer i The Lancet, Huffingtonpost, BBC, UNICEF, SVD
Om amning:
Den allra första tiden, Hur gör man? Bra tag mm, Problemsökning vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Stöd behövs både vid amning och flaskning, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket mer!
.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!
..
.
.
.
.
[…] bloggen Sagogrynet kan man läsa om en vetenskaplig artikel om amning! Den tar upp att om ökad amning skulle kunna […]
[…] Bröstmjölkens hälsofördelar […]