Utebliven amning drabbar även medelålders män
Man brukar säga att alla har ett val när det gäller amning. Och det stämmer till viss del.
Om du inte vill amma har du ett val. Du kan välja att låta bli. Du kan ge ditt barn mat på många olika sätt, via kopp, sked, fingermatning eller flaska. Du måste inte blanda in brösten eller bröstmjölk över huvud taget – om du inte vill.
Om du vill amma har du däremot inte alltid ett val. Om du vill amma är du beroende av en fungerande vårdapparat för stöd, hjälp och kunskap. Och en stöttande omgivning, socialt sammanhang, kultur och normer. Om detta saknas kan du inte alltid välja att amma. Du kan bli tvungen att lägga ner amningen trots att du egentligen inte vill.
När det skrivs eller pratas om amning i media framställs det alltid som en kvinnofråga, eller en fråga som enbart gäller kvinnor och barn. Och min gissning är att detta är anledningen till att det inte är en prioriterad fråga i allmän debatt. (Jämför tex med frågan om Endometrios, en folksjukdom bland livmoderbärare. Det saknas fortfarande idag nationella riktlinjer kring detta och nyligen fastslog socialstyrelsen att endast 9 av 16 landsting har kunskapsstöd i ämnet. I snitt tar det idag sju till nio år innan en patient får korrekt diagnos. I dagarna bestämdes äntligen att Sverige kommer att ta fram nationella riktlinjer för endometrios.) Kvinnofrågor är helt enkel ointressanta i vårt patriarkala samhälle och det är också därför ämnet amning reducerats till att vara en fråga som i media tillåts styras av (skuld-)känslor, anekdoter och åsikter, snarare än fakta och vetenskap.
Men om vi vänder lite på resonemanget och utgår från den senaste rapporten i The Lancet vilken slår fast att amningen har stor betydelse för människan som art på både kort och lång sikt, i hela världen – såväl rika som fattiga länder – och därmed även påverkar vita medelålders män, kan det möjligen bli lite allvar i debatten då?
Kanske politiker och andra som sitter på ekonomi och resurser kan ta amningsfrågan på allvar när det plötsligt står tydligt att de själva (och senare även deras söner) är direkt påverkade av den rådande samhällsattityden till amning?
När det varken finns hjälp, stöd, kunskap eller resurser inom vården att få amningen att fungera *för den som vill amma* så leder detta till att även de barn som senare är vita medelålders män blir drabbade.
DU vita medelålders man med övervikt, mag- tarmproblem, autoimmuna sjukdomar, hörselnedsättningar pga upprepade öroninflammationer som barn, diabetes typ 2 osv, det finns en möjlighet att du kan vara drabbad på grund av att amning inte togs på allvar när du föddes!
Amning är inte en fråga som bara rör kvinnor och barn.
.
Läs mer i The Lancet
” Children who are breastfed for longer periods have lower infectious morbidity and mortality, fewer dental malocclusions, and higher intelligence than do those who are breastfed for shorter periods, or not breastfed. This inequality persists until later in life. Growing evidence also suggests that breastfeeding might protect against overweight and diabetes later in life.”
”Our reviews suggest important protection against otitis media in children younger than 2 years of age, mostly from high-income settings.”
”Findings from epidemiology and biology studies substantiate the fact that the decision to not breastfeed a child has major long-term effects on the health, nutrition, and development of the child […] Findings from immunology, epigenetic, microbiome, and stem-cell studies done over the past two decades that elucidate potential mechanisms through which breastfeeding can improve outcomes will probably be followed by other, even more exciting discoveries on the exquisite personalised medicine provided by human milk.”
“The nutritional advantages of breastfeeding and its protection against infection are well known. In the past two decades, the possibility that crucial imprinting events might be modulated during breastfeeding, with potential lifelong effects for the infant, has become apparent”
“Findings from a study of flora acquisition and immune responses in primates identified clear differences in both gut bacterial composition and mucosal immune responses in breastfed compared with formula-fed macaques, with the responses persisting into adult life.”
För att amningskunskap ska nå ut krävs politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amning är inte ett lotteri där det är 50/50 om man kommer att lyckas eller inte. Amning kräver kunskap och övning, stöd och hjälp. Med dessa verktyg är chansen stor att den som vill amma kan få till en amning som passar individen.
Fler artiklar i The Lancet och igen, The Lancet
Läs mer om du vill amma: Den allra första tiden, Hur gör man? Bra tag mm, Problemsökning vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket mer!
Läs mer om flaskmatning: Både ammande och flaskande behöver stöd, Allt om flaskmatning
.
.
.
[…] Amning, inte bara en kvinnofråga […]