Om att öka mjölkmängden och olika sätt att tillmata

« Socialstyrelsens senaste amningsstatistik, barn födda 2016

Amningsveckan 2018 »

Om att öka mjölkmängden och olika sätt att tillmata

9 oktober, 2018 av sagogrynet

Behöver barnet mer i magen? – Om att öka sin mjölkmängd och olika sätta att tillmata.

Om vårdpersonalen ordinerar ditt helammande barn tillägg, hör efter om det är okej att i första hand ge av din egen utpumpade bröstmjölk – och be om hjälp med att öka din mjölkbildning. Tillägg är inte lika med ersättning, även om det ofta tolkas så.

Läs på om amningens grunder, om taget, om hud mot hud, om tidiga signaler och om hormonerna som styr mjölkbildning och utdrivning – och ställ frågor!

Om vårdpersonalen hellre vill ge barnet bröstmjölksersättning, fråga varför, om det är medicinskt motiverat och om läget är akut eller om det finns tid för lite is i magen?

Att fundera på: Är detta en quick fix? Skulle det hjälpa om barnet istället ammade lite mer, lite oftare eller lite mer effektivt? Handlar det om ett faktiskt problem? Alltså: Har barnet en svag viktuppgång? Eller går barnet ner i vikt? Eller är det en upplevelse det handlar om? Alltså: Upplever du att barnet inte blir nöjt? Är barnet exempelvis lugnt vid bröstet men blir missnöjt när du tar loss det? Eller vill barnet amma extra mycket på kvällarna? Läs om svag viktuppgång här.

Kvällsoro, klusteramning eller en konstant närhetstörst är ett vanligt beteende för människobarn och har sällan någonting med mammans mjölkmängd att göra.

Ju oftare man ammar och mjölk lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Nybildningen av mjölk är som högst när trycket i alveolerna i brösten är som lägst, alltså när brösten töms. Hur ofta man behöver tömma sina bröst för att öka mjölkbildningen är individuellt, men om du upplever att du inte har tillräckligt mycket mjölk så behöver du antagligen tömma brösten oftare än vad du gör just nu.

Observera att uttrycket ”tömma brösten” bara är just ett uttryck. Man kan aldrig tömma brösten helt eftersom de fylls på kontinuerligt under amningen. Man kan alltså alltid få ut lite till.

Öka mjölkmängden och därmed mängden mjölk i magen.

Snabbguide för att öka mjölkbildningen:

Se över barnets tag, det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet.
Amma bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken.
Gör bröstkompressioner
Växla gärna bröst fram och tillbaka, alltså erbjud det andra bröstet när barnet är nöjd på ena sidan – hur många gånger du vill.
Amma oftare än vad ni gör nu eller eventuellt pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare.
Nattamning ökar mjölkbildningen lite extra.
Hud mot hud stimulerar både barnets sök- och sugreflexer och mjölkbildningen.

Dessutom:

Undvik amningsnapp om du har möjlighet, den kan ställa till med mer skada än nytta och ligger ofta bakom problem med minskande mjölkmängder.

Olika sätt att tillmata

Om det konstaterats att barnet ändå behöver tillmatas finns det, om du har en önskan att helamma, flera alternativ till nappflaskan.

Både utpumpad bröstmjölk och bröstmjölksersättning kan ges till barnet på flera olika sätt. För det ammande barnet finns det fördelar med att tillmatning i första hand sker vid bröstet, eftersom den då inte stör amningsteknik eller mjölkbildning – speciellt de första veckorna innan amningen är etablerad eller så länge man har något amningsproblem. Men om bröstet inte är tillgängligt finns det även alternativa tillmatningssätt.

Använd ett tillmatningsset för tillmatning vid bröstet

Ett tillmatningsset är ett hjälpmedel som låter barnet träna på sin amningsteknik och stimulerar brösten för ökad mjölkbildning samtidigt som barnet får i sig extra tillägg via en sondslang.

Sondslangen som sitter fäst på bröstet leder till en flaska med utpumpad bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Man kan påverka flödet genom att vika slangen och stoppa flödet, om man vill att barnet ska jobba lite mer vid bröstet – eller så kan man öppna och låta mjölken flöda genom slangen när man vill att barnet ska få mer gensvar vid bröstet. Tekniken med ett tillmatningsset kan vara lite knepig att få till, men med lite hjälp och tålamod brukar det lösa sig. Om barnet inte tar bröstet och sondslangen samtidigt kan man pilla in slangen i barnets mungipa efter att barnet har tagit bröstet. Sikta då sondspetsen via mungipan mot gomtaket. Be gärna om hjälp första gången så att slangen hamnar rätt.

Barnet ammar alltså som vanligt vid bröstet – med den skillnaden att man nu kan ge mjölköverföringen en extra skjuts via sondslangen.

Ett tillmatningsset är ett bra hjälpmedel om man ger tillägg och vill undvika så kallad tuttförvirring, eller om man vill fasa ut ett tillägg och öka mjölkbildningen för att till exempel komma upp i helamning. Det kan också vara ett hjälpmedel för den icke födande föräldern som vill amma sitt barn. Rengör tillmatningssettet enligt tillverkarens anvisningar.

Läs även gärna detta inlägg om tillmatningsset hos Babybaby. Här finns flera bilder och en väldigt pedagogisk film om hur man får till det rent praktiskt. Se den!

Klicka på bilden för att komma direkt till videon.

En tesked är ett lättillgängligt hjälpmedel för små mängder

Teskeden kan komma väl till pass om det alldeles nyfödda barnet behöver tillmatas med några droppar råmjölk för att få upp blodsockret en aning – men fungerar förmodligen sämre för det äldre barnet som behöver större mängder mjölk.

Fingermatning med sondslang

Fingermatning kan vara ett sätt att stimulera barnets sugreflexer, till exempel efter koppmatning eller före amning – beroende på förutsättningarna.

För att fingermata håller eller fäster man exempelvis en tunn sondslang på sitt rentvättande pek- eller långfinger. Håll barnet halvsittande, ansikte mot ansikte. Låt barnet ta fingret och suga in det i munnen med den mjuka fingerblomman uppåt. Sondslangen går till en behållare eller medicinspruta med mjölk. Vid fingermatning är det precis som vid flaskmatning viktigt att barnet får söka, roota och ta fingret i sin egen takt. Stoppa inte in fingret i barnets mun utan att först röra vid läpparna och vänta på att barnet visar att det är redo. Var även uppmärksam på när barnet behöver ta paus. Det naturliga flödet i bröstet är inte konstant på det vis som flödet genom sondslangen är.

Målet med fingermatningen kan vara att komma igång med sugandet för att snart kunna övergå till amning med sond vid bröstet och så småningom till enbart amning.

Koppmatning är ett bra alternativ till nappflaskan

Koppmatning är ett vanligt och ofta lättillgängligt alternativ till flaskan den första tiden och används då det ammande barnet av någon anledning inte kan tillmatas vid bröstet. Vanligtvis avses en liten medicinkopp eller en drickskål men det går även bra att använda till exempel en liten kaffekopp.

Koppmatning kräver tålamod och en viss teknik, men är lätt att lära sig. Håll barnet sittande i ett upprätt läge och placera koppen mot underläppen så att barnet själv kan lapa i sig mjölken. Häll aldrig ner mjölk i barnets mun! När barnet lapar i sig av mjölken använder det sig av samma muskler som vid amningen, vilket sägs minska risken för att amningstekniken störs. Av denna anledning passar koppmatning mindre bra om barnet har begränsad rörlighet i tungan, till exempel på grund av kort tungband. Om barnet inte själv kan lapa i sig mjölken rekommenderas en annan tillmatningsmetod.

Precis som vid annan tillmatning gäller det att vara lyhörd för barnets signaler och att ta många pauser. Håll kvar koppen nära barnets underläpp medan barnet tar paus. Det är barnet som ska bestämma takten vid tillmatning.

Barnet kommer att vilja använda sin händer och det ser ut som att det viftar eller försöker greppa om koppen. Det är en medfödd instinkt att använda sina händer vid bröstet och detta är mycket användbart för barnet vid amning, men vid koppmatning kan det leda till en del slabb. Att ha en handduk redo kan vara till hjälp här. För den som vill undvika mjölkförlust finns det en koppvariant som ser ut som en tub, eller smal flaska, med en mjuk öppning i ena änden. Detta minskar risken att all mjölk slås ut i handduken under matning. En sådan SoftCup kan även användas för barn med sugsvårigheter.

Koppmatning kan vid behov användas när som helst under amningsperioden. Att barnet behöver större mängder mjölk är inte ett argument för att i stället använda nappflaska – det går att dela upp mängden och fylla på koppen hur många gånger som helst.

Om ni behöver koppmata på BB så be om att få koppmata själva medan sköterskan visar er hur ni ska göra med hjälp av en docka vid sidan om. Om vårdpersonalen koppmatar barnet riskerar självtilliten hos föräldrarna att sjunka.

Tänk även på att barnet har ett medfött sugbehov som inte blir tillgodosett vid koppmatning. Låt barnet eftersuga på bröstet för att stimulera mjölkbildningen, eller på ett finger eller en napp, hud mot hud, efter koppmatning. Själva sugandet är bland annat bra för matsmältningen, ger lugn och lindrar smärta.

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom pumpning:

Pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Eller, om du helpumpar, pumpa oftare än vad ni gör nu. Ju oftare mjölk lämnar bröstet desto mer mjölk bildas.
Tänk på att alla inte släpper mjölk till en pump, så om du inte får ut så mycket beror det inte på att du inte har mjölk!
Sitt bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken. Minimera adrenalinet (som hämmar utdrivningen) genom att minska stress, smärta, oro osv. Var gärna hud mot hud och be om massage, värm dig med vetekudde, duscha innan pumpning eller liknande.
Gör bröstkompressioner under tiden du pumpar.
Växla gärna bröst fram och tillbaka – hur många gånger du vill. Dubbelpumpa om du har möjlighet.
Du kan även prova att boosta brösten med en ”powerpumpning”: Pumpa i 20 minuter, vila i 10 minuter, pumpa i 10 minuter, vila i 10 minuter och pumpa 10 minuter till. Detta imiterar barnets klusteramning och stimulerar mjölkbildningen.
Handmjölka ut de sista dropparna efter att du pumpat.
Låt det inte gå för lång tid mellan pumptillfällena och tänk på att prolaktinet ligger som högst under natten vilket innebär att en nattpumpning ökar mjölkbildningen lite extra.