Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Amning’ Category

Ge inte vatten till ditt helammande spädbarn, inte ens under de allra varmaste sommardagarna.

I sommarvärmen är det viktigt att inte bara tänka på solkrämer och solskydd, utan även att dricka ordentligt, både för barn och vuxna.

När det gäller barn upp till sex månader, som helammar, behöver de dock inte komplettera med vatten eller annan vätska under varma dagar.

Däremot kan man märka att hen kanske vill amma lite oftare än vanligt.

Bröstmjölk är den perfekta vätskan eftersom det både svalkar och tillför alla de salter och mineraler barnet förlorar i och med vätskeförlusten i värmen. Vatten tillför varken näring eller energi vilket de små barnen så väl behöver.

Man behöver inte, och bör inte, ge industriproducerad vätskeersättning till småbarn.

Man bör inte heller blanda ut modersmjölksersättning med mer vatten för att öka vätskeintaget för flaskmatade barn, följ alltid doseringsråden på förpackningen!

Om man märker att barnet är påverkat av värmen kan man medvetet amma/flaskmata oftare och lite i taget. Är barnet väldigt trött kan man behöva handmjölka/pumpa ut och ge barnet bröstmjölk på en sked eller med en kopp mellan amningarna. Håll koll på att barnet kissar som vanligt.

Även du som ammar kan behöva dricka lite extra under varma dagar för att inte själv bli påverkad, då barnet kanske ammar oftare än vanligt, samtidigt som du själv förlorar mer vätska i värmen.

Är barnet lite äldre (över sex månader), och amningstillfällena lite glesare, kan vatten vara ett bra komplement till bröstmjölken. Barn är mycket känsligare för vätskeförlust än vad vuxna är.

Men det är även bra att veta att det inte är farligt att ge ett litet barn små mängder vatten, tex på en tesked, om man tvunget vill. Kokat avsvalnat vatten innebär inga risker i sig. Var dock medveten om att vatten fyller upp magsäcken och att en liten bebis behöver få energi varje gång hen visar tecken på att vilja amma. Magsäcken rymmer bara en liten volym och bröstmjölk ger all den vätska, näring och energi en liten behöver. Om man ofta ger vatten istället för att amma kan det även hända att brösten får för lite stimulans vilket kan leda till minskad mjölkbildning. Om man vill amma är det fördelaktigt för både bröst och barn att göra det istället.

.

(Återbruk. Den här texten publiceras varje sommar i bloggen. Lika aktuell varje år.)

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Read Full Post »

WHO/Unicef rekommenderar fortsatt amning även för den som är smittad av coronavirus (COVID-19).

whocovid

Fler bilder finns här.

WHO rekommenderar samvård och amning direkt efter förlossningen, oavsett om föräldern är smittad eller inte.

De rekommenderar den som ammar att fortsätta med det genom hela pandemin, bröstmjölken ger barnet viktiga antikroppar som hjälper barnet att hålla sig frisk.

Den som är smittad och ammar bör vidta alla försiktighetsåtgärder, som att tvätta händerna före och efter amning och att hålla rent på ytor kring sig och barnet.

Om den smittade är för sjuk för att orka med att amma rekommenderar WHO/Unicef att mjölka ur och ge barnet bröstmjölken med till exempel en kopp (koppmatning).

Läs mer på Unicefs hemsida.  <– länk

Man vet ännu lite om coronaviruset och informationen uppdateras hela tiden. Men det finns inga bevis på att viruset skulle smitta via bröstmjölk.

.

Nationella riktlinjer kring förlossning och amning vid covid-19

WHO om amning vid covid-19.

WHO om vikten av att hålla ihop barn och mor efter förlossningen, även vid covid-19.

ILCA om amning vid covid-19

.

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Read Full Post »

– Varför är det så viktigt med taget?

Jo, om barnet ska kunna stimulera bröstet (att bilda mjölk) och få ut tillräckligt mycket mjölk – och dessutom smärtfritt – behöver taget vara tillräckligt stort.

Det är jättevanligt att amningen inte fungerar perfekt, direkt från början. Det är mer regel än undantag att man behöver lägga ganska mycket tid på att få taget att bli tillräckligt bra och att få igång sin mjölkbildning.

Både barnet och den ammande behöver tid öva. Vissa barn hittar rätt från början men för många tar det tid att lära sig, ibland veckor, att få till det där bra taget om bröstet.

– Hur gör man då?

Grunderna:

  • Erbjud bröstet på barnets tidiga signaler.
  • Var nära varandra, gärna hud mot hud.
  • Barnet kan ligga horisontellt och ha hela sin kropp och sitt ansikte i riktning mot din kropp, med magen vänd mot dig. Tag hjälp av kuddar om det behövs. Sitt bekvämt, bakåtlutad, upprätt eller ligg ner – det viktiga är att barnet inte ska behöva vrida huvudet åt sidan för att ta bröstet, att barnets kropp är nära din och att ni har det bekvämt. Prova gärna olika amningspositioner, alla är vi olika så några positioner passar kanske bättre än andra.
  • Rikta din bröstvårta mot barnets nästipp eller överläpp.
  • När barnet gapar ska det gärna behöva böja huvudet lite bakåt, då blir gapet lättare tillräckligt stort. Prova själv! Titta snett upp mot taket och gapa, jämför sedan med att titta nedåt och gapa. Vår anatomi gör det enklare att gapa stort när huvudet är lätt tillbakalutat. Här vill vi ha barnet.
  • För barnet till bröstet, inte bröstet till barnet.
  • Låt barnet själv söka och ta bröstvårtan, stoppa inte in bröstet i barnets mun. Låt det ta sin tid, stressa inte.
  • Barnet ska ha så mycket som möjligt av bröstvårtan och vårtgården i munnen, bröstvårtan ska ligga långt inne i munnen.
  • Barnets läppar ska vara avslappnade och underläppen ska vara nedvikt, kolla så att hen inte suger in den.
  • Hakan ska vara i kontakt med bröstet, näsan ska vara fri för andning. ”Hakan i, näsan fri”.
  • Lyssna efter om barnet sväljer mjölk.
  • Låt barnet suga tills det själv släpper taget eller somnar.

Om taget blir för litet så koppla loss försiktigt och gör om. Det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet.

OBS! Om det gör ont att amma så lita på din egen känsla, även om vårdpersonal säger att ”taget ser bra ut.Det går inte att se utifrån om ett tag är bra eller inte! Det kan enbart den som ammar känna. Kräv hjälp tills det känns bra.

När barnet har släppt taget om bröstet så kan du titta på bröstvårtan och se om den är klämd och sned åt något håll eller om den har ändrat färg. I så fall kan det vara ett tecken på att taget behöver justeras. Prova då att justera i höjd- eller sidled. Eller kom närmare varandra genom en stöttande hand bakom barnets skuldror. Kanske kan ni prova en helt annan amningsposition?

Ett bra tag om ditt bröst gör så att vårtan kommer långt in, till barnets mjuka delar av munnen, där blir den inte skadad vid amningen. Fel tag kan orsaka skada på bröstvårtan, mjölkstockning, att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk och/eller minskad mjölkmängd.

 

 

lite

I praktiken:

När barnet ligger med bröstvårtan mot näsa och överläpp retas sugreflexen igång och barnet börjar leta efter bröstvårtan. Detta kallas med det ickesvenska ordet för att bebisen rootar. Barnet använder sin sök- och sugreflex och förbereder sig på att amma. Denna reflex fungerar ännu bättre om man har barnet hud mot hud.
Vänta nu på att barnet gapar, när munnen är vidöppen och tungan utsträckt för du barnet ännu närmare bröstet. Stressa inte utan låt det ta sin tid. Barnet ska ta tag om en stor del av vårtgården, inte bara bröstvårtan. Barnet ska ha hela munnen full med bröst, hakan lite framskjuten, och läpparna bekvämt utvikta. Hakan i, näsan fri.

Ibland kan man behöva använda sig av ett handgrepp för att hjälpa barnet att få ett bra tag. Till exempel Cottermans handgrepp, eller hamburgergreppet (som ser ut som det låter) där du håller om bröstet och formar det så att mer bröst kommer in i barnets mun. Ibland behöver man hjälpa till och liksom rikta in bröstet i munnen på barnet, sikta då med bröstvårtan mot gomtaket.

Titta på bröstvårtan igen när barnet har släppt taget. Smörj gärna in dina bröstvårtor med bröstmjölk efter varje amningstillfälle, speciellt om de har blivit såriga, och låt dem sedan lufttorka. Bröstmjölken innehåller bakteriedödande och läkande ämnen. Undvik tvål och duschtvål på brösten som torkar ut och gör att doften försvinner (små barn orienterar sig bla med luktsinnet vid amning).

Erbjud bröstet vid barnets tidiga signaler. Och låt barnet amma så ofta och så länge det själv vill, begränsa inte.

En tidig signal kan vara att barnet vrider på huvudet och smackar med munnen, gör små ljud eller verkar lite orolig. Redan här provar man alltså att ge bröstet. Om barnet skriker är det en sen signal, då har man missat barnets tidigare försök att signalera och då är det svårare att få barnet att ta ett bra tag.
Man ska aldrig fundera på om barnet borde vara hungrigt eller inte, bara låta det amma. Ett barn ammar av många olika anledningar, hunger är bara en av dem. Räkna inte heller antalet amningstillfällen eftersom vissa kanske ammar 12 gånger och andra ammar 40 gånger på ett dygn, och olika länge.
Reglerad amning riskerar bara att mjölkbildningen minskar.

Om taget har fungerat tidigare, men det plötsligt gör ont att amma, kan det bero på flera saker:

Det kan exempelvis vara svamp, eksem, mjölkstockning, sår, mjölkblåsa, white spots, tungbandet, kärlkramp eller Raynauds syndrom, hormoner (mens /ägglossning) med mera.

Men ofta beror smärta på att barnet inte har rätt tag. Prova i så fall att gå igenom listan ovan, testa även olika amningspositioner, växla gärna mellan att ligga ner och sitta upp. Om ditt barn har svårt att ta ett stort tag om bröstet så kan det vara lättare att sitta upprätt. Sänk dina axlar, slappna av och andas lugnt. Om man tar av barnets kläder på överkroppen kan det bli lugnare och därmed kanske också gapa lite större. Hud mot hud stimulerar även sök- och sugreflexen. Om barnet har problem med taget på grund av att hen har en liten mun kan det vara trösterikt att tänka på att detta kan bli bättre efter hand som barnets mun växer. Under tiden får man då vara noga med att barnet gapar så stort hen kan. Att lära sig att ligga och amma underlättar dessutom amningen på natten.

När barnet suger ska det inte höras några ljud, mer än sväljljud. Du har ingen luft i dina bröst så om du exempelvis hör smackljud så vet du att ni behöver justera taget. Av samma anledning behöver ammade barn inte rapas lika mycket som flaskade barn, om taget är bra sväljer hen inte ner luft i magen under amningen.

Ibland blir man rekommenderad en amningsnapp vid vårdbesök. Tänk då på att amningsnappen fungerar som ett symptomfix. Den kompenserar inte för orsaken bakom ditt problem (ofta taget eller amningspositionen) utan fungerar bara som ett plåster på den ömma bröstvårtan. Den kan dessutom ställa till med mer problem i längden. Läs mer om amningsnapp här. <– länk

Nu är det bara att öva och öva och öva. Ni måste båda två lära er att amma, en fungerande amning är sällan något som kommer helt och hållet av sig självt. Om ni får fler problem längs vägen är det bra att söka hjälp så fort som möjligt, innan det lilla problemet leder till ett annat.

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust, beställ den hos Amningshjälpen, Bokus eller Adlibris.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Unicef rekommenderar fortsatt amning även för den som är smittad av coronavirus (COVID-19).

Den som ammar bör vidta alla försiktighetsåtgärder, som att använda mask (även under amning), tvätta händerna före och efter och att hålla rent kring sig och barnet.

Om den smittade är för sjuk för att amma rekommenderar Unicef att mjölka ur och ge barnet bröstmjölken med till exempel en kopp (koppmatning).

Läs mer på Unicefs hemsida.  <– länk

Man vet ännu lite om coronaviruset och informationen uppdateras hela tiden. Men det finns inga bevis på att viruset skulle smitta via bröstmjölk. Det samma gäller för det liknande viruset SARS-CoV som spreds 2003 – 2004, där har man däremot funnit antikroppar mot SARS i bröstmjölk.

.

CDC om covid -19 och amning

WHO om vikten av att hålla ihop barn och mor efter förlossningen, även vid covid-19.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

Read Full Post »

World breastfeeding week 2020

World Breastfeeding Week äger (som vanligt) rum den 1 – 7 augusti

 

waba20

 

Årets tema är Support breastfeeding for a healthier planet 

The World Breastfeeding Week 2020 will focus on the impact of infant feeding on the environment, climate change and the urgent need to protect, promote and support breastfeeding for the health of the planet and its people.

 

Läs mer på World Breastfeeding Week 2020:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

 

waba2020

wabalogo

.

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, med samma tema som Världsamningsveckan.

Läs mer om amning som det miljövänliga alternativet här.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Öka mjölkmängden

Om du behöver öka din mjölkmängd finns det ett gäng tips och trix att ta till.

Det är viktigt att läsa på om amningens och mjölkbildningens grunder, om taget, om hud mot hud, om tidiga signaler och om hormonerna som styr mjölkbildning och utdrivning. Och ta reda på orsaken bakom din känsla av att ha för lite mjölk (och om ditt barn har svag viktuppgång – ta reda på varför!). Läs mer om detta i min bok Amning i nöd och lust, den innehåller allt du vill veta om amning och lite till – jag lovar!

Här kommer två snabbguider. En för den som ammar och en för den som pumpar.

Men först, en gyllene regel som gäller för båda: Ju oftare mjölk lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Nybildningen av mjölk är som högst när trycket i alveolerna i brösten är som lägst, alltså när brösten töms. Hur ofta man behöver tömma sina bröst för att öka mjölkbildningen är individuellt, men om du upplever att du inte har tillräckligt mycket mjölk så behöver du antagligen tömma brösten oftare och/eller mer effektivt än vad du gör just nu.

(Observera att uttrycket ”tömma brösten” bara är just ett uttryck. Man kan aldrig tömma brösten helt eftersom de fylls på kontinuerligt under amningen. Man kan alltså alltid få ut lite till.)

kika

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom amning:

  • Se över barnets tag, det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet. OBS! Om det gör ont att amma så lita på din egen känsla även om vårdpersonal säger att ”taget ser bra ut.” Det går inte att se utifrån om ett tag är bra eller inte! Det kan enbart den som ammar känna. Kräv hjälp tills det känns bra.
  • Amma bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du ammar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka, alltså erbjud det andra bröstet när barnet är nöjd på ena sidan – hur många gånger du vill under samma amningstillfälle.
  • Amma oftare än vad ni gör nu eller eventuellt pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Ju oftare du stimulerar brösten desto mer mjölk bildas.
  • Nattamning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Hud mot hud stimulerar både barnets sök- och sugreflexer och mjölkbildningen.
  • Begränsa inte ditt barn vid bröstet! (Amma på barnets tidiga signaler, dra inte ut på tiden mellan amningarna, och avbryt inte en amning efter x minuter.)

Dessutom:

  • Undvik amningsnapp om du har möjlighet, den kan ställa till med mer skada än nytta och ligger ofta bakom problem med minskande mjölkmängder.

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom pumpning:

  • Pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Eller, om du helpumpar, pumpa oftare än vad ni gör nu. Ju oftare mjölk lämnar bröstet desto mer mjölk bildas.
  • Tänk på att alla inte släpper mjölk till en pump, så om du inte får ut så mycket beror det inte på att du inte har mjölk! Om det finns ett sugvilligt barn med bra amningsteknik är hen mer effektiv än en pump. Mängden utpumpad mjölk säger alltså ingenting om mängden mjölk i brösten.
  • Sitt bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken. Minimera adrenalinet (som hämmar utdrivningen) genom att minska stress, smärta, oro osv. Var gärna hud mot hud, be om massage, värm dig med vetekudde, duscha innan pumpning eller liknande.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du pumpar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka – hur många gånger du vill. Dubbelpumpa om du har möjlighet.
  • Du kan även prova att boosta brösten med en så kallad ”powerpumpning”: Pumpa i 20 minuter, vila i 10 minuter, pumpa i 10 minuter, vila i 10 minuter och pumpa 10 minuter till. Detta imiterar barnets klusteramning och stimulerar mjölkbildningen.
  • Massera och handmjölka ut de sista dropparna efter att du pumpat.
  • Låt det inte gå för lång tid mellan pumptillfällena och tänk på att prolaktinet ligger som högst under natten vilket innebär att en nattpumpning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Sätt en strumpa (tex en barnstrumpa) på flaskan när du pumpar så att du inte ser när den fylls på med mjölk. Detta minskar eventuell stress kring din mjölkmängd och kan leda till mer mjölk.

 

Fundera på hur du vill ge barnet din utpumpade mjölk, det finns flera olika sätt att prova, här kan du läsa mer om koppmatning, tesked- och fingermatning och tillmatningsset.

Här kan du läsa mer om att flaskmata.

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust, beställ den hos Amningshjälpen, Bokus eller Adlibris.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Det florerar en mängd amningsmyter i samhället, både bland privatpersoner och inom vården. Gamla föreställningar och ”sanningar” som vi idag vet är just myter.

Myter och negativt språkbruk påverkar mer än man kan tro, det kan skapa dålig självtillit och svårigheter för både amningen och anknytningen när man luras att tro att ett normalt beteende är ett problem. Forskning visar att negativa formuleringar (uttalade av tex vårdpersonal) kan få mamman att se på både sitt barn och sin amning som ett problem.

nypa

 

Här är ett urval av vanligt förekommande myter:

Myt 1:Mjölken är inte fet nog / är blask på kvällen / är blask efter halvåret” – Fetthalten varierar över dygnet och är fetare mot kvällen. Bröstmjölken är lika näringsrik vid tex tre veckor som vid tex tre år och den blir fetare med tiden.

Myt 2:Barnet använder bröstet som napp” – Bröstet är normen, nappen är ersättaren. Barn har ett stort sugbehov och vid helamning kan det bli tillfredsställt vid bröstet. Det är problematiskt och väldigt förminskande att kalla mamman för en napp, detta språkbruk kan ge mamman olustkänslor inför både sitt barn och sin amning. Själva sugandet vid amning har många funktioner, och ska uppmuntras, inte hånas. (Om någon säger detta pga ”orolig för bröstvårtorna” eller liknande är det mer hjälpsamt med amningsrådgivning, att se över taget och amningstekniken mm.)

Myt 3:Låt inte barnet amma för ofta / för länge” – Forskningen har avfärdat även detta påstående, idag vet vi att ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas. Amma fritt på barnets signaler, begränsa inte barnet vid bröstet. Det finns ingen standardmall, det är individuellt hur länge barnet behöver amma för att få ut tillräckligt med mjölk och det beror både på barnet och brösten. Och nej, barnet blir inte trött av att amma. Om amning skulle ta mer energi än den ger så är inte lösningen att begränsa den! Man måste då i första hand få hjälp med felsökning (prata om taget, positionen, oralanatomi, bröstkompressioner, öka mjölkmängden osv.) En fungerande amning behöver aldrig begränsas.

Myt 4:Barnet behöver inte nattamma längre” – Vaddå behöver? Amning är mer än bara mat.

Myt 5:Barnet borde sova hela natten nu” – Det är normalt för spädbarn att söka närhet dygnet runt. Det är inte normalt för dem att sova hela natten. Barn vaknar ofta upp i flera år, det är inga konstigheter.

Myt 6:Om barnet ammar ofta betyder det att du har för lite mjölk” – Nej, barnet vill till bröstet av många anledningar, det behöver inte ha med mjölken att göra över huvud taget. Även kvällsoro och klusteramning är mycket vanligt/normalt.

Myt 7:Pappan måste flaskmata för att barnet ska knyta an” – Nej verkligen inte. Barnet knyter an bland annat mha hud mot hud, ögonkontakt, närvaro, tillit, samspel och bekräftelse, allt detta kan pappan ge barnet helt utan flaska.

Myt 8:Vi måste flaskmata för att sova bättre” – Nej, barnet kan vakna lika ofta oavsett. Forskning visar att helammare sover mer än delammare.

Myt 9:Nattamning ger karies” – Nej inte om tänderna är borstade vid läggdags.

Myt 10: ”Tungband är bara en modegrej, det går hysteri i det” – Nej, det är lika många tungband som är strama/kort idag som det alltid varit. Skillnaden är dels att föräldrar idag har en helt annan möjlighet att söka kunskap om specifik problematik, och har större möjlighet att utbyta erfarenheter med andra föräldrar (på nätet) idag än tidigare. Dels går forskningen framåt (tack och lov!) och det finns enormt mycket mer information att hitta idag än för bara tio år sedan. Dessvärre har kunskapen på många håll inte nått fram till läkare som blir provocerade av föräldrarnas kunskaper.

Myt 11:Alla kan amma” – Nej det är svårt för de flesta i början, både barn och mammor behöver öva.

Myt 12:Du skämmer bort barnet när du bär och ammar för mycket” – Nej. Bara nej.

-Vilka amningsmyter har du fått höra?

OBS, svaren är förenklade, läs mer i min bok Amning i nöd och lust. Där får du svar på allt du vill veta om amning – jag lovar! Du kan beställa den hos bla Amningshjälpen, Bokus och Adlibris. ❤

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Amning och alkohol

Livsmedelsverket meddelar att en ny genomgång av forskningen kring alkoholkonsumtion under graviditet och amning har publicerats.

Rådet till gravida är fortfarande att avstå från alkohol helt när man är gravid. (Alltså samma råd som tidigare.) Slutsatsen i rapporten är att det inte går att slå fast en mängd alkohol som är säker att dricka under graviditeten.

Rådet till ammande ligger också i linje med Livsmedelsverkets tidigare råd, nämligen att inte dricka mer än 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Här är forskarnas slutsats att det man kan se är att låg exponering för alkohol kan påverka barnets sömn och minska mjölkbildningen hos mamman.

Läs på Livsmedelsverkets hemsida här. <– länk

Läs rapporten här. <– länk.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Amning – mer än bara mat

Du har kanske hört uttrycket ”amning är mer än bara mat”, men vad menar man med det?

Ett barn som ammar gör det inte enbart för att få i sig bröstmjölk. Amning är mer än bara mat. Mycket mer.

Bröstmjölken har en perfekt anpassad sammansättning för optimal tillväxt och utveckling hos människobarn. Bröstmjölkens innehåll går inte helt att imitera på kemisk industriell väg med exempelvis dess levande stamceller, immunglobuliner och höga biologiska tillgänglighet. Men, amningen har fler viktiga ändamål utöver överföring av näring.

Amningen påverkar både barnet och *mamman på flera positiva sätt. Amningen är bland annat lugnande och smärtlindrande och stabiliserar hjärtrytmen, andning, blodsockret och kroppstemperatur hos barnet, både via själva sugandet, innehållet i mjölken och genom att barnet är nära bröstet, hud mot hud. Stresshormoner minskar och blodtrycket sänks även hos mamman. Mamman påverkas även av både oxytocinet, prolaktinet och kolecystokininet vid amning, vilka allihop ger en lugnande och smärtstillande effekt.

Det är förresten kolecystokininet som gör att barnet blir dåsigt och trött vid amning (den lugnande och smärtstillande effekten). Detta hormon gör att barnet gärna upprepat somnar vid bröstet och om man då tar loss och lägger ner barnet så vaknar det igen och börjar leta efter bröstet. Det funkar så här eftersom hormonet skjuter i höjden vid amning och gör barnet sömnigt och efter en stund sjunker halten igen och barnet vaknar till och vill amma vidare. Tyvärr tolkas detta ofta felaktigt som att barnet är struligt vid bröstet och man tar bort barnet från bröstet innan hen har hunnit amma klart. Sedan undrar man varför barnet ”aldrig blir nöjt”… (Om ni kämpar med svag vikt i samband med ett barn som somnar vid amning handlar det snarare om att barnet behöver få upp sitt blodsocker, behöver mer mjölk i magen, kanske hjälp med taget, bröstkompressioner osv. Läs mer i min bok och sök hjälp!)

Det är helt okej att låta barnet amma, slumra, amma och slumra vid bröstet flera gånger utan att det är några konstigheter. Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas, så detta kan även vara naturens sätt att säkerställa en tillräcklig mjölkbildning.

hand

 

Barnet vill komma till bröstet och amma betydligt oftare än hen känner hunger. Barnet har alltid en bra anledning när hen vill till bröstet. Detta gäller dygnet runt.

 

Ett barn ska inte enbart utvecklas kroppsligt/fysiskt och viktmässigt, utan även mentalt och känslomässigt. Att få amma när barnet kommunicerar att det vill till bröstet är viktigt även ur ett psykologiskt perspektiv. Att få sina behov tillgodosedda och känna sig sedd och förstådd lägger grund för barnets känsloliv, skapar trygghet och bygger tillit hos barnet.

Du kanske har hört någon säga: ”Barnet behöver inte amma på natten efter x månader” eller ”barnet behöver bara amma x minuter per sida”.

– Exakt vad menas med ”behöver”? Amning är mer än bara mat.

Barnet har ett biologiskt, inbyggt behov av närhet dygnet runt. Kroppslig fysisk närhet är även en viktig faktor i anknytningen. Barnet vill ligga vid bröstet av flera anledningar.

Även nattamning (och samsovning ) har fler funktioner än enbart överföring av näring. Att svara på barnets känslomässiga behov är lika viktigt på natten. Den som utövar så kallade ”skrikmetoder”, den som enbart svarar på barnets behov halva dygnet (dagtid) och sedan låter barnet ligga ensam andra halvan (nattetid), skapar en stress hos barnet som i värsta fall lär sig att det är meningslöst att kommunicera sina behov, hen kan då utveckla en uppgivenhet (inlärd hjälplöshet), i värsta fall för resten av livet.

”En individ som formar en trygg anknytning under spädbarnstiden behåller ofta denna trygghet genom livet (Fonagy, 1996) […] Däremot, om en individ med otrygg anknytning utsätts för påfrestningar, då ökar risken för psykisk ohälsa.”.

Jag avråder starkt från diverse skrik- och gråtmetoder eftersom de går ut på att bryta ned barnet. Jag förespråkar säker samsovning och jag stöttar alla som vill fortsätta att nattamma, oavsett hur gammalt barnet är. Återigen, amning är mer än bara mat. (Och Nej, barnet får inte karies av nattamning, läs tidigare poster, eller i min bok Amning i nöd och lust.)

Ett barns amningssignaler är en tidig form av kommunikation.

En amningssignal kan vara väldigt subtil, en rörelse med munnen, att suga på sina händer, små lockrop osv. Skrik är en sen signal som visar att man har missat alla barnets tidigare försök till kommunikation. Barnet kan även kommunicera att det behöver kissa eller bajsa mm. Dessa signaler (kommunikation) kan man lära sig att tolka redan de första dagarna i barnets liv.

Så, när barnet kommunicerar att det vill till bröstet och amma kan det vara av många olika anledningar, allihop är lika relevanta för barnets utveckling (känslomässiga och kroppsliga). Det kan vara att det känner sig lite ensamt, kanske drömde något läskigt, blev rädd eller kall, kanske vill hen ha närhet eller värme. Kanske är det sugbehov eller trötthet, kanske är barnet törstig eller … ja hungrig kom på tionde plats i den här listan. Du kan säkert komma på massor av fler anledningar till varför ett barn vill till bröstet. 🙂

Detta är såklart bara en bråkdel av allt som finns att säga om detta, om du vill veta mer rekommenderar jag vidare läsning i min bok Amning i nöd och lust. Den beskriver både förutsättningar för mjölkbildning och hur man förebygger (och löser) svårigheter, samt barnets naturliga amningsbeteende och behov i olika åldrar utifrån ett anknytningsvänligt barnperspektiv. Den innehåller helt enkelt allt du vill veta om amning och lite till, jag lovar!

Boken finns att beställa hos tex Amningshjälpen, Bokus och Adlibris, den kostar runt 220 kr. ❤

*Jag använder begreppet ”mamma” i den här texten för enkelhets skull, dock kan den som ammar identifiera sig som mycket annat än just ”mamma”.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

 

.

Read Full Post »

Obehag vid amning, D-mer

Om du känner obehag vid amning kan det bero på både fysiska och psykiska orsaker, hos dig och/eller barnet.

Frågor du behöver besvara för att reda ut grundorsaken är:

  • Gör det fysiskt ont eller är det känslomässigt jobbigt?
  • Gör det ont på båda brösten eller bara på det ena?
  • Känns obehaget enbart under amning eller även mellan amningarna?

Om svaret är att det gör fysiskt ont på det ena bröstet kan smärtan exempelvis vara orsakad av taget, amningspositionen, svamp, white spots, kärlkramp, mjölkblåsor, mastit/mjölkstockning, sår, eksem, allergi mm. Vissa av dessa orsaker kan även kännas i båda brösten, och/eller mellan amningarna. Allt detta går att söka på och läsa mer om här i bloggen och/eller i min bok Amning i nöd och lust.

Om svaret är att du känner ett fysiskt obehag i båda brösten kan det vara hormonförändringar som stör, tex mens, ägglossning eller graviditet.

Om svaret är att obehaget yttrar sig mer som ett mentalt eller känslomässigt obehag kan orsaken vara D-mer, amningsaversion eller postnatal depression.

Jag kommer i den här texten att fokusera på att beskriva D-mer med hjälp av ett utdrag ur min bok Amning i nöd och lust.

Lillida

 

D-mer

D-mer, dysphoric milk ejection reflex, är en obehagskänsla i samband med mjölkutdrivningen. Det beskrivs som en plötslig känsla av hopplöshet, nedstämdhet, ångest eller irritation av olika grad som infaller strax före utdrivningen och som håller i sig i allt från cirka 30 sekunder till några minuter, för att sedan försvinna lika plötsligt som den kom. En del beskriver även illamående och yrsel i samband med olustkänslorna och vissa beskriver att de mår så dåligt att det känns som att själva livslusten lämnar dem för en kort stund. D-mer kan starta när som helst under amningsperioden, uppträder bara i samband med utdrivningen och kan även sätta igång vid pumpning, handmjölkning och självläckage.

Man ska inte blanda ihop D-mer med amningsaversion eller förlossningsdepression, men tillståndet kan även uppträda i kombination med dessa. (Amningsaversion kan uppträda inför eller i samband med amning, förlossningsdepression är mer ihållande och uppträder även mellan amningarna. Det finns mer att läsa om dessa båda i min bok Amning i nöd och lust.)

D-mer ger korta men återkommande obehagskänslor under amning.

D-mer är ett relativt nytt begrepp, trots att förekomsten inte är helt ovanlig. Man vet väldigt lite om vad som ligger bakom tillståndet, men man tror sig veta att det har icke-viljestyrda fysiologiska orsaker. En teori är att obehaget i samband med mjölkutdrivningen orsakas av en abrupt nedgång i utsöndringen av hormonet dopamin. Andra teorier är att hormonerna oxytocin och/eller prolaktin kan vara inblandade. Läkaren och professorn Kerstin Uvnäs Moberg menar att det mest sannolikt har med oxytocinet att göra, att det blir en felkoppling i utsöndringen av hormonet som gör att man upplever obehagskänslor istället för välbehag. Anledningen till att hon misstänker oxytocinet har bland annat att göra med likheterna mellan hur oxytocinet utlöses i samband med amning och hur D-mer beskrivs, med sina toppar precis i början av amningen, till skillnad mot exempelvis prolaktinet som har en jämnt ökande kurva genom hela amningen.

Obehaget av D-mer kan minska med tiden och även försvinna helt. Man beskriver tre olika svårighetsgrader av tillståndet, där den första är mildast och klingar av efter runt tre månader, den andra försvinner efter runt ett halvår till ett år och den svåraste håller i sig under hela amningsperioden. Ofta beskriver de som drabbats av de två mildare varianterna att bara vetskapen om och förståelsen kring att det som händer med dem har hormonella orsaker, att de inte är ensamma om detta, och påminnelser om att det är övergående, gör att de står ut lite lättare – tills tillståndet försvinner av sig självt.

Att vara hud mot hud med barnet före och under amning kan eventuellt mildra obehagskänslorna för en del, likaså att få mjuk massage.

.

Läs mer om D-mer:

D-mer.org

Kellymom

llli.org

Romper.com

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Older Posts »