Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Amning’ Category

Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2017.

Andelen barn som helammar minskar på alla punkter, medan de som fortsätter att delamma efter halvåret ökar något.

  • Det är runt 1,2 procent färre som helammade vid en veckas ålder jämfört med året innan.
  • Siffrorna för helamning när barnen är två och fyra månader gamla minskar återigen jämfört med föregående år.
  • Helamningen vid sex månader minskar något. Igen.
  • Andelen barn som alls får bröstmjölk (helammade plus delammande barn) vid sex månader minskar också. Från 64 procent 2016 till 63,3 % 2017.
  • Fler väljer att fortsätta att delamma efter halvåret än vad vi sett under de senaste tio åren.

Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar fortfarande saknar stöd i amningsstarten. Det behövs mer stöd, kunskap och hjälp för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.

Statistiken visar att andelen mammor som helammade när barnet var sex månader nu minskar igen. Siffrorna hade tidigare ökat från ca 11 till 14 procent mellan 2010 och 2011. Siffran steg ytterligare till 15,4 procent år 2014. Sedan har siffrorna bara gått nedåt. Årets siffror visar 12,8 %.

Vi ser att siffrorna ökat lite när det kommer till delammade ettåringar. Från exempelvis cirka 19 procent år 2013 ligger nu siffran på 27 procent år 2017. WHOs rekommendationen är att delamma i två år eller längre (alltså minst två år), men hur många som ammar vidare i två år eller mer i Sverige finns det ingen statistik på.

Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel sex månaders ålder fick 68 procent av barnen i Stockholms län bröstmjölk i någon form (hel- plus delammade) jämfört med 58 procent i Gävleborg.

Och jag upprepar mig från föregående år men jag väntar fortfarande på svar: Det skulle vara oerhört intressant om vården förväntades utvärdera sig själv i samband med dessa rapporter. Och offentligt redovisa vad man själv tror är anledningen till att man ligger så lågt respektive varför man ligger högre i statistiken i just sin region. Och vad man har för plan framåt.

Särskilt de regioner som ligger placerade i botten år efter år… Hur ser deras lokala amningsstrategier ut? På vilka sätt kommer de, från och med nu, att bli bättre på att stötta sina ammande familjer?

.

2018-9-2-soc-statistik

Siffrorna ser ut såhär:

Vid en veckas ålder helammar 75,0 % medan 19,6 % ammar delvis. (jämför med 79,1 % respektive 16,4 % år 2014, 77,8 % respektive 17,4 % år 2015 och 76,2 % respektive 18,8 % år 2016. )

Vid 2 månaders ålder ammar 61,8 % helt och 21,8 % delvis. (63,6 % respektive 21,0 % år 2015 och 62,9 % respektive 21,5 % år 2016.)

Vid 4 månaders ålder ammar 49,8 % helt och 23,5 % delvis. (51,2 % respektive 23,0 % år 2015 och 50,7 % respektive 23,4 % år 2016. )

Vid 6 månaders ålder ammar 12,8 % helt, och 50,5 % delvis. (14,6 % respektive 48,6 % år 2015 och 13,7 % respektive 50,3 % år 2016.)

44,5 % ammar delvis vid 9 månaders ålder. (Jämför med 40,5 % år 2015 och 43,6 % år 2016.)

27,0 % ammar delvis vid 1 års ålder (19,1% år 2013, 24,0 % 2015 och 26,2 % år 2016).

 

— Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång? 

 

Av de barn som föddes 2017 fick alltså nästan 95 % bröstmjölk vid en veckas ålder, 75% av dem helammades. Siffran för helamning sjunker sedan sakta ned till nästan 50% vid fyra månaders ålder.

Men titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Siffrorna sjunker snabbt från 49,8 procent till 12,8 procent. Trots att den globala rekommendationen är helamning i sex månader, eftersom det innebär stora hälsofördelar för både barnet och mamman, så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden mellan 4 och 6 månader. Varför? Jag tänker att svaret bland annat är barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen samt bristande stöd/kunskap inom vården vid amningsproblematik. Vad tänker du?

Jämför med förra årets amningsstatistik, baserat på barn födda 2016.

 

Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.

Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Forskning om amning handlar ofta om amningens hälsofördelar och risker med utebliven bröstmjölk.

Nu pekar forskare även på miljöaspekten, där amningen är det enda miljövänliga alternativet.

De pekar på miljöaspekten kring ersättningsuppfödning bland annat vid framtagningen av komjölkspulvret, palmoljan och andra tillsatser, förpackningar (plast, papper och metall), transporter i flera led, åtgången av vatten och el i tillverkning och uppvärmningen och så vidare.

The Telegraph skriver:

Experts at Imperial College London have for the first time calculated the harm to the planet from infant formula.

The Imperial team calculated that breastfeeding for six months would save up between 95 and 153 KG of carbon dioxide per baby.

This means that if all mothers in the UK followed the guidelines it would equate to taking up to 77,500 cars of the road each year.

 

Och Imperial College London skriver:

Dr Shenker, from the Department of Surgery and Cancer at Imperial, explained: ”The data in this piece is stark and raises a new aspect of public health – supporting breastfeeding is just one of a series of changes that our society needs to make to reduce our society’s carbon footprint.

The authors list other costs to the environment including paper use, plastic waste, and transportation at multiple stages in the production, marketing, and sale of breastmilk substitutes. The environmental impact of many aspects of formula production, such as transport, are not documented.

In contrast, breastfeeding uses few resources and produces minimal or zero waste, they write, and the associated infant and maternal health outcomes produce healthier populations that use fewer healthcare resources. The environmental cost of increased illness remains under investigated.

 

Den här forskningen visar oss bland annat två saker:

1. Detta är ytterligare en anledning att sätta in betydligt mer stöd för amningen i Sverige (och globalt). Det krävs både politiska beslut och ekonomiska satsningar. Det krävs anslag till svenska amningsforskare. Det krävs ökad utbildning och kontinuerlig vidareutbildning av vårdpersonal i hela vårdkedjan. Och det krävs en gedigen utbildning i amning av föräldrarna under graviditeten.

Idag finns ingen gemensam plan, ingen amningsstrategi och ingen amningsvänlig vårdkedja. Det saknas politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amningsmottagningar läggs ned och amningskunskapen rinner ut i sanden. Läs mer om detta här.

2. Det krävs miljövänliga alternativ till bröstmjölk. Eftersom alternativ till bröstmjölk är livsnödvändigt! Det krävs att tillverkare tar ett betydligt större miljöansvar för tillverkningen/framställningen, förpackningen och distributionen med mera av ersättningen.

Den här forskningen är tydlig med att detta saknas idag och/eller att det finns stora förbättringsutrymmen på detta området.

Den här forskningen ska däremot inte användas som ett medel att skamma den som väljer att inte amma.

Jag förstår att det känns jobbigt att höra om amningens fördelar, och nackdelar med ersättning, om det är så att man ville amma men inte fick hjälp att göra det. Det är därför jag, och många med mig, kämpar för att öka kunskapen om amning hos både föräldrar och vårdpersonal, för att alla som vill amma ska få det stöd och den hjälp hen har rätt till för att få amningen att fungera så bra som möjligt.

Vi vet att det nästa alltid är detta det handlar om. Kunskap och stöd. Det är inget lotteri om man ”kan” amma eller inte. Inget som går i arv. Det är förutsättningar och omständigheter här och nu som påverkar.

Alla kan inte amma, av olika anledningar, och alla vill inte amma.

Om det däremot är så att man trots kunskap om amning medvetet väljer bort den, så är det ju ett aktivt val. Och då menar jag att fakta om exempelvis ersättningens negativa miljöpåverkan inte borde kännas särskilt skammande utan vara en självklar del i ens beräkningar när man gör sitt val. All kunskap är viktig.

sutt

 

Rekommendationen är helaming i sex månader, men endast 13,7 procent helammar vid den tiden i Sverige idag. Varför? Det har främst strukturella orsaker, det finns oerhört mycket pengar att tjäna i barnmatsindustrin. Globalt ser vi att försäljningen av ersättning ökar stadigt och att amningen minskar, detta beror inte på att så många färre vill amma idag, (det var 97% som under graviditeten svarade att de hade en önskan att amma enligt en studie från Uppsala universitet). Vi ser barnmatstillverkares aggressiva marknadsföring, vi ser normaliseringen av nappflaskan och flaskmatning, vi ser att tillmatning inom vården automatiskt betyder ersättning, amningsmottagningar som läggs ner och så vidare.

Vi pratar alltså om övergripande strukturer i samhället, inte om enskilda personers val.

Därför är den här forskningen viktig att belysa.

Det är inte ett skammande av föräldrar att säga att det finns både hälsofördelar och miljöfördelar med amning. Det är däremot pinsamt för politiker och för hela vårdkedjan att vi i Sverige inte kan erbjuda ett bättre stöd kring amningen för de föräldrar som vill amma idag.

Och det är tydligt att det är dags för barnmatstillverkarna att ta miljöfrågan på större allvar.

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

Read Full Post »

Nordiska amningsveckan

Vecka 42 är det Nordiska amningsveckan!

Årets tema är översatt till

Stärk föräldrar – möjliggör amning.

.

wbw2019_logo

.

Amningshjälpen tipsar om följande aktiviteter på sin hemsida:

14/10 Amningscafé i Linköping

15/10 Amningscafé i Falun

17/10 Amningscafé i Norrköping

17/10 Bära barn i sjal/amningsrådgivning i Ludvika

17-18/10 informationsbord på  Akademiska Sjukhuset I Uppsala (utanför återbesöksavdelningen)

19/10 Amningscafé och prisutdelning i Stockholm

19/10 Fika med Amningshjälpen i Umeå

19-20/10 Hjälpmammautbilning i Lund

 

Händer det något kul amningsrelaterat i din närhet så tipsa gärna!

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

 

Read Full Post »

Amningsnytt, senaste numret

I senaste numret av Amningshjälpens tidning Amningsnytt kan man bland annat läsa om de nio stadierna i en artikel som är ett utdrag ur boken Amning i nöd och lust.

Amnytt319

Man kan även läsa om hur man utför hud mot hud – på ett säkert sätt, en text som tidigare publicerats här i bloggen.

Dessutom finns det en artikel om hur man blir hjälpmamma, där min kollega Rebecca svarar på frågor. Rebecca och jag utgör utbildningsgruppen i Amningshjälpen, det är vi som bla skriver och uppdaterar provfrågorna och som rättar alla de hjälpmammeprov som skrivs av bla blivande hjälpmammor.

 

AHlogga

 

  • Är du medlem i Amningshjälpen? – Som medlem i Amningshjälpen får man tidningen Amningsnytt fyra gånger per år.
  • Är du nyfiken och/eller intresserad av att bli hjälpmamma? – Kolla med din lokalgrupp om det planeras någon provskrivarhelg i det närmaste, eller skriv ut provfrågorna och gör provet på egen hand, redan idag!

Välkommen! Du behövs i gänget. Vi gör skillnad! ❤

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

 

Read Full Post »

Ge inte vatten till ditt helammande spädbarn, inte ens under de allra varmaste sommardagarna.

I sommarvärmen är det viktigt att inte bara tänka på solkrämer och solskydd, utan även att dricka ordentligt, både för barn och vuxna.

När det gäller barn upp till sex månader, som helammar, behöver de dock inte komplettera med vatten eller annan vätska under varma dagar.

Däremot kan man märka att hen kanske vill amma lite oftare än vanligt.

Bröstmjölk är den perfekta vätskan eftersom det både svalkar och tillför alla de salter och mineraler barnet förlorar i och med vätskeförlusten i värmen. Vatten tillför varken näring eller energi vilket de små barnen så väl behöver.

Man behöver inte, och bör inte, ge industriproducerad vätskeersättning till småbarn.

Man bör inte heller blanda ut modersmjölksersättning med mer vatten för att öka vätskeintaget för flaskmatade barn, följ alltid doseringsråden på förpackningen!

Om man märker att barnet är påverkat av värmen kan man medvetet amma/flaskmata oftare och lite i taget. Är barnet väldigt trött kan man behöva handmjölka/pumpa ut och ge barnet bröstmjölk på en sked eller med en kopp mellan amningarna. Håll koll på att barnet kissar som vanligt.

Även du som ammar kan behöva dricka lite extra under varma dagar för att inte själv bli påverkad, då barnet kanske ammar oftare än vanligt, samtidigt som du själv förlorar mer vätska i värmen.

Är barnet lite äldre (över sex månader), och amningstillfällena lite glesare, kan vatten vara ett bra komplement till bröstmjölken. Barn är mycket känsligare för vätskeförlust än vad vuxna är.

Men det är även bra att veta att det inte är farligt att ge ett litet barn små mängder vatten, tex på en tesked, om man tvunget vill. Kokat avsvalnat vatten innebär inga risker i sig. Var dock medveten om att vatten fyller upp magsäcken och att en liten bebis behöver få energi varje gång hen visar tecken på att vilja amma. Magsäcken rymmer bara en liten volym och bröstmjölk ger all den vätska, näring och energi en liten behöver. Om man ofta ger vatten istället för att amma kan det även hända att brösten får för lite stimulans vilket kan leda till minskad mjölkproduktion. Om man vill amma är det fördelaktigt för både bröst och barn att göra det istället.

.

(Återbruk. Den här texten publiceras varje sommar i bloggen. Lika aktuell varje år.)

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

Read Full Post »

Säker hud mot hudkontakt efter förlossningen

Ett friskt, fullgånget och medicinskt opåverkat nyfött barn följer ett mönster på ett visst antal olika stadier eller beteendefaser (nio) under den första timman efter förlossningen.

En serie reflexer utlöses när barnet får ligga naken ovanpå mammans kropp, mot mammans nakna hud, och de två lämnas ifred från undersökningar under tiden. Barnet letar själv efter bröstet genom att med hjälp av en serie reflexer kravla/kräla/åla sig fram över mammans kropp och leta med huvudet och munnen. Barnet orienterar sig bland annat med hjälp av doften av mammans bröst då areolerna och bröstvårtan utsöndrar ett dofthormon. Det är viktigt att mamman inte har tvättat brösten med starka tvålar före, under eller direkt efter förlossningen. (Använd med fördel en mild doftfri tvål både tiden före och efter förlossningen.) Under de sista stegen kan barnet hitta, spontant och utan hjälp, sig fram till bröstet, ta ett tag och börja amma. Efter detta somnar barnet, ungefär en till två timmar efter födseln. Hela proceduren är viktig ur amnings- och anknytningssynpunkt och underlättar för ett starkt band att knytas mellan barn och mor. Dessutom stimuleras mjölkbildningen och barnet får i sig några droppar av den extremt näringsrika råmjölken (kolostrum). Den här råmjölken bildas i brösten redan under graviditeten.

Om barnet somnar innan det hinner amma så behåll barnet hud mot hud, minst till dess att hen har ammat första gången. Detta hjälper barnet att spara energi, minskar risken för lågt blodsocker och stimulerar barnets sök- och sugreflexer.

Säker och oavbruten hud mot hudkontakt främjar mammans och barnets välbefinnande samt främjar amningen. Säker hud mot hudkontakt rekommenderas alla barn oavsett förlossningssätt.

  • Några av fördelarna med hud mot hudkontakt är att barnet får hjälp att hålla temperaturen, barnet skriker mindre, barnet får ett jämnare blodsocker, båda barnet och den vuxna blir lugna och kan slappna av, och den vuxna får en ökad förståelse för vad barnet vill då det är lättare att tolka barnets signaler när man är nära.

Här finns fler texter från den här bloggen om amning den första tiden:

Amning de första dagarna och Amning den allra första tiden

nyfödda

Nyfödda tvillingar, foto: Carlos Garcia

Det är oerhört viktigt att vara uppmärksam på barnets andning, att se till att barnet har fria luftvägar, då det ligger på mage ovanpå mammans kropp, speciellt direkt efter förlossningen.

Att praktisera säker hud mot hudkontakt innebär att man har fokus på barnet och hela tiden är uppmärksam på, och kollar så att, barnet har fria luftvägar, att inte näsa och/eller mun är täckta av tyger eller att det lilla huvudet inte kollapsar med ansiktet ned mot förälderns bröstkorg. Barnet ska vara upprätt, inte ligga hopsjunken. Barnet behöver amma så fort ( = varje gång) det visar sugbehov och amningssignaler.

Och vid amning, se till att mamman ligger bekvämt i en lite halvt upprätt/ laid back position, så att hon kan stötta upp så att barnet inte kan falla. Kolla om mamman eventuellt behöver stötta bröstet eller barnet så att barnets ansikte inte försvinner ned i bröstet och påverkar andningen. Kom ihåg : Hakan i – näsan fri! Om mamman är utmattad eller på annat sätt påverkad av förlossningen är detta den andra förälderns/stödpersonens uppgift.

Det är viktigt att föräldrar känner till detta när de kommer till förlossningen!

Osäkerhet och ibland feltolkningar av hur man hjälper föräldrar till säker hud mot hud leder allt för ofta till felaktiga rekommendationer kring detta från vårdpersonal.

Det är oroande att allt fler föräldrar vittnar om att de (OBS felaktigt!) blivit rekommenderade att lägga barnet på sängen, vid sidan av sig efter förlossningen, och inte ovanpå kroppen.

Detta leder till att barnets naturliga beteende, barnets nio beteendefaser, inte kan tillgodoses. Barnets naturliga amningsbeteende och amningsreflexer hämmas när det inte kan röra sig obehindrat ovanpå mammans kropp. Barnet riskerar att bli uttröttad då det inte kan söka bröstet på ett för barnet förväntat och naturligt sätt. Barnet berövas dessutom tillgången på fullständig hud mot hud.

Att vårdpersonal felaktigt rekommenderar att lägga barnet på sängen, vid sidan om mamman, efter förlossningen är alltså en quick fix då de inte har tid att närvara och övervaka, eller inte vet hur de ska lära ut hur föräldrarna själva kan vara uppmärksamma på barnets andning. Skärpning vården!

Sammanfattningsvis: Barnet bör ligga ovanpå mammans kropp, hud mot hud, efter förlossningen. Det är viktigt att båda föräldrarna känner till hur man praktiserar säker hud mot hud efter förlossningen, och att partnern eller en annan stöttande person kan hålla koll på barnets fria luftvägar om mamman är medtagen efter förlossningen.

Det är fördelaktigt att praktisera säker hud mot hud så mycket och så länge man vill, inte enbart direkt efter förlossningen. Fördelarna gäller alla barn, oavsett uppfödningssätt.

Dessutom: Barnet ska inte ligga på sidan. Om barnet ligger ensamt (ej hud mot hud), till exempel vid säker samsovning när barnet sover bredvid sina föräldrar på natten, ska det ligga på rygg.

 

Läs mer samt källor:

Råd till föräldrar om vården under barnets första levnadsvecka

Plötslig oväntad spädbarnskollaps

Rikshandboken om hud mot hud

Om hud mot hud i vårdfokus

Karolinska

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

 

 

Read Full Post »

Amning i nöd och lust – Vinnare av Bröstpriset 2019!

Hurra hurra hurra!

Bröstpriset 2019

 

Amningshjälpens kulturpris ”Bröstpriset” delas ut en gång om året.

I år var det sex stycken nominerade till priset och det blev delad vinst, lika många röster, till Amning i nöd och lust (min bok!) och facebookgruppen ”Mamma jag vill amma….” av Jannika Kauppi!

Hurra hurra för oss! ❤

Motiveringen:

För hennes fantastiska bok amning i nöd och lust som lyckas med konststycket att vända sig till både föräldrar, rådgivare och mor/farföräldrar .

En enastående välskriven handbok om hur du blir din egen amningsrådgivare. Modern, tydlig, användarvänlig och uppdaterad.

Ett varmt och innerligt TACK till er som nominerat och röstat på min bok! Det betyder jättemycket för mig!

bubbel

Fun fact: Den här bloggen, sagogrynet.se, vann Bröstpriset 2011 och tidskriften Nära Barn (inkl mina amningstexter i den) vann Bröstpriset 2015. ❤

Tack!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

Read Full Post »

Older Posts »