Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Amning’ Category

World breastfeeding week 2020

World Breastfeeding Week äger (som vanligt) rum den 1 – 7 augusti

 

waba20

 

Årets tema är Support breastfeeding for a healthier planet 

The World Breastfeeding Week 2020 will focus on the impact of infant feeding on the environment, climate change and the urgent need to protect, promote and support breastfeeding for the health of the planet and its people.

 

Läs mer på World Breastfeeding Week 2020:s egen hemsida.

Länk till Världsamningsveckan på facebook.

Länk till WABAs hemsida.

 

waba2020

wabalogo

.

Nordiska amningsveckan äger rum vecka 42, med samma tema som Världsamningsveckan.

Läs mer om amning som det miljövänliga alternativet här.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Öka mjölkmängden

Om du behöver öka din mjölkmängd finns det ett gäng tips och trix att ta till.

Det är viktigt att läsa på om amningens och mjölkbildningens grunder, om taget, om hud mot hud, om tidiga signaler och om hormonerna som styr mjölkbildning och utdrivning. Och ta reda på orsaken bakom din känsla av att ha för lite mjölk (och om ditt barn har svag viktuppgång – ta reda på varför!). Läs mer om detta i min bok Amning i nöd och lust, den innehåller allt du vill veta om amning och lite till – jag lovar!

Här kommer två snabbguider. En för den som ammar och en för den som pumpar.

Men först, en gyllene regel som gäller för båda: Ju oftare mjölk lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Nybildningen av mjölk är som högst när trycket i alveolerna i brösten är som lägst, alltså när brösten töms. Hur ofta man behöver tömma sina bröst för att öka mjölkbildningen är individuellt, men om du upplever att du inte har tillräckligt mycket mjölk så behöver du antagligen tömma brösten oftare och/eller mer effektivt än vad du gör just nu.

(Observera att uttrycket ”tömma brösten” bara är just ett uttryck. Man kan aldrig tömma brösten helt eftersom de fylls på kontinuerligt under amningen. Man kan alltså alltid få ut lite till.)

kika

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom amning:

  • Se över barnets tag, det ska inte göra ont att amma! Och det är viktigt att se att det verkligen sker en mjölköverföring mellan bröstet och barnet.
  • Amma bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du ammar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka, alltså erbjud det andra bröstet när barnet är nöjd på ena sidan – hur många gånger du vill under samma amningstillfälle.
  • Amma oftare än vad ni gör nu eller eventuellt pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Ju oftare du stimulerar brösten desto mer mjölk bildas.
  • Nattamning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Hud mot hud stimulerar både barnets sök- och sugreflexer och mjölkbildningen.
  • Begränsa inte ditt barn vid bröstet! (Amma på barnets tidiga signaler, dra inte ut på tiden mellan amningarna, och avbryt inte en amning efter x minuter.)

Dessutom:

  • Undvik amningsnapp om du har möjlighet, den kan ställa till med mer skada än nytta och ligger ofta bakom problem med minskande mjölkmängder.

 

Snabbguide för att öka mjölkbildningen genom pumpning:

  • Pumpa/handmjölka mellan amningarna om barnet inte vill/kan amma oftare. Eller, om du helpumpar, pumpa oftare än vad ni gör nu. Ju oftare mjölk lämnar bröstet desto mer mjölk bildas.
  • Tänk på att alla inte släpper mjölk till en pump, så om du inte får ut så mycket beror det inte på att du inte har mjölk! Om det finns ett sugvilligt barn med bra amningsteknik är hen mer effektiv än en pump. Mängden utpumpad mjölk säger alltså ingenting om mängden mjölk i brösten.
  • Sitt bekvämt så att oxytocinet kan flöda och driva ut mjölken. Minimera adrenalinet (som hämmar utdrivningen) genom att minska stress, smärta, oro osv. Var gärna hud mot hud, be om massage, värm dig med vetekudde, duscha innan pumpning eller liknande.
  • Gör bröstkompressioner under tiden du pumpar.
  • Växla gärna bröst fram och tillbaka – hur många gånger du vill. Dubbelpumpa om du har möjlighet.
  • Du kan även prova att boosta brösten med en så kallad ”powerpumpning”: Pumpa i 20 minuter, vila i 10 minuter, pumpa i 10 minuter, vila i 10 minuter och pumpa 10 minuter till. Detta imiterar barnets klusteramning och stimulerar mjölkbildningen.
  • Massera och handmjölka ut de sista dropparna efter att du pumpat.
  • Låt det inte gå för lång tid mellan pumptillfällena och tänk på att prolaktinet ligger som högst under natten vilket innebär att en nattpumpning ökar mjölkbildningen lite extra.
  • Sätt en strumpa (tex en barnstrumpa) på flaskan när du pumpar så att du inte ser när den fylls på med mjölk. Detta minskar ev stress kring din mjölkmängd och kan leda till mer mjölk.

 

Fundera på hur du vill ge barnet din utpumpade mjölk, det finns flera olika sätt att prova, här kan du läsa mer om koppmatning, tesked- och fingermatning och tillmatningsset.

Här kan du läsa mer om att flaskmata.

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust, beställ den hos Amningshjälpen, Bokus eller Adlibris.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Det florerar en mängd amningsmyter i samhället, både bland privatpersoner och inom vården. Gamla föreställningar och ”sanningar” som vi idag vet är just myter.

Myter och negativt språkbruk påverkar mer än man kan tro, det kan skapa dålig självtillit och svårigheter för både amningen och anknytningen när man luras att tro att ett normalt beteende är ett problem. Forskning visar att negativa formuleringar (uttalade av tex vårdpersonal) kan få mamman att se på både sitt barn och sin amning som ett problem.

nypa

 

Här är ett urval av vanligt förekommande myter:

Myt 1:Mjölken är inte fet nog / är blask på kvällen / är blask efter halvåret” – Fetthalten varierar över dygnet och är fetare mot kvällen. Bröstmjölken är lika näringsrik vid tex tre veckor som vid tex tre år och den blir fetare med tiden.

Myt 2:Barnet använder bröstet som napp” – Bröstet är normen, nappen är ersättaren. Barn har ett stort sugbehov och vid helamning kan det bli tillfredsställt vid bröstet. Det är problematiskt och väldigt förminskande att kalla mamman för en napp, detta språkbruk kan ge mamman olustkänslor inför både sitt barn och sin amning. Själva sugandet vid amning har många funktioner, och ska uppmuntras, inte hånas. (Om någon säger detta pga ”orolig för bröstvårtorna” eller liknande är det mer hjälpsamt med amningsrådgivning, att se över taget och amningstekniken mm.)

Myt 3:Låt inte barnet amma för ofta / för länge” – Forskningen har avfärdat även detta påstående, idag vet vi att ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas. Amma fritt på barnets signaler, begränsa inte barnet vid bröstet. Det finns ingen standardmall, det är individuellt hur länge barnet behöver amma för att få ut tillräckligt med mjölk och det beror både på barnet och brösten. Och nej, barnet blir inte trött av att amma. Om amning skulle ta mer energi än den ger så är inte lösningen att begränsa den! Man måste då i första hand få hjälp med felsökning (prata om taget, positionen, oralanatomi, bröstkompressioner, öka mjölkmängden osv.) En fungerande amning behöver aldrig begränsas.

Myt 4:Barnet behöver inte nattamma längre” – Vaddå behöver? Amning är mer än bara mat.

Myt 5:Barnet borde sova hela natten nu” – Det är normalt för spädbarn att söka närhet dygnet runt. Det är inte normalt för dem att sova hela natten. Barn vaknar ofta upp i flera år, det är inga konstigheter.

Myt 6:Om barnet ammar ofta betyder det att du har för lite mjölk” – Nej, barnet vill till bröstet av många anledningar, det behöver inte ha med mjölken att göra över huvud taget. Även kvällsoro och klusteramning är mycket vanligt/normalt.

Myt 7:Pappan måste flaskmata för att barnet ska knyta an” – Nej verkligen inte. Barnet knyter an bland annat mha hud mot hud, ögonkontakt, närvaro, tillit, samspel och bekräftelse, allt detta kan pappan ge barnet helt utan flaska.

Myt 8:Vi måste flaskmata för att sova bättre” – Nej, barnet kan vakna lika ofta oavsett. Forskning visar att helammare sover mer än delammare.

Myt 9:Nattamning ger karies” – Nej inte om tänderna är borstade vid läggdags.

Myt 10: ”Tungband är bara en modegrej, det går hysteri i det” – Nej, det är lika många tungband som är strama/kort idag som det alltid varit. Skillnaden är dels att föräldrar idag har en helt annan möjlighet att söka kunskap om specifik problematik, och har större möjlighet att utbyta erfarenheter med andra föräldrar (på nätet) idag än tidigare. Dels går forskningen framåt (tack och lov!) och det finns enormt mycket mer information att hitta idag än för bara tio år sedan. Dessvärre har kunskapen på många håll inte nått fram till läkare som blir provocerade av föräldrarnas kunskaper.

Myt 11:Alla kan amma” – Nej det är svårt för de flesta i början, både barn och mammor behöver öva.

Myt 12:Du skämmer bort barnet när du bär och ammar för mycket” – Nej. Bara nej.

-Vilka amningsmyter har du fått höra?

OBS, svaren är förenklade, läs mer i min bok Amning i nöd och lust. Där får du svar på allt du vill veta om amning – jag lovar! Du kan beställa den hos bla Amningshjälpen, Bokus och Adlibris. ❤

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

Anatomi – så funkar det!

White spots

Amning – mer än bara mat!

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Amning och alkohol

Livsmedelsverket meddelar att en ny genomgång av forskningen kring alkoholkonsumtion under graviditet och amning har publicerats.

Rådet till gravida är fortfarande att avstå från alkohol helt när man är gravid. (Alltså samma råd som tidigare.) Slutsatsen i rapporten är att det inte går att slå fast en mängd alkohol som är säker att dricka under graviditeten.

Rådet till ammande ligger också i linje med Livsmedelsverkets tidigare råd, nämligen att inte dricka mer än 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Här är forskarnas slutsats att det man kan se är att låg exponering för alkohol kan påverka barnets sömn och minska mjölkbildningen hos mamman.

Läs på Livsmedelsverkets hemsida här. <– länk

Läs rapporten här. <– länk.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Amning – mer än bara mat

Du har kanske hört uttrycket ”amning är mer än bara mat”, men vad menar man med det?

Ett barn som ammar gör det inte enbart för att få i sig bröstmjölk. Amning är mer än bara mat. Mycket mer.

Bröstmjölken har en perfekt anpassad sammansättning för optimal tillväxt och utveckling hos människobarn. Bröstmjölkens innehåll går inte helt att imitera på kemisk industriell väg med exempelvis dess levande stamceller, immunglobuliner och höga biologiska tillgänglighet. Men, amningen har fler viktiga ändamål utöver överföring av näring.

Amningen påverkar både barnet och *mamman på flera positiva sätt. Amningen är bland annat lugnande och smärtlindrande och stabiliserar hjärtrytmen, andning, blodsockret och kroppstemperatur hos barnet, både via själva sugandet, innehållet i mjölken och genom att barnet är nära bröstet, hud mot hud. Stresshormoner minskar och blodtrycket sänks även hos mamman. Mamman påverkas även av både oxytocinet, prolaktinet och kolecystokininet vid amning, vilka allihop ger en lugnande och smärtstillande effekt.

Det är förresten kolecystokininet som gör att barnet blir dåsigt och trött vid amning (den lugnande och smärtstillande effekten). Detta hormon gör att barnet gärna upprepat somnar vid bröstet och om man då tar loss och lägger ner barnet så vaknar det igen och börjar leta efter bröstet. Det funkar så här eftersom hormonet skjuter i höjden vid amning och gör barnet sömnigt och efter en stund sjunker halten igen och barnet vaknar till och vill amma vidare. Tyvärr tolkas detta ofta felaktigt som att barnet är struligt vid bröstet och man tar bort barnet från bröstet innan hen har hunnit amma klart. Sedan undrar man varför barnet ”aldrig blir nöjt”… (Om ni kämpar med svag vikt i samband med ett barn som somnar vid amning handlar det snarare om att barnet behöver få upp sitt blodsocker, behöver mer mjölk i magen, kanske hjälp med taget, bröstkompressioner osv. Läs mer i min bok och sök hjälp!)

Det är helt okej att låta barnet amma, slumra, amma och slumra vid bröstet flera gånger utan att det är några konstigheter. Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas, så detta kan även vara naturens sätt att säkerställa en tillräcklig mjölkbildning.

hand

 

Barnet vill komma till bröstet och amma betydligt oftare än hen känner hunger. Barnet har alltid en bra anledning när hen vill till bröstet. Detta gäller dygnet runt.

 

Ett barn ska inte enbart utvecklas kroppsligt/fysiskt och viktmässigt, utan även mentalt och känslomässigt. Att få amma när barnet kommunicerar att det vill till bröstet är viktigt även ur ett psykologiskt perspektiv. Att få sina behov tillgodosedda och känna sig sedd och förstådd lägger grund för barnets känsloliv, skapar trygghet och bygger tillit hos barnet.

Du kanske har hört någon säga: ”Barnet behöver inte amma på natten efter x månader” eller ”barnet behöver bara amma x minuter per sida”.

– Exakt vad menas med ”behöver”? Amning är mer än bara mat.

Barnet har ett biologiskt, inbyggt behov av närhet dygnet runt. Kroppslig fysisk närhet är även en viktig faktor i anknytningen. Barnet vill ligga vid bröstet av flera anledningar.

Även nattamning (och samsovning ) har fler funktioner än enbart överföring av näring. Att svara på barnets känslomässiga behov är lika viktigt på natten. Den som utövar så kallade ”skrikmetoder”, den som enbart svarar på barnets behov halva dygnet (dagtid) och sedan låter barnet ligga ensam andra halvan (nattetid), skapar en stress hos barnet som i värsta fall lär sig att det är meningslöst att kommunicera sina behov, hen kan då utveckla en uppgivenhet (inlärd hjälplöshet), i värsta fall för resten av livet.

”En individ som formar en trygg anknytning under spädbarnstiden behåller ofta denna trygghet genom livet (Fonagy, 1996) […] Däremot, om en individ med otrygg anknytning utsätts för påfrestningar, då ökar risken för psykisk ohälsa.”.

Jag avråder starkt från diverse skrik- och gråtmetoder eftersom de går ut på att bryta ned barnet. Jag förespråkar säker samsovning och jag stöttar alla som vill fortsätta att nattamma, oavsett hur gammalt barnet är. Återigen, amning är mer än bara mat. (Och Nej, barnet får inte karies av nattamning, läs tidigare poster, eller i min bok Amning i nöd och lust.)

Ett barns amningssignaler är en tidig form av kommunikation.

En amningssignal kan vara väldigt subtil, en rörelse med munnen, att suga på sina händer, små lockrop osv. Skrik är en sen signal som visar att man har missat alla barnets tidigare försök till kommunikation. Barnet kan även kommunicera att det behöver kissa eller bajsa mm. Dessa signaler (kommunikation) kan man lära sig att tolka redan de första dagarna i barnets liv.

Så, när barnet kommunicerar att det vill till bröstet och amma kan det vara av många olika anledningar, allihop är lika relevanta för barnets utveckling (känslomässiga och kroppsliga). Det kan vara att det känner sig lite ensamt, kanske drömde något läskigt, blev rädd eller kall, kanske vill hen ha närhet eller värme. Kanske är det sugbehov eller trötthet, kanske är barnet törstig eller … ja hungrig kom på tionde plats i den här listan. Du kan säkert komma på massor av fler anledningar till varför ett barn vill till bröstet. 🙂

Detta är såklart bara en bråkdel av allt som finns att säga om detta, om du vill veta mer rekommenderar jag vidare läsning i min bok Amning i nöd och lust. Den beskriver både förutsättningar för mjölkbildning och hur man förebygger (och löser) svårigheter, samt barnets naturliga amningsbeteende och behov i olika åldrar utifrån ett anknytningsvänligt barnperspektiv. Den innehåller helt enkelt allt du vill veta om amning och lite till, jag lovar!

Boken finns att beställa hos tex Amningshjälpen, Bokus och Adlibris, den kostar runt 220 kr. ❤

*Jag använder begreppet ”mamma” i den här texten för enkelhets skull, dock kan den som ammar identifiera sig som mycket annat än just ”mamma”.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

 

.

Read Full Post »

Obehag vid amning, D-mer

Om du känner obehag vid amning kan det bero på både fysiska och psykiska orsaker, hos dig och/eller barnet.

Frågor du behöver besvara för att reda ut grundorsaken är:

  • Gör det fysiskt ont eller är det känslomässigt jobbigt?
  • Gör det ont på båda brösten eller bara på det ena?
  • Känns obehaget enbart under amning eller även mellan amningarna?

Om svaret är att det gör fysiskt ont på det ena bröstet kan smärtan exempelvis vara orsakad av taget, amningspositionen, svamp, white spots, kärlkramp, mjölkblåsor, mastit/mjölkstockning, sår, eksem, allergi mm. Vissa av dessa orsaker kan även kännas i båda brösten, och/eller mellan amningarna. Allt detta går att söka på och läsa mer om här i bloggen och/eller i min bok Amning i nöd och lust.

Om svaret är att du känner ett fysiskt obehag i båda brösten kan det vara hormonförändringar som stör, tex mens, ägglossning eller graviditet.

Om svaret är att obehaget yttrar sig mer som ett mentalt eller känslomässigt obehag kan orsaken vara D-mer, amningsaversion eller postnatal depression.

Jag kommer i den här texten att fokusera på att beskriva D-mer med hjälp av ett utdrag ur min bok Amning i nöd och lust.

Lillida

 

D-mer

D-mer, dysphoric milk ejection reflex, är en obehagskänsla i samband med mjölkutdrivningen. Det beskrivs som en plötslig känsla av hopplöshet, nedstämdhet, ångest eller irritation av olika grad som infaller strax före utdrivningen och som håller i sig i allt från cirka 30 sekunder till några minuter, för att sedan försvinna lika plötsligt som den kom. En del beskriver även illamående och yrsel i samband med olustkänslorna och vissa beskriver att de mår så dåligt att det känns som att själva livslusten lämnar dem för en kort stund. D-mer kan starta när som helst under amningsperioden, uppträder bara i samband med utdrivningen och kan även sätta igång vid pumpning, handmjölkning och självläckage.

Man ska inte blanda ihop D-mer med amningsaversion eller förlossningsdepression, men tillståndet kan även uppträda i kombination med dessa. (Amningsaversion kan uppträda inför eller i samband med amning, förlossningsdepression är mer ihållande och uppträder även mellan amningarna. Det finns mer att läsa om dessa båda i min bok Amning i nöd och lust.)

D-mer ger korta men återkommande obehagskänslor under amning.

D-mer är ett relativt nytt begrepp, trots att förekomsten inte är helt ovanlig. Man vet väldigt lite om vad som ligger bakom tillståndet, men man tror sig veta att det har icke-viljestyrda fysiologiska orsaker. En teori är att obehaget i samband med mjölkutdrivningen orsakas av en abrupt nedgång i utsöndringen av hormonet dopamin. Andra teorier är att hormonerna oxytocin och/eller prolaktin kan vara inblandade. Läkaren och professorn Kerstin Uvnäs Moberg menar att det mest sannolikt har med oxytocinet att göra, att det blir en felkoppling i utsöndringen av hormonet som gör att man upplever obehagskänslor istället för välbehag. Anledningen till att hon misstänker oxytocinet har bland annat att göra med likheterna mellan hur oxytocinet utlöses i samband med amning och hur D-mer beskrivs, med sina toppar precis i början av amningen, till skillnad mot exempelvis prolaktinet som har en jämnt ökande kurva genom hela amningen.

Obehaget av D-mer kan minska med tiden och även försvinna helt. Man beskriver tre olika svårighetsgrader av tillståndet, där den första är mildast och klingar av efter runt tre månader, den andra försvinner efter runt ett halvår till ett år och den svåraste håller i sig under hela amningsperioden. Ofta beskriver de som drabbats av de två mildare varianterna att bara vetskapen om och förståelsen kring att det som händer med dem har hormonella orsaker, att de inte är ensamma om detta, och påminnelser om att det är övergående, gör att de står ut lite lättare – tills tillståndet försvinner av sig självt.

Att vara hud mot hud med barnet före och under amning kan eventuellt mildra obehagskänslorna för en del, likaså att få mjuk massage.

.

Läs mer om D-mer:

D-mer.org

Kellymom

llli.org

Romper.com

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Säker samsovning och nattamning

Väldigt många barn vill amma under natten, det är ett normalt och förväntat beteende hos människobarn, amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd och det är lättare att nattamma när man samsover.

Nattamning gör även att det är lättare att amma så länge som man har tänkt och att upprätthålla en tillräcklig mjölkmängd, dels eftersom mjölkmängden ökar genom nattamning då prolaktinhalten ligger som högst just under natten, dels eftersom en ökad bröststimulans över dygnet ger mer mjölk (ju oftare du ammar desto mer mjölk bildas).

Tyvärr rekommenderas inte samsovning i alla länder, tex Sverige, på grund av oro för plötslig spädbarnsdöd (PSD/SIDS). Dock visar forskning att samsovning inte utgör någon ökad risk för PSD/SIDS om man samsover på ett säkert sätt. Forskning och vetenskap skiljer nämligen på säker och osäker samsovning (vilket alltså tex socialstyrelsen i Sverige inte tror att föräldrar klarar av att göra och därför avråder helt från samsovning de första tre månaderna.)

Academy of breastfeeding medicine har tagit fram en ny skrift med rekommendationer kring samsovning.

Academy of breastfeeding medicine (klicka för att läsa) vill öka kunskaperna hos föräldrar och sprida information om forskningen som visar att säker samsovning inte utgör någon risk för PSD/SIDS. Och därmed bidra till utbildning kring säker samsovning och tydliggöra skillnaderna mellan säker och osäker samsovning.

Okej, vad är då säker samsovning? Hur gör man?

Säker samsovning:

  • Lägg barnet på rygg på en fast madrass i en säng utan skarvar/glipor eller fallrisk.
  • Lägg barnet på en egen plats i förälderns säng, i höjd med förälderns huvud.
  • Ha ett lagom svalt rum och ta bort tjocka täcken och kuddar kring barnet. Låt barnet ha en egen filt eller bara pyjamas.
  • Låt inga husdjur ligga i sängen.
  • Rök inte. Varken under graviditeten eller efteråt och framförallt inte i sovrummet.
  • Använd inte droger/sömnmedicin/alkohol inför samsovning.
  • Nattamma om det är möjligt. (Både bröstmjölken i sig (innehållet) och amning (sugandet mm) skyddar mot PSD/SIDS.)

Ett helammat barn behöver vanligen inte napp, men om barnet aldrig nattammar alternativt är flaskmatat behöver barnet suga på en napp nattetid då även själva sugandet minskar risken för PSD/SIDS.

Vad ska man undvika för att vara på den säkra sidan?

Undvik alltså att låta barnet sova på mage. Att sova på mage utgör den enskilt största risken för PSD/SIDS. Undvik att samsova i en soffa eller fåtölj eller liknande där barnet kan klämmas eller falla ner. Undvik samsovning med vuxen som druckit alkohol, röker, tagit droger eller mediciner som gör en trött. Undvik allt för mjuka underlag, tjocka täcken, kuddar, mjukdjur och husdjur eller glipor och fallrisk där barnet sover. Dessutom är prematur födsel och låg födelsevikt en riskfaktor. Att aldrig ha fått bröstmjölk är också en riskfaktor.

”[…] the existing evidence does not support the conclusion that bedsharing among breastfeeding infants causes sudden infant death syndrome (SIDS) in the absence of known hazards. Hazardous circumstances include sleeping with an adult on a sofa or armchair; sleeping next to an adult impaired by alcohol, medications, or illicit drugs; tobacco exposure; preterm birth; and never having initiated breastfeeding.”

tvilling

När man pratar om säker samsovning avses sömn nattetid, då både barnet och föräldern sover. Dagtid däremot, när barnet sover och föräldern är vaken, går det utmärkt att låta barnet sova på dig, i ditt knä, i en bärsjal osv. Då kan du ha koll så att barnets andningsvägar är fria. Risken för PSD/SIDS är störst upp till 3 månaders ålder.

Men karies då? Får man inte karies av nattamning?

Detta är något som både långtidsammande och nattammande föräldrar ofta får höra. Men, nej, inte om barnet lägger sig med rena tänder.

För att karies ska bildas på tandytan behövs bakterier som bildar plack. Den kariesalstrande bakterien Streptococcus mutans har en unik förmåga att utifrån sackaros (vanligt socker) tillverka en kladdig polysackarid som hjälper dem att fästa på tandytorna i stora ansamlingar, så kallade plack. Bröstmjölk innehåller ämnen som motverkar (skyddar mot) denna process och kan inte ensamt användas för att bilda plack.

Däremot, om tänderna är oborstade och där finns socker (sackaros) från andra födoämnen från dagen innan som det går utmärkt att bilda plack och karies av (som tex välling, gröt, kex mm), så kan även bröstmjölkssocker (laktos) användas för att bilda plack. Alltså, så länge ni borstar barnets tänder noga morgon och kväll kan ni lugnt amma vidare både dag- och nattetid.

Forskning visar: <– länk

The best available evidence indicates that breastfeeding up to 2 y of age does not increase ECC risk. Providing access to fluoridated water and educating caregivers are justified approaches to ECC prevention. Limiting sugars in bottles and complementary foods should be part of this education.

Här finns ett långt inlägg om karies/nattamning. <- länk. Du kan även läsa mer om både karies och om samsovning och nattamning i min bok Amning i nöd och lust.

Varifrån kommer idén om att vi ska undvika att samsova?

Det är en vanlig (miss)uppfattning att barn skulle bli bortskämda, och att de måste ligga ensamma och träna på att vara själva från tidig ålder. Men människobarn har ingen egen biologisk nytta av att utsättas för självständighetsträning. Detta är en kulturell föreställning som råder i västvärlden sedan nittonhundratalets början, då barnläkarna styrde om barnuppfostran (och amningen) i syfte att skapa fogliga medborgare. (K. Ohrlander, ”I barnens och nationens intresse”) Det finns flera orsaker bakom detta, bland annat ekonomiska intressen, läs mer här.

Självständighet är någonting som utvecklas efter hand, inte någonting som måste läras in.

Om du vill vara nära ditt barn, samsova, nattamma, bära det hud mot hud, och svara på barnets tidiga signaler/kommunikation så finns det många fördelar för både dig och barnet med detta. Anknytningen och samspelet stärks och barnets utveckling (fysiskt och psykiskt) gynnas.

Det går inte att skämma bort ett barn med kärlek och närhet.

– Borsta tänderna på kvällen, amma lugnt vidare och samsov säkert!

Jag har skrivit mycket om samsovning, nattamning och karies tidigare här i bloggen. Här kommer ett gäng länkar:

Säker hud mot hudkontakt

Amning skyddar mot SIDS

Amning och karies

Nattamning

Nattamning och känslor

Nöjda barn

Samsovning och anknytning

Säker samsovning

Bröstmjölk skyddar mot karies 1

Bröstmjölk skyddar mot karies 2

 

Här är några länkar till fakta om texten ovan:

Duram UniversityMedicalexpress.com, Breastfeeding medicine, Thriveglobal.com

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Read Full Post »

Older Posts »