Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Familjen’ Category

Handböcker för hela familjen

För den som någon gång kommer i kontakt med barn och ungdomar. Vare sig man har en egen familj, är pedagog eller om man träffar dem i andra sammanhang. Alltså typ alla. Finns boken Barn som bråkar, Att hantera känslostarka barn i vardagen, av Tina Wiman och Bo Hejlskov Elvén.

barnsombrakar

Boken Barn som bråkar utgår från aktuell forskning och den metod som kallas lågaffektivt bemötande.

Dessa två citat sammanfattar ganska väl bokens idé:

”Våra barn ska inte lära sig att lyda. De ska lära sig att fatta bra beslut i sina liv. Som föräldrar vill vi inte att de som vuxna ska vara lydiga, utan självständiga. Därför måste vi träna dem i att bli just självständiga, inte i att lyda.”

 

”Och viktigast: Det är vi som föräldrar som ska lösa de problem som uppstår på vägen. Inte genom att tycka att barnen borde bete sig annorlunda än de gör, utan genom att vi själva ändrar vårt beteende. För då får vi faktiskt möjlighet att påverka både vår vardag och våra barns utveckling.”

Dessa citat visar också var författarna lägger sitt fokus. Nämligen hos barnen i första hand. Detta är inte en bok som curlar eller tassar runt föräldrarna. Författarna skriver rakt ut att det är du som är den vuxna, det är du som har ansvar för att den här situationen ska fungera och det är du som måste ändra ditt beteende eller din tolkning av situationen – inte ditt barn.

För enligt boken är det inte alltid våra barn som är bråkiga (eller ger upphov till bråk). De reagerar bara på vad vi säger åt dem och de krav vi/omgivningen ställer på dem. Det är egentligen istället ofta de stressade, trötta, oförstående eller helt enkelt klumpiga vuxna som skapar bråken!

– Bra va? Det betyder ju att vi har situationen i våra egna händer och faktiskt har möjlighet att påverka och förändra vår vardag!

(Men om bokens titel istället hade varit ”Bråkiga föräldrar” tror jag inte att den hade lockat till köp lika bra. Vi vill inte gärna erkänna att vardagsbråken ofta börjar hos oss själva….)

Boken erbjuder en lång rad exempel på vardagliga situationer (läs bråk) som många kan känna igen sig i. Den erbjuder därefter ett stort gäng förslag på bättre lösningar att ta till nästa gång något liknande händer, man får konkreta lågaffektiva redskap och konfliktplaner att använda för att undvika att samma bråkiga situation uppstår igen (och igen och igen).

Dessutom får vi förklaringar på varför vi reagerar som vi gör rent psykologiskt, vad som triggas igång hos oss och hos våra barn och hur vi istället kan tänka och göra för att undvika detta. Boken innehåller även studiematerial för fördjupning för exempelvis föräldragruppen, samt referenser för vidare läsning.

Provläs boken här

Boken är utgiven 2015 av Natur & Kultur. Här kan du läsa en intervju i DN med en av författarna, Bo Hejlskov Elvén, om tankarna i boken.

img_2549

Ytterligare två böcker som läses flitigt här hemma just nu:

Handbok för barn

Den helt nya boken Livet – en handbok, av Farzad Farzaneh. Bonnier Carlsen, 2016. Med superfina illustrationer av Mia Nilsson.

”En oumbärlig guide till de viktigaste sakerna i livet” står det och ja, det är absolut en livshandbok om än i den mindre skalan.

Det är barnidolen från Bolibompa, Farzad Farzaneh, som bla med exempel från sin egen barndom och med mycket humor och lite allvar både tipsar, förklarar och varnar för hur man kan (och inte) hantera olika situationer i livet. Boken är uppdelad i kategorierna vänskap, vuxna, pengar, sorg, humor, skola och kärlek och har ett inkluderande och fint barnperspektiv, den är lättsamt skriven utan pekpinnar. Min sjuåring slukade den här boken och vill nu ha den liggande vid sängen för att kika i den lite till, igen och igen, varje kväll.

farzad

och

Handbok för ungdomar

Här vill jag tipsa om boken Ja jag har mens, hurså? Av Clara Henry, Forum 2015.

Den här boken har varit en ständig följeslagare till min förstfödda sedan hon fick den i sin hand på bokmässan förra året. Om det har mest att göra med Claras autograf på förstasidan, Claras ställning som youtubeidol och förebild i bla menspodden ”tampodden”, bokens uppfriskande och kaxiga självklarhet kring mens och andra kroppsliga frågor som angår henne just nu, kan jag inte säga men det är förmodligen en blandning av allt detta. Det blev en perfekt kombo helt enkelt för hon har läst den här boken från pärm till pärm fler gånger än hon gjort med någon annan bok. Vilket måste innebära att den har något extra, eller hur!

Boken innehåller kapitel som Att få mens, Menscyklopedia, Menshistoria, Mensskam, Menssexism, Mens & Feminism och Lifehacks och rekommenderas för ungdomar med och utan livmoder.

Provläs boken här

clara

.

.

.

.

 

Annonser

Read Full Post »

Hur skyddar jag den lilla för solen?

En vanlig fråga när värmen kommer på våren är hur man på bästa sätt skyddar sig och sina barn från att bränna sig i solen. Eller rättare sagt, hur man skyddar sig på ett miljö- och människovänligt sätt?

Tyvärr innehåller många av de vanliga solkrämerna syntetiska kemikalier som faktiskt riskerar att skada oss, som exempelvis Ethylhexyl methoxycinnamate, Octyl methoxycinnamate, 4-methylbenzylidenecamphor (4-MBC) och Padimate O (OD-PABA) med flera.

Men det finns alternativ! Bland annat fysikaliska solskyddsfilter (partikelfilter) och solskyddande prylar och kläder.

solhatt

Jag har skrivit om solskydd tidigare och nu är det dags igen.

Först lite om solen och om olika sorters solskydd:

Jag vill i första hand att mina barn ska vara inomhus under de mest solstarka timmarna mitt på dagen, men det vill inte de hålla med om.

I andra hand vill jag skydda dem med skugga, heltäckande kläder (helst solskyddskläder), solhatt och solglasögon men inte heller detta är alltid så lätt att genomföra alla gånger, ibland behöver vi även smörja.

Som tredje praktiska alternativ är det alltså solskyddskräm som gäller. Men jag är väldigt försiktig med vad jag smörjer på mig själv och på mina barn. Vi använder i princip inga hudvårdsprodukter överhuvudtaget, men solkräm kommer jag tyvärr inte ifrån. Då gäller det att hitta de allra bästa (människovänliga) alternativen!

Eftersom mycket av det en ammande äter och smörjer på huden passerar via bröstmjölken över till barnet så är det extra viktigt att tänka på vad vi använder (och omger oss av) för produkter under amningstiden.

Och att vara medveten om, och försiktig med, vad jag smörjer in mina barn med är oerhört viktigt för mig. När barnen var riktigt små smorde jag dem inte, då utnyttjade jag kläder och skugga. Nu när de är äldre använder vi solskyddskrämer, men jag vill fortfarande inte smörja i onödan. Jag tänker att sol i måttliga mängder inte är superfarligt (D-vitaminboost), men jag vill absolut inte att de ska bränna sig.

Vad man väljer bort för ingredienser och vilka man väljer att acceptera i sina hudvårdsprodukter är helt upp till var och en. Det är jättesvårt att hålla reda på alla namn och hur de påverkar oss. Jag har vissa ingredienser jag tittar extra noga efter och undviker. Och när det gäller solskyddsprodukter är det minst lika svårt att hitta rätt bland ingredienserna, som för övriga hudvårdsprodukter.

När jag söker solskyddsprodukter letar jag efter sådant som inte innehåller till exempel parabener, mineraloljor eller nanopartiklar, de ska ha hög solskyddsfaktor (helst minst spf 30), skydda mot både UVA och UVB och helst ska de vara parfymfria. Hos solskyddsprodukter undviker jag även oxybenzon, som tas upp av kroppen, och retinyl/retinol palmitate vilka har visat sig öka risken för cancer när det används i solskyddskrämer.

  • Ett fysikaliskt solskydd kan innehålla titandioxid eller zinkoxid vilka lägger sig som ett skikt utanpå huden och reflekterar bort skadliga strålar från solen. Dessa ger ett bra skydd. (Japp, sedan maj i år är Zinkoxid tillåtet även i solskyddsprodukter!)
  • Ett fysikaliskt solskydd är att föredra framför de kemiska eftersom kemikalierna går ned i huden för att därifrån skydda huden mot strålning, och barns kroppar klarar inte av att bryta ner dessa kemikalier. Flera av de syntetiska kemikalier misstänks vara bland annat hormonstörande. Personligen undviker jag även de fysikaliska i nanoformat.

 

På Testfaktas hemsida får man följande råd:

[…] Se till att krämen har både UVA- och UVB-skydd. […] Dessutom bör en öppnad solskyddskräm alltid förbrukas inom tolv månader. Men hur ska man som förälder tänka när det gäller att skydda barnen mot solen?

– Barn under tre år ska helst inte utsättas för direkt solljus alls. De ska i första hand skyddas med hatt, solglasögon och kläder. Hudområden som inte är skyddade av kläder ska smörjas in rikligt med en solkräm som har minst skyddsfaktor 30, säger Christoph Martschin. Han poängterar också att det är viktigt att smörja in solkrämen flera gånger under dagen, helst var­annan timme.

Christoph Martschin tycker att föräldrar gott kan prova speciella solskyddskläder för barn med inbyggt uv-filter där solskyddsfaktorn ligger omkring 50. Solskyddskläder ger ett betydligt bättre skydd än tunna bomullsskjortor eller t-shirts. Även jeans är känt för att skydda bra mot solen – solskyddsfaktorn motsvarar hela 1 000 med denimplaggen. En skjorta i bomull kommer bara upp i en solskyddsfaktor mellan 5 och 10. […]

 

Andra saker man kan tänka på:

  • Förutom att smörja ansikte och kropp ska man inte glömma läpparna. Ett läppbalsam med solskydd är bra att ha i fickan och stryka på flitigt eftersom man äter upp det rätt snabbt.
  • Jag föredrar oftast kräm framför spray till barnen eftersom jag inte vill riskera att de andas in de små partiklar av solskyddet som finfördelas av munstycket i sprayflaskan. Kräm i sprayform sprayar jag först i handen och smörjer sedan barnen med det.
  • Tänk även på att ett högt solskydd inte betyder att det håller i evigheter, man måste ändå smörja ofta.

Naturliga alternativ är att använda exempelvis hallonfröolja, arganolja, vetegroddsolja, jojobaolja, kokosolja, sesamolja eller sheasmör vilka sägs ha ett naturligt solskydd med en solskyddsfaktor mellan cirka 4 till cirka 30. Här väljer jag personligen att inte experimentera med mina barns hud, men testar ibland på mig själv, jag gillar speciellt kokos och hallonfröolja.

Jag kommer under våren att titta på några olika miljö- och människovänliga solskyddsprodukter för barnfamiljen och skriva om favoriterna efter hand.

.

.

Länksamling till årets solskyddserie:

Giftfria solglasögon

Läppbalsam med solskydd i form av titandioxid

Solkräm för hela familjen

Helammande spädbarn behöver inget extra vatten

.

.

.

.

Read Full Post »

När amningen är svår.

Jag har skrivit mycket om lösningar på amningsproblem, om hur man skapar de bästa förutsättningarna för amning, om hur viktigt det är att man ber om rätt hjälp, och vikten av att man får den hjälp och det stöd man behöver. Jag har till och med skrivit att de flesta kan amma, om de vill, om de får just den där ”rätta hjälpen”.

Hmmmm…. Men det stämmer inte. Inte alltid. Inte för alla.

Ibland fungerar det inte.

Vi har alla olika förutsättningar, både barn och vuxna, och vår upplevelse av att kunna eller inte kunna amma är individuell. Ibland får man det inte att fungera trots att man får all upptänklig hjälp. Trots breda vårdinsatser från många håll med amningsrådgivare, läkare, kiropraktor, mediciner, tungbandsklippning, amningshjälpmedel, pepp och stöd och övning och kunskap och fan och hans moster.

Ibland är det så att man inte kan amma.

 

Det kan vara en sorg för några att tvingas inse att man inte kan amma.

Det kan vara en lättnad för andra, när man äntligen släpper skiten och går vidare.

Man kan vara arg för att man inte kunde.

Man kan vara glad att man slipper smärta och ångest och att barnet nu äntligen är nöjd.

Man kan vara allt det där på samma gång eller någonting helt annat.

Och det är helt okej. Detta behöver också belysas.

Det är helt okej att känna sorg, eller lättnad eller vaddetnuär. Eller att inte känna just någonting. Och att prata om det.

Den svåra amningen får också ta plats.

Jag har skrivit mycket om fungerande amning, om hur man löser problem, hur man förebygger och hur man skapar de bästa förutsättningarna. Om man vill amma.

Men alla kan inte amma. Hur mycket de än vill.

.

.

.

.

.

 

Read Full Post »

Amning kan vara skitsvårt. Amning kan vara smärtsamt både fysiskt och känslomässigt. Det kan vara slabbigt och varmt. Amning kan göra så in i helvete ont. Och det kan vara ångestframkallande. Och svårt att få det att flyta på. Fy fan för amning.

Men det kan också vara rätt mysigt. Och praktiskt. Och härligt. Det kan vara avstressande och kärleksfullt. Det kan vara skönt att amma, som när man är riktigt kissnödig och äntligen får lätta på trycket. Amning kan vara snabbt och lätt. Amning kan vara stärkande, tröstande och ångestdämpande.

Ibland kan amning bara fungera i kombination med ersättning. Ibland fungerar amningen inte alls. Hurra för nappflaskor och bröstmjölksersättning!

Ibland fungerar amningen helt på egen hand. Plötsligt funkar det bara. Hurra för bröst och bröstmjölk!

Ibland kan man känna sorg över att det inte blev som man hade tänkt sig. Ibland kan den där klumpen liksom sitta kvar i många många år.

Ibland spelar det ingen som helst roll.

Ofta är man ändå rätt nöjd över att man över huvud taget tog sig igenom den där första tiden med barnet. Ibland när man ser tillbaka på hur det var undrar man hur det egentligen gick till. Hur man överlevde. Och man inser att man nog kan vara rätt nöjd med sig själv ändå.

Rätt ofta är det nog ändå så faktiskt. Så här i efterhand. Det är helt okej att känna. Och det är också helt okej att inte känna någonting. Vi gör så gott vi kan. Vi kan bara göra så gott vi kan.

.

.

.

.

Read Full Post »

Det är ett stort samhällsproblem att den allmänna uppfattningen om amning är att det är någonting man antingen kan eller inte kan.

Varje gång amning kommer på tal i media, speciellt om det handlar om dess hälsofördelar, så kommer motfrågan upp: – Men om man inte kan amma då?

Som att det var ett lotteri. Som att bröstmjölk är någonting man antingen har (tillräckligt av) eller inte.

 

Tänk dig scenariot att du ställer frågan:

– Skulle du vilja kunna köra bil?

– Ja

– Åh vad synd att du inte kan det då! Men alla kan ju inte köra bil.

– Jag vet, mamma kan inte heller. Vi kan inte köra bil i vår släkt. Det är nog medfött.

– Mhm. Men du kan ju ta bussen istället.

 

Men amning är inte ett lotteri. Amning är någonting man lär sig. Genom att öva. Och genom stöd, hjälp och kunskap.

Både barnet och mamman måste öva och ge det tid för att få det att fungera. Och omgivningen behöver ge dem de bästa förutsättningarna för att kunna göra det.

Nyckeln till mjölkbildning ligger inte utanför dig. Inte i prylar, och inte i olika magiska drycker eller andra livsmedel. Det är inte främst vad du äter eller dricker som avgör hur mycket mjölk du bildar.

Nyckeln till din mjölkbildning är du och ditt barn. Det är hur ofta ni ammar. Och hur aktivt barnet är vid bröstet. Om mjölk effektivt lämnar bröstet i tillräckligt hög grad, så bildar du tillräckligt mycket mjölk.

Jo, det är så. Det är Du som påverkar hur mycket mjölk du har. Det är Du som styr din mjölkbildning. Det är Du som genom att amma oftare bildar mer mjölk. Och genom att amma sällan bildar mindre mängd. (Observera att detta är grovt förenklat. Det är många faktorer som spelar in hos både mamman och barnet. Om du upplever amningssvårigheter så läs vidare i bloggen för hjälp!)

Om du vill amma men inte kan, då finns det människor som kan hjälpa dig att få det att fungera. Om du ville amma men inte kunde så fick du nog inte rätt hjälp.* Nästan alltid är det så. Nästan alltid. Det sägs att det är ungefär en procent av alla kvinnor som rent fysiskt inte kan amma och ungefär två procent som inte ska amma på grund av mediciner eller andra omständigheter. Detta betyder inte att alla andra kan amma! Men om du tillhör de övriga 97 procenten, OCH VILL AMMA, så finns det hjälp att få. Eller, det borde finnas hjälp att få. Men som det ser ut idag måste du ofta själv aktivt söka upp den rätta hjälpen. Det är stor risk att den inte finns på just ditt BVC.

Stöd och kunskap saknas i vården idag. Det finns ingen gemensam plan, ingen amningsstrategi och ingen amningsvänlig vårdkedja. Det saknas politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amningsmottagningar läggs ned och amningskunskapen har runnit ut i sanden.

Och eftersom samhället ständigt matar oss med föreställningen att amning är ett lotteri där det är 50/50 om man kommer att kunna amma eller inte så kan man fortsätta att dra ner på resurser inom vården. För kvinnor tror då att felet ligger hos dem, att de inte kan amma.

  • Vaddå? Menar du att alla kan amma?
  • Nej, alla kan inte amma. Eftersom amning inte enbart är fysiologisk. Amning är ett oerhört komplext samspel och är beroende av allt från stöd i omgivningen, kunskap, tid, lugn och ro, oxytocin, prolaktin, fysiska förutsättningar hos både barnet och mamman, kulturen, normer och sammanhanget de lever i osv. Bröstmjölk kan de flesta med minst ett bröst bilda, men amma kan långt ifrån alla. Och många vill inte heller.
  • Vaddå, menar du nu i alla fall att alla inte kan amma? Jag fattar ingenting.
  • Jag menar att alla som VILL amma har, med rätt hjälp och stöd, möjlighet att få det att fungera i en utsträckning som förhoppningsvis passar individen. Men det är inget som kommer automatiskt. Det fungerar sällan felfritt av sig själv helt utan förkunskaper eller stöd av omgivningen. Precis som när vi ska lära oss att läsa eller köra bil.

 

Så hur ser lösningen ut då?

Jag menar att det krävs politiska beslut och ekonomiska satsningar. Det krävs anslag till svenska amningsforskare. Det krävs utbildning och kontinuerlig vidareutbildning av vårdpersonal i hela vårdkedjan. Detta är ena benet. Det andra benet är gedigen utbildning av föräldrarna under graviditeten. Men för att detta ska bli verklighet krävs det en genomgripande förändring i uppfattningen att amning är någonting man antingen bara kan eller inte kan. Vi måste lyfta blicken ovan amning som en fråga som i media tillåts styras av (skuld-)känslor, anekdoter och åsikter, snarare än fakta och vetenskap.

För när man äger sin egen amningskunskap har man möjlighet att kräva den hjälp man har rätt till. Man vet att det finns mer att göra. Och man har möjlighet att strida för sin egen sak. Ibland fungerar det inte ändå, men man vet då att omgivningen har gjort sitt bästa. Omständigheter kan man inte alltid rå på.

Den tidiga amningen är oerhört viktig för hur resten av amningsperioden kommer att se ut. Det fungerar inte att lära sig att amma på BB när barnet redan är fött, eller på BVC veckan efter förlossningen. Det är för sent då.

Amningskunskap måste nå föräldrarna redan vid inskrivningen hos barnmorskan. Och från vecka 20 behöver kunskap och tankar om amning väckas på nytt och sedan igen och igen och igen.

Kunskap om barnets behov och förväntade beteende den första veckan behöver nå fram. Exempel på viktig kunskap:

  • Att det är förväntat att barnet suger konstant dygn två – inte för att det svälter utan för att det är dess medfödda design att suga igång mjölkbildningen.
  • Att barnets magsäck är liten som en hasselnöt när det föds och att råmjölken kommer droppvis för att barnet ska kunna lära sig kombinationen suga- svälja- andas i lugn och ro.
  • Att råmjölken nästan alltid räcker! Att INGEN kvinna någonsin genom mänsklighetens historia har massor av mjölk de första dygnen – att mjölken rinner till först dygn tre – fem och att detta är förväntat och normalt.
  • Att ju oftare barnet ammar desto mer mjölk bildas i brösten.
  • Att barnet ska ammas fritt, inte reglerat i tid varken under amningstillfället eller mellan amningstillfällena.
  • Att barnet behöver vara nära, gärna hud mot hud, i princip dygnet runt.
  • Och att om det får vara hud mot hud så håller det värmen där, slipper lägga sin energi på att värma upp sin kropp och går därmed upp i vikt fortare (mindre behov av tillmatning) och skriker mindre.
  • Om Taget och Tidiga signaler. Om Fri amning och Hud mot hud.
  • Om Oxytocin, Prolaktin och Adrenalin och deras betydelse och inbördes påverkan.
  • Om var det finns stöd, att Amningshjälpen finns och hur man kontaktar oss.
  • Att det finns väldigt mycket att göra om svårigheter skulle uppstå. Att det är stor skillnad på en Quick fix och en grundlig genomgång med riktig amningshjälp för långsiktiga lösningar.

Detta är det minsta man måste få veta INNAN man får barn om man vill amma.

Fick du grundläggande kunskaper om detta under graviditeten? Om inte, varför? Var det så att du inte kände till att det finns väldigt mycket att veta om amning för att få det att fungera?

Det är ett stort samhällsproblem att den allmänna uppfattningen om amning är att det är någonting man antingen kan eller inte kan.

 

 

 

*Det är inte alltid riktigt så enkelt som det låter i den här korta texten, det är som sagt många faktorer som styr när amningen är svår. I den här bloggen hittar du mängder av texter med förslag på olika lösningar om du upplever amningsproblem. Jag hoppas att du hittar något som kan hjälpa dig!

Läs mer om amning i den här listan eller följ länkförslagen nedan

Sveriges senaste amningsstatistik från socialstyrelsen

Bra tag

Har jag tillräckligt mycket mjölk?

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Om amning

Läs om amningsrådgivning:

Amningsrådgivning med exempel från verkligheten

Amningsrådgivning (vid bla svag viktuppgång) och dåliga amningsråd

.

 

Tillägg till den här texten: Den har visat sig behöva ett förtydligande.

Alla kan inte amma. Alla vill inte amma. Många vill amma men får det inte att fungera. För människan som biologisk varelse ser det rent statistiskt ut att vara enbart några procent som fysiskt inte kan eller ska amma. Men det betyder inte att resten kan amma. Eller vill amma. Det är detta texten ovan går ut på, att vi inte automatiskt kan (eller vill) amma bara för att vi är födda med bröst. Vi behöver även stöd och kunskap och hjälp och ett amningsvänligt samhälle och mycket annat som jag tar upp i texten, för att klara av att få det att fungera ens lite grann (om det är det vi vill). Det är här amningsrådgivare kommer in i bilden. Med största ödmjukhet för att amning inte är enbart fysiologisk, utan även är en mänsklig, kulturell, företeelse som ska fungera i ett sammanhang. Och där ligger ofta det stora problemet. Det är väldigt ofta omgivningen/omständigheter som ställer till det. Det amningstekniska. Mer sällan enbart det rent fysiska.

Problemet med att slentrianmässigt använda uttrycket att någon inte kan amma är att det ger en bild av att det handlar om just bara det – att det är något man antingen kan eller inte kan. Att det inte har det minsta med omständigheter och stöd och hjälp att göra.

Detta betyder inte att ingen någonsin får säga att hen inte kan amma. Det är nämligen så verkligheten ser ut idag. Väldigt många får inte den hjälp de behöver och kan därmed inte amma. (Andra kan inte av andra anledningar. Men det är en annan sak!) Texten handlar om att vi inte får missa att amning många gånger är helt beroende av stöd och hjälp. Och att när det inte finns i tillräcklig mängd så tror kvinnan (som inte känner till detta) att det är hennes ”fel” att hon inte får det att fungera. Det är det inte.

Om vi istället accepterar uttrycket som en sanning så kommer vi aldrig att komma vidare, kunna ställa krav, öka kunskapen och minska antalet havererade amningar.

Att höra detta kan göra många ledsna och upprörda. Men att vara tyst om det hjälper inte någon. Att belysa detta betyder inte att man vill skambelägga den som inte kan eller inte vill amma. Det handlar om att i längden öka amningskunskapen och öka antalet kvinnor som kan nå sitt eget individuella amningsmål.

.

.

.

.

 

 

 

 

Read Full Post »

Amning i Sverige

Sveriges Radios Vetenskapsradion och P1 Morgon (Johan Bergendorff) fortsätter på tråden från igår och rapporterar om en studie från Karolinska Universitetssjukhuset som visar att tre fjärdedelar, 75%, av alla nyförlösta i Sverige vill helamma de rekommenderade sex månaderna.

Men enbart 15 % klarar av att nå sitt mål på grund av bristande stöd och allt för låg amningskunskap inom vården.

Sverige ligger nu långt efter WHO:s mål om hur mycket bröstmjölk som världens barn bör få under sitt första halvår.

Men det är inget fel på svenska mammors amningsvilja. Nästan alla försöker, det är bara en procent som inte vill och lika många som inte kan.

Mammorna lägger skulden på sig själva, men skulden är inte deras. De har inte fått den hjälp och det stöd de har rätt till.

En mamma i inslaget berättar om det bristande stöd hon fick av vården: ”…det kanske är bättre om du slutar amma om det nu är så besvärligt.

och ”Min barnmorska satte sig bara på en stol och sa att jag ska ge upp nu för mitt barns skull, för jag kan inte göra henne mätt. Så gick hon och hämtade ersättning och nappflaska och lade ned i min väska.” Trots att mamman ville helamma.

Istället för amningshjälp får nästan hälften av barnen (ca 40% enligt statistik, men mörkertalet lär vara stort) bröstmjölksersättning av BB-personal vilket vi vet dels försvårar för amningen att komma igång, och dels sänker mammans självtillit till sin förmåga att amma vilket ofta leder till fler amningsproblem. Och i hälften av fallen sker tillmatningen med ersättning dessutom utan medicinsk anledning, vilket är i strid med WHOs regler, enligt Sofia Zwedbergs studier.

Regeringen avslutade konceptet Amningsvänliga sjukhus 2004 eftersom de tycker att det är för dyrt att hela tiden kontrollera och utbilda ny personal (trots att amningens/bröstmjölkens hälsofördelar för barnen och mammorna sparar in de kostnaderna på sikt). Norge däremot har fortsatt med Amningsvänliga sjukhus och där helammar 35 % av mammorna i sex månader. Där ser vi ett tydligt exempel på vilken skillnad amningskunskap inom vården gör.

Lyssna på (eller läs) inslaget här!

 

Återigen. Min käpphäst:

För att amningskunskap ska nå ut på bred front krävs politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amning är inte ett lotteri där det är 50/50 om man kommer att lyckas eller inte. Amning kräver kunskap och övning, stöd och hjälp. Med dessa verktyg är chansen stor att den som vill amma kan få till en amning som passar individen.

 

Läs även om Sveriges Radios föregående inslag om Amning i Världen

.

Läs om amningsrådgivning:

Amningsrådgivning med exempel från verkligheten

Amningsrådgivning (vid bla svag viktuppgång) och dåliga amningsråd

.

Läs mer om amning i den här listan eller följ länkarna nedan

Sveriges senaste amningsstatistik från socialstyrelsen

Bra tag

Har jag tillräckligt mycket mjölk?

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Respektera en vilja att helamma!

Om amning

.

.

.

 

 

Read Full Post »

Amning i världen

Sveriges Radio Studio ett  (Johan Bergendorff) tar upp ämnet amning och konstaterar att stödet för att få amningen att fungera är svagt i hela världen.

WHOs mål att mer än hälften av alla spädbarn inom 10 år bara ska få bröstmjölk tills de är sex månader går inte att nå. Barnmatsindustrins lobbying är stark och stödet till kvinnor som vill amma svagt.

Lyssna på (eller läs) inslaget här!

I klippet tas Kina som exempel men som vi vet ser det likadant ut på flera håll. Amningskunskap och stöd saknas. Och mammorna tror att de inte kan amma. När de i själva verket inte fick den hjälp de behövde, eller i många fall, fick felaktiga råd. Läs exempel på typiskt amningsovänliga råd nedan:

Den nyförlösta kvinnan förväntas bara ta det lugnt, inte duscha och äta speciella maträtter medan en inhyrd sköterska eller släktingar hjälper till med bebisen. Sköterskan försökte massera mina bröst berättar Lu Yinghua, men det kom bara ut några droppar.

Så vi köpte utländskt mjölkpulver från Irland och USA för att känna oss säkra, fortsätter Lu Yinghua. För mig fanns inget annat val avslutar hon.

Meningen ”Jag hade inte tillräckligt med bröstmjölk” förekommer också i inslaget såklart. Ett vanligt påstående som sällan stämmer, men som får väldigt många mammor att ge upp amningen tidigare än de egentligen vill. Den enkla och grundläggande kunskapen att ju oftare du ammar – desto mer mjölk gör du, och att du därmed själv äger och kan påverka din egen mjölkbildning, saknas allt för ofta. Så väl i Kina som i Sverige.

 

Återigen. Min käpphäst:

För att amningskunskap ska nå ut på bred front krävs politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amning är inte ett lotteri där det är 50/50 om man kommer att lyckas eller inte. Amning kräver kunskap och övning, stöd och hjälp. Med dessa verktyg är chansen stor att den som vill amma kan få till en amning som passar individen.

.

Läs vidare om nästföljande inslag om amning i Sverige

.

Läs mer om amning i den här listan eller följ länkarna nedan

Sveriges senaste amningsstatistik från socialstyrelsen

Bra tag

Har jag tillräckligt mycket mjölk?

Anatomi

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Dåliga amningsråd

Om amning

.

.

 

Read Full Post »

Older Posts »