Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Föräldraskap’ Category

Handböcker för hela familjen

För den som någon gång kommer i kontakt med barn och ungdomar. Vare sig man har en egen familj, är pedagog eller om man träffar dem i andra sammanhang. Alltså typ alla. Finns boken Barn som bråkar, Att hantera känslostarka barn i vardagen, av Tina Wiman och Bo Hejlskov Elvén.

barnsombrakar

Boken Barn som bråkar utgår från aktuell forskning och den metod som kallas lågaffektivt bemötande.

Dessa två citat sammanfattar ganska väl bokens idé:

”Våra barn ska inte lära sig att lyda. De ska lära sig att fatta bra beslut i sina liv. Som föräldrar vill vi inte att de som vuxna ska vara lydiga, utan självständiga. Därför måste vi träna dem i att bli just självständiga, inte i att lyda.”

 

”Och viktigast: Det är vi som föräldrar som ska lösa de problem som uppstår på vägen. Inte genom att tycka att barnen borde bete sig annorlunda än de gör, utan genom att vi själva ändrar vårt beteende. För då får vi faktiskt möjlighet att påverka både vår vardag och våra barns utveckling.”

Dessa citat visar också var författarna lägger sitt fokus. Nämligen hos barnen i första hand. Detta är inte en bok som curlar eller tassar runt föräldrarna. Författarna skriver rakt ut att det är du som är den vuxna, det är du som har ansvar för att den här situationen ska fungera och det är du som måste ändra ditt beteende eller din tolkning av situationen – inte ditt barn.

För enligt boken är det inte alltid våra barn som är bråkiga (eller ger upphov till bråk). De reagerar bara på vad vi säger åt dem och de krav vi/omgivningen ställer på dem. Det är egentligen istället ofta de stressade, trötta, oförstående eller helt enkelt klumpiga vuxna som skapar bråken!

– Bra va? Det betyder ju att vi har situationen i våra egna händer och faktiskt har möjlighet att påverka och förändra vår vardag!

(Men om bokens titel istället hade varit ”Bråkiga föräldrar” tror jag inte att den hade lockat till köp lika bra. Vi vill inte gärna erkänna att vardagsbråken ofta börjar hos oss själva….)

Boken erbjuder en lång rad exempel på vardagliga situationer (läs bråk) som många kan känna igen sig i. Den erbjuder därefter ett stort gäng förslag på bättre lösningar att ta till nästa gång något liknande händer, man får konkreta lågaffektiva redskap och konfliktplaner att använda för att undvika att samma bråkiga situation uppstår igen (och igen och igen).

Dessutom får vi förklaringar på varför vi reagerar som vi gör rent psykologiskt, vad som triggas igång hos oss och hos våra barn och hur vi istället kan tänka och göra för att undvika detta. Boken innehåller även studiematerial för fördjupning för exempelvis föräldragruppen, samt referenser för vidare läsning.

Provläs boken här

Boken är utgiven 2015 av Natur & Kultur. Här kan du läsa en intervju i DN med en av författarna, Bo Hejlskov Elvén, om tankarna i boken.

img_2549

Ytterligare två böcker som läses flitigt här hemma just nu:

Handbok för barn

Den helt nya boken Livet – en handbok, av Farzad Farzaneh. Bonnier Carlsen, 2016. Med superfina illustrationer av Mia Nilsson.

”En oumbärlig guide till de viktigaste sakerna i livet” står det och ja, det är absolut en livshandbok om än i den mindre skalan.

Det är barnidolen från Bolibompa, Farzad Farzaneh, som bla med exempel från sin egen barndom och med mycket humor och lite allvar både tipsar, förklarar och varnar för hur man kan (och inte) hantera olika situationer i livet. Boken är uppdelad i kategorierna vänskap, vuxna, pengar, sorg, humor, skola och kärlek och har ett inkluderande och fint barnperspektiv, den är lättsamt skriven utan pekpinnar. Min sjuåring slukade den här boken och vill nu ha den liggande vid sängen för att kika i den lite till, igen och igen, varje kväll.

farzad

och

Handbok för ungdomar

Här vill jag tipsa om boken Ja jag har mens, hurså? Av Clara Henry, Forum 2015.

Den här boken har varit en ständig följeslagare till min förstfödda sedan hon fick den i sin hand på bokmässan förra året. Om det har mest att göra med Claras autograf på förstasidan, Claras ställning som youtubeidol och förebild i bla menspodden ”tampodden”, bokens uppfriskande och kaxiga självklarhet kring mens och andra kroppsliga frågor som angår henne just nu, kan jag inte säga men det är förmodligen en blandning av allt detta. Det blev en perfekt kombo helt enkelt för hon har läst den här boken från pärm till pärm fler gånger än hon gjort med någon annan bok. Vilket måste innebära att den har något extra, eller hur!

Boken innehåller kapitel som Att få mens, Menscyklopedia, Menshistoria, Mensskam, Menssexism, Mens & Feminism och Lifehacks och rekommenderas för ungdomar med och utan livmoder.

Provläs boken här

clara

.

.

.

.

 

Read Full Post »

Jag tycker mycket om förlaget Olika. De ger ut många bra böcker med ett medvetet tänk kring bland annat genus och mångfald.

Men även Olika faller in i den normativa föräldraskapsfåran då och då.

leka-inne-3d

Jag läser barnböcker inte bara med mångfaldsglasögon utan även med amnings- och anknytningsblicken. Och i den senaste pekboken Leka inne från Olika förlag har man valt en illustratör som delvis går i samma spår som de allra flesta barnboksillustratörer.

Barnen är visserligen fantastiskt fint illustrerade, men även här är barn = nappflaska.

Det är oerhört svårt att hitta en barnbok som lika otvunget och självklart visar amningsbilder.

Här har jag skrivit mycket mer om detta.

bild-105

Jag hade valt andra bilder till både ordet dricka och bära.

Jag har burit mina barn i sjal och ergonomisk sele under hela deras första tid i livet så ordet bära för mina barn betyder inte i första hand att bära en handväska. Det betyder att bli buren, att vara tätt intill, eller att bära sina egna mjukdjur på magen. Även här passar inte riktigt illustratörens tolkning av ordet på vänstersidan in i vår familjs livsstil.

Det finns småbarnsböcker som visar sjalbärande och amning och som inte sätter likhetstecken mellan ett barn och en napp. Men de är numerärt underläge.

För äldre barn har Olika förlag däremot nyss gett ut den här boken. Och detta exempel, Vem är kär i Abel Svensson,  visar tydligt varför jag tycker så mycket om Olika.

abel-3d-360x360

Boken handlar om Abel som funderar på kärlek, vem han är kär i, och om det kan finnas någon som är kär i honom?

Boken är jättefint skriven och tar upp precis de frågor som vi pratar mycket om i familjen just nu. Den är dessutom lätt att läsa själv för den som knäckt läskoden.

Så här är det: Abel tycker om Mina. Och Lilly. Och Sixten. Mina och Sixten går i hans klass. Lilly går i klassrummet bredvid. Abel tänker att han faktiskt är kär i alla tre. Han känner det.

Men hur får han reda på om det finns någon där ute i världen som är kär i honom?

Detta blir dagens boktips. Vem är kär i Abel Svensson? av Ebba Berg och Carl Flint, Olika förlag.

.

.

.

.

.

 

 

 

 

Read Full Post »

Idag vill jag att ni läser det viktigaste inlägget på mycket länge.

Det är Maria på bloggen Vilda barn som skrivit Jag pratar med mitt barn om rasism.

 

… Men vi kan inte blunda. Det är viktigt att förstå rasismen. I min familj är det något vi alltid har pratat om, och jag fick därför tidigt verktygen att förstå det. Inte nödvändigtvis hantera det, för det är rätt mycket begärt av ett barn. Men förstå det. Att rasism inte enbart är medveten ondska från en person till en annan, utan de strukturer som aktiveras många gånger om i vardagen. Några människors privilegier gentemot andras. Vithetsnormer. Härskartekniker. Osynliggörande. Små skämt. Anklagelser om överkänslighet. Att ta sig tolkningsföreträde. Kravet om god ton (”annars lyssnar jag inte!”). Tystnaden och den pinsamma stämningen som uppstår när man påpekar rasism.
[…]
Jag letar upp bruna seriefigurer, filmkaraktärer, barnbokshuvudroller. Det är inte lätt. Jag hoppas att andra föräldrar gör detsamma, för det är inte bara mitt barn som behöver matas med det, det är också vita barn. Vi har alltid haft vänner från olika delar av världen. Mitt barn har anknytningspersoner, vänner och rollfigurer av alla färger. Jag kan inte ge honom mycket i materiell väg, men det kan jag ge honom. Öppenheten. Den är gratis.
Missa inte.
.
.
.

Read Full Post »

nb-bk-2

Barnkonventionen, artikel 3

Använd och sprid gärna bilden. Mer kärlek till alla!

.

.

.

.

.

.

 

Read Full Post »

nb-bk-1

Barnkonventionen, artikel 2

Använd och sprid gärna bilden. Mer kärlek till alla!

.

.

.

.

 

 

Read Full Post »

Ni har väl inte missat andra numret av Nära Barn?

nb2

Sommarnumret finns i butik nu, här finns en lista på återförsäljare samt sökverktyg för att lätt hitta din närmaste IRLbutik.

Det går även bra att teckna en prenumeration.

En helårsprenumeration på fyra nummer kostar 270 kronor.

sommar

Nära barn två

Utsidan och en liten del av innehållet…

(tidningen är 83 sidor tjock)

nära2

Missa inte heller Nära barnbloggen och facebooksidan samt instagram och twitter.

Jag hoppas att ni tycker om tidningen lika mycket som jag!

Berätta gärna om ni gillar den, vad ni gillar, om ni tycker att något saknas eller om någonting inte känns riktigt bra. Era tankar och idéer är värdefulla!

.

.

.

Read Full Post »

Allt du (inte) vill veta om plast

Naturskyddsföreningens nya plastrapport finns ute nu.

Här hittar du en sammanfattning av rapporten, och här finns den 199 sidor långa rapporten i sin helhet.

Följ översta länken för mer läsning och vidare länkar i ämnet.

Följ den här länken för att se SVTs intervju med Ulrika Dahl, chef för miljögifter på Naturskyddsföreningen, om plastrapporten.

Här finns dessutom en uppdaterad sida med en handlingsplan för en giftfri förskola, tipsen går lika bra att använda i det egna hemmet.

 

Bara att sätta igång och läsa . Hu.

.

.

.

.

Read Full Post »

Anknytningsvänlig/ lyhörd flaskmatning

Jag har skrivit mycket om amning. Väldigt mycket.

Nu vill jag prata om flaskmatning en stund.

Det finns många sätt att mata ett barn. Det finns de som ammar och flaskar parallellt (delammar), det finns de som helpumpar och matar sitt barn med bröstmjölk i tex flaska, kopp eller med tillmatningsset och det finns de som enbart matar med ersättning i tex tillmatningsset, kopp eller nappflaskor. Alla sätt kräver olika tekniker och förutsättningar. Idag vill jag fokusera på den senare gruppen. Modersmjölksersättning i nappflaska.

Vad?

Modersmjölksersättning ersätter bröstmjölk och är anpassad för att passa barnet minst de första sex månaderna. Efter sex månader kan man även välja tillskottsnäring vilken enbart är avsedd för barn som börjat äta fast föda. Tidigare kallades tillskottsnäring för modersmjölksersättning från fyra månader, men namnet ändrades nyligen och ska alltså användas från tidigast sex månaders ålder. Det är viktigt att man ger just modersmjölksersättning till sitt lilla barn om man inte ammar. Blanda inte egen ersättning och byt inte ut ersättning mot sådant som vanlig komjölk eller sojamjölk då detta kan vara förenat med livsfara för barnet.

Välj mellan färdigblandad ersättning eller ersättning i pulverform, båda alternativen finns i din vanliga matvarubutik. Följ instruktionerna på förpackningen noga när du blandar ersättning i pulverform och var väldigt noga med hygienen. Tvätta händerna och håll bänkar, flaskor och nappar rena. Eftersom varken pulvret eller kranvattnet (eller flaskor och nappar) kan vara helt sterila ska många sorters ersättningspulver blandas med vatten som kokats upp till minst 70 grader. Den färdigblandade vakuumförpackade ersättningen är steriliserad, vilket ger en längre hållbarhet och minskar risken för att barnet får i sig bakterier.

Och igen: Det är väldigt viktigt att man läser noga och följer instruktionerna på förpackningen. Om man späder ut pulverersättning med för mycket vatten (för lite pulver) får barnet inte tillräckligt med näringsämnen från ersättningen. Om man blandar med för mycket pulver ökar risken att barnet blir hård i magen och förstoppad. Använd skopan som medföljer förpackningen, då olika fabrikat ofta använder olika stora mått. Tillsätt ingenting i ersättningen, varken olja, messmör, eller andra livsmedel. Prata med din BVC-sköterska eller läkare om barnet får problem med magen.

Det finns flera olika ersättningsfabrikanter att välja mellan och BB eller BVC kan ge råd om vilken sort som är bäst för just er att använda. Det finns även särskilda sorter för överkänslighet och allergi hos barnet. Om barnet inte verkar må bra av, eller tåla, ersättningen bör man rådgöra med sin BVC-sköterska (eller läkare).

Hur?

Lämna aldrig barnet ensamt med flaskan, även om det fysiskt skulle klara att hålla den själv. Det är viktigt ur både säkerhets- och anknytningssynpunkt.

Barnet har sök- och sugreflexer och sugbehov som gör att det är bra att lyssna in barnet och låta det få flaskan så fritt det går. Låt alltså barnet ta initiativet, söka efter flaskan, avgöra hur mycket och hur ofta, samt styra takten under själva flaskmatningen.

Man kan inte räkna med att barnet ska äta en viss mängd åt gången eller att det ska gå en viss tid mellan matningstillfällena. Vissa barn vill äta ofta och lite, andra fungerar tvärtom. Om barnet vill ta små pauser då och då, låt det göra det.

Bröstmjölkens sammansättning visar oss att människan är en kontinuerlig digivare, vilket innebär att människobarnet mår bra av att äta ofta. Se till att flaskmata i en bekväm ställning med mycket kropps- och ögonkontakt och tänk på att barnets magsäck är liten som en hasselnöt när det föds, flaskmata gärna lite och ofta och på barnets signaler, dygnet runt.

Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om individuellt anpassade råd angående den rekommenderade mängden ersättning, både per mål och per dygn, då detta varierar mellan olika barn.

Praktiskt:

Håll barnet halvliggande eller sittande bekvämt i famnen, tätt intill den vuxnas kropp, och låt hen ha ögonkontakt med den som håller i flaskan. Om barnet halvligger ner i famnen måste huvudet ligga högre upp än resten av kroppen. Låt inte barnet ligga ner på rygg, det ökar risken för bland annat öroninflammation.

Var noga med att hålet i dinappen är lagom stort så att flödet passar just ditt barn, ersättningen ska (oftast) inte rinna för snabbt när barnet är litet. Ni kan behöva prova flera olika flaskor och nappar innan ni hittar den som passar just ert barn bäst. Stimulera sök- och sugreflexen genom att stryka med flasknappen mot barnets överläpp eller kind och vänta på att barnet söker och gapar efter flaskan innan du ger den. Låt barnet ta nappen med ett stort gap för att se att hen är redo att suga.

Ta det lugnt! Se matstunden som en stunds avkoppling och låt barnet bestämma takten. Var observant på om barnet behöver komma upp och rapa under tiden eller efteråt. Om barnet vill (annars, uppmuntra barnet att) ta sugpaus så behåll flasknappen i närheten av barnets mun så att hen vet var den är och kan fortsätta suga om hen vill. Följ inte efter med nappflaskan om barnet vänder bort huvudet utan låt hen själv söka flaskan om hen vill fortsätta äta. Truga aldrig ett barn som visar ointresse eller mättnad. Genom att uppmuntra barnet att ta sugpaus emellanåt hjälper man barnet att hinna känna mättnadskänslor, barnet kan lättare avgöra när det är mätt, och risken för övermatning minskar.

Vänta på att barnet självmant släpper taget om flasknappen, dra den inte ur munnen på barnet. Behöver man lossa barnets tag om flaskan kan man försiktigt sätta in lillfingret i barnets mungipa för att släppa in luft så att vakuumet släpper.

Efter flaskmatning kan man med fördel låta barnet vara kvar i famnen och eftersuga på en napp, håll gärna barnet hud mot hud då det ökar påslaget av lugn och ro-hormonet oxytocin hos er båda och anknytningen stärks. För anknytningens skull är det även fördelaktigt att begränsa antalet flaskande vuxna, helst är det enbart barnets föräldrar som tar hand om matningen i början.

Rent anatomiskt kan man tänka på att när ett barn ammar från två bröst jobbar kroppen på olika sätt när huvud och kropp vrids åt olika håll. Därför kan man låta barnet sitta på olika sätt, hålla barnet från olika håll, när det äter från nappflaskan och låta hen vrida sig åt båda hållen för att stimulera både barnets högra och vänstra kroppssida.

Övermatning!

Mata aldrig mer än vad barnet vill ha, var uppmärksam på barnets signaler och låt hen själv avgöra när hen är mätt. Tänk inte att hen måste tömma flaskan. Truga aldrig ett barn som visar ointresse eller mättnad.

Hygien och säkerhet

Tvätta händerna och arbetsytor noga innan du blandar modersmjölksersättningen. Var även noga med att flaskor och nappar är hela och rena (och steriliserade). Kolla dinappen ofta så att det inte blivit hål eller sprickor i den. Det finns många nappflaskor i olika material att välja bland i butikerna, förutom plastflaskor finns även bland annat nappflaskor i glas och rostfritt stål. Alla plastflaskor som säljs i Sverige ska numera vara fria från farliga gifter som Bisfenol A, men problemet är att det inte finns någon garanterat säker plast. Läs mer om plast i nappflaskor här. Tänk även på att välja en flaska som är lätt att rengöra.

Använd alltid kallt vatten ur kranen när du tillreder ersättning med pulver. Låt vattnet rinna en stund så att eventuella metallpartiklar och bakterier från hushållets ledningarna spolas ut. Har man egen brunn ska man alltid göra ett vattenprov innan man använder kranvattnet första gången. Värm vattnet i tex en kastrull på spisen och blanda pulver och vatten enligt instruktionen på förpackningen. Det är viktigt att hålla sig till doseringen som anges på förpackningen. Om vätskan i flaskan blir för varm kan du kyla ner det genom ställa flaskan i ett kärl med kallvatten. Testa alltid på dig själv om vätskan är lagom varm innan du matar barnet.

Efter matning är det fördelaktigt att skölja ur flaskan på en gång eftersom det annars snabbt växer bakterier i eventuella rester. Diska ur den med diskmedel i varmt vatten och använd en diskborste som kommer åt överallt inuti flaskan. Det går även att diska nappflaskan i diskmaskinen men dinappen bör diskas för hand, då håller den längre.

Nygjord ersättning i en ren flaska ska ätas inom en timma eller förvaras i kylskåp (det håller i kylskåp i 24 timmar om det är blandat med vatten som fått koka innan tillredning). Spara inte eventuella rester i nappflaskan efter att barnet har ätit ur den utan blanda alltid ny ersättning varje gång barnet ska äta för att minimera risken för bakterietillväxt.

Anknytning

Håll barnet omslutet hud mot hud i famnen så mycket och så ofta ni kan. Barnet har en väl utvecklad hörsel och lär sig snabbt att känna igen båda föräldrarnas röster, hjärtslag och dofter. Att få vara i famnen stimulerar även balanssinnet, känseln, och barnets syn på perfekt avstånd. Kroppslig närhet är en oerhört viktig faktor för anknytning för ett litet barn.

Barn knyter an bland annat genom närhet, tillit, samspel, bekräftelse och hudkontakt. När man ammar kommer närhet och kroppskontakt automatiskt, men det finns ingenting som hindrar att ett barn får kroppslig närhet och hudkontakt när man flaskmatar. Håll därför barnet nära intill kroppen när ni matar, ha barnet vänt mot dig hela tiden och håll ögonkontakt med barnet. Det är inte själva matningen (överföring av näring) som gör att barn och föräldrar knyter an, utan den relation som byggs upp vid kontinuerlig närhet och kropps- och ögonkontakt. Låt därför aldrig barnet ligga ensamt med flaskan, varken ur säkerhets- eller anknytningsaspekt.

Att bära sitt barn mycket i bärsjal eller ergonomisk sele på dagarna, praktisera säker samsovning om nätterna och tänka på att begränsa antalet personer som håller i nappflaskan till enbart de primära anknytningspersonerna är ytterligare sätt att maximera anknytningsprocessen.

Efter halvåret

När barnet blir äldre och börjar äta vanlig mat kan man i stället för modersmjölksersättning välja tillskottsnäring vilken är framtagen för att passa barn från sex månader. Detta är dock inte nödvändigt, det går utmärkt att fortsätta med modersmjölksersättningen under hela det första året.

Tänk på att de flesta tillskottsnäringar har tillförts extra kolhydrater i form av risstärkelse eller maltodextrin för att ge bättre mättnadskänsla. Om man vill undvika detta går det alltså utmärkt att fortsätta att ge barnet modersmjölksersättning så länge man vill i kombination med fast föda. Tänk även på att ersättning inte är utbytbart mot välling. Ersättning ersätter bröstmjölk. Välling ersätter gröt, bröd och andra spannmålsprodukter.

Välja ersättning

Beroende på när du slutar att amma eller om du inte börjar amma alls så finns det alltså olika sorters ersättning att välja mellan. Om du inte ammar alls, eller om du slutar att amma innan barnet är fyra till sex månader är det modersmjölksersättning du ska ge till barnet. Barn under fyra månader bör inte få någonting annat än modersmjölksersättning vid amningsavslut. Barn mellan fyra och sex månader kan kombinera ersättning och fast föda i små mängder. Om du slutar att amma när barnet är sex månader kan du välja att ge modersmjölksersättning eller tillskottsnäring och detta kan du ge parallellt med den fasta födan under hela det första året enligt rekommendationen:

”Modersmjölksersättning ska täcka hela näringsbehovet hos friska spädbarn som inte ammas fullt under de första månaderna tills de börjar få lämplig tilläggskost. I samband med att spädbarnet börjar få smakportioner av vanlig mat kan man börja med tillskottsnäring. Tillskottsnäring kan användas som den huvudsakliga flytande födan i en allt mer varierad kost för spädbarn.”

Läs mer om olika typer av ersättning här

Lägga ner amningen

Om man vill stoppa bröstmjölksproduktionen direkt efter förlossningen kan man välja mellan två olika sätt. Antingen genom att ta mediciner. Eller genom att bara låta brösten vara, då hämmas mjölkproduktionen successivt av sig själv. Det finns faktiskt inga bevis för att det går snabbare att hämma mjölkproduktionen med medicin. I båda fallen blir brösten spända och ömma under cirka tre till fyra dagar, ibland något längre, därefter blir brösten mjuka igen. Det kan förekomma att man läcker lite mjölk en tid framöver. Detta är helt normalt och avstannar efter ett tag.

Om brösten spänner kan man lätta på trycket genom att få mjölken att rinna ut, självläcka, utan att stimulera brösten. Detta kan man göra genom att tex ta en varm dusch och bara stryk lätt över brösten, inte massera eller handmjölka, en del mjölk rinner då ut av sig själv utan att man behöver stimulera. Man kan också handmjölka ur mindre och mindre mängder, så lite och så sällan som möjligt, för att undvika att stimulera till nybildning men samtidigt undvika mjölkstockning.

Exempel på mjölkstoppande mediciner är Dostinex och Pravidel. De fungerar på lite olika sätt och har olika biverkningar. Dostinex ska man helst ta första dygnet efter förlossningen, det är långtidsverkande och effektivt. Om man väljer Pravidel har man möjlighet att ångra sig då det går att amma på den sorten. Läs mer här och ställ frågor till din barnmorska eller läkare.

Om du påbörjat amningen och vill sluta så kan du trappa ner genom att mjölka ur mindre och mindre mängder, så lite och så sällan som möjligt, för att inte stimulera till nybildning men samtidigt undvika mjölkstockning. Om brösten börjar spänna för mycket mjölkar man ut lite mjölk för att lätta på trycket. Länk till handmjölkning. När det går lång tid mellan urmjölkningarna går det signaler till hjärnan som säger till den att dra ner på mjölkbildningen. På så sätt minskar mjölkbildningen successivt. Att stoppa bröstmjölksproduktion tar ungefär fjorton dagar oav­sett om man mjölkar ur eller tar stoppande mediciner.

Om du ammar och vill sluta med det finns mer att läsa här:

Barnstyrt amningsavslut

Sluta amma (Amningsbloggen)

Viktigt:

Alla som väljer bort amningen har en anledning till det. Oavsett om och/eller när man lägger ner amningen eller om man aldrig börjar amma. Omgivningen ska respektera ett sådant beslut precis som omgivningen ska respektera långtidsamning och amning i det offentliga rummet oavsett om de förstår anledningen eller ej.

Att amma eller inte amma är inte det viktiga. Alla har rätt till stöd och hjälp oavsett hur en väljer att ge sitt barn mat.

Information om modersmjölksersättning hos 1177

Om bröstmjölksersättning hos Livsmedelsverket

WHOs Guide to bottlefeeding

Mer om att amma lyhört

Övrig info

Om barnet får ersättning i kombination med amning är det bra att först amma och sedan efteråt ge ersättning så att barnet först stimulerar mjölkproduktionen för att kunna behålla en lagom mjölkproduktion. Den som inte ammar alls behöver såklart inte bekymra sig om att flaskmata på ett sätt så att det inte stör amningen eller mjölkbildningen.

Mer att läsa:

Läs om delamning (kombinera bröst och flaska) här

Läs om delad föräldraledighet här

Läs mer om amning/flaskning och jämställdhet här och här

Läs om partnerns roll i en amningsrelation här

 

.

Läs mer om amning, delamning och flaskmatning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

 

 

Read Full Post »

nära barn_logga

Nu har första numret av vår tidning Nära barn kommit ut och jag är så otroligt stolt och glad!

Om du vill läsa tidningen går det bra att teckna en prenumeration, en helårsprenumeration på fyra nummer kostar 270 kronor.

Tidningen kommer även att finnas till försäljning på 80 olika pressbyråer runt om i landet samt finnas till utlån på många av landets bibliotek. Finns den inte på just ditt bibliotek kan du be dem att ta hem den!

Nummer 1

Och en liten del av innehållet…

(tidningen är 68 sidor tjock)

bild-61

Jag hoppas att ni tycker om den lika mycket som jag!

Berätta gärna om ni gillar den, vad ni gillar, om ni tycker att något saknas eller om någonting inte känns riktigt bra. Era tankar och idéer är värdefulla!

.

.

.

Read Full Post »

Dagens länktips är det här fina inlägget från KajsaKanel om normer, självständighet, trygghet och anknytning.

…[…]Vi tror att vi gör våra barn trygga när vi tränar dem till självständighet, men i själva verket kan utgången bli precis tvärt om! Vi måste bli bättre på att uppskatta blyga barn. Barn som är försiktiga. Barn som gråter när de blir lämnade på förskolan. Barn som vill ha sällskap när de ska somna. För det är inget fel på dem. De är inga otrygga barn. De är precis så som barn ska få vara – beroende av oss, och i nära relation med oss. […]

Läs hela inlägget här!

Mer att läsa om ämnet i den här bloggen finns bla här.

.

.

.

Read Full Post »

Older Posts »