Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Du har kanske hört uttrycket ”amning är mer än bara mat”, men vad menar man med det?

Ett barn som ammar gör det inte enbart för att få i sig bröstmjölk. Amning är mer än bara mat. Mycket mer.

Bröstmjölken har en perfekt anpassad sammansättning för optimal tillväxt och utveckling hos människobarn. Bröstmjölkens innehåll går inte helt att imitera på kemisk industriell väg med exempelvis dess levande stamceller, immunglobuliner och höga biologiska tillgänglighet. Men, amningen har fler viktiga ändamål utöver överföring av näring.

Amningen påverkar både barnet och *mamman på flera positiva sätt. Amningen är bland annat lugnande och smärtlindrande och stabiliserar hjärtrytmen, andning, blodsockret och kroppstemperatur hos barnet, både via själva sugandet, innehållet i mjölken och genom att barnet är nära bröstet, hud mot hud. Stresshormoner minskar och blodtrycket sänks även hos mamman. Mamman påverkas även av både oxytocinet, prolaktinet och kolecystokininet vid amning, vilka allihop ger en lugnande och smärtstillande effekt.

Det är förresten kolecystokininet som gör att barnet blir dåsigt och trött vid amning (den lugnande och smärtstillande effekten). Detta hormon gör att barnet gärna upprepat somnar vid bröstet och om man då tar loss och lägger ner barnet så vaknar det igen och börjar leta efter bröstet. Det funkar så här eftersom hormonet skjuter i höjden vid amning och gör barnet sömnigt och efter en stund sjunker halten igen och barnet vaknar till och vill amma vidare. Tyvärr tolkas detta ofta felaktigt som att barnet är struligt vid bröstet och man tar bort barnet från bröstet innan hen har hunnit amma klart. Sedan undrar man varför barnet ”aldrig blir nöjt”… (Om ni kämpar med svag vikt i samband med ett barn som somnar vid amning handlar det snarare om att barnet behöver få upp sitt blodsocker, behöver mer mjölk i magen, kanske hjälp med taget, bröstkompressioner osv. Läs mer i min bok och sök hjälp!)

Det är helt okej att låta barnet amma, slumra, amma och slumra vid bröstet flera gånger utan att det är några konstigheter. Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas, så detta kan även vara naturens sätt att säkerställa en tillräcklig mjölkbildning.

hand

 

Barnet vill komma till bröstet och amma betydligt oftare än hen känner hunger. Barnet har alltid en bra anledning när hen vill till bröstet. Detta gäller dygnet runt.

 

Ett barn ska inte enbart utvecklas kroppsligt/fysiskt och viktmässigt, utan även mentalt och känslomässigt. Att få amma när barnet kommunicerar att det vill till bröstet är viktigt även ur ett psykologiskt perspektiv. Att få sina behov tillgodosedda och känna sig sedd och förstådd lägger grund för barnets känsloliv, skapar trygghet och bygger tillit hos barnet.

Du kanske har hört någon säga: ”Barnet behöver inte amma på natten efter x månader” eller ”barnet behöver bara amma x minuter per sida”.

– Exakt vad menas med ”behöver”? Amning är mer än bara mat.

Barnet har ett biologiskt, inbyggt behov av närhet dygnet runt. Kroppslig fysisk närhet är även en viktig faktor i anknytningen. Barnet vill ligga vid bröstet av flera anledningar.

Även nattamning (och samsovning ) har fler funktioner än enbart överföring av näring. Att svara på barnets känslomässiga behov är lika viktigt på natten. Den som utövar så kallade ”skrikmetoder”, den som enbart svarar på barnets behov halva dygnet (dagtid) och sedan låter barnet ligga ensam andra halvan (nattetid), skapar en stress hos barnet som i värsta fall lär sig att det är meningslöst att kommunicera sina behov, hen kan då utveckla en uppgivenhet (inlärd hjälplöshet), i värsta fall för resten av livet.

”En individ som formar en trygg anknytning under spädbarnstiden behåller ofta denna trygghet genom livet (Fonagy, 1996) […] Däremot, om en individ med otrygg anknytning utsätts för påfrestningar, då ökar risken för psykisk ohälsa.”.

Jag avråder starkt från diverse skrik- och gråtmetoder eftersom de går ut på att bryta ned barnet. Jag förespråkar säker samsovning och jag stöttar alla som vill fortsätta att nattamma, oavsett hur gammalt barnet är. Återigen, amning är mer än bara mat. (Och Nej, barnet får inte karies av nattamning, läs tidigare poster, eller i min bok Amning i nöd och lust.)

Ett barns amningssignaler är en tidig form av kommunikation.

En amningssignal kan vara väldigt subtil, en rörelse med munnen, att suga på sina händer, små lockrop osv. Skrik är en sen signal som visar att man har missat alla barnets tidigare försök till kommunikation. Barnet kan även kommunicera att det behöver kissa eller bajsa mm. Dessa signaler (kommunikation) kan man lära sig att tolka redan de första dagarna i barnets liv.

Så, när barnet kommunicerar att det vill till bröstet och amma kan det vara av många olika anledningar, allihop är lika relevanta för barnets utveckling (känslomässiga och kroppsliga). Det kan vara att det känner sig lite ensamt, kanske drömde något läskigt, blev rädd eller kall, kanske vill hen ha närhet eller värme. Kanske är det sugbehov eller trötthet, kanske är barnet törstig eller … ja hungrig kom på tionde plats i den här listan. Du kan säkert komma på massor av fler anledningar till varför ett barn vill till bröstet. 🙂

Detta är såklart bara en bråkdel av allt som finns att säga om detta, om du vill veta mer rekommenderar jag vidare läsning i min bok Amning i nöd och lust. Den beskriver både förutsättningar för mjölkbildning och hur man förebygger (och löser) svårigheter, samt barnets naturliga amningsbeteende och behov i olika åldrar utifrån ett anknytningsvänligt barnperspektiv. Den innehåller helt enkelt allt du vill veta om amning och lite till, jag lovar!

Boken finns att beställa hos tex Amningshjälpen, Bokus och Adlibris, den kostar runt 220 kr. ❤

*Jag använder begreppet ”mamma” i den här texten för enkelhets skull, dock kan den som ammar identifiera sig som mycket annat än just ”mamma”.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

D-mer, obehag vid amning

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

 

.

Om du känner obehag vid amning kan det bero på både fysiska och psykiska orsaker, hos dig och/eller barnet.

Frågor du behöver besvara för att reda ut grundorsaken är:

  • Gör det fysiskt ont eller är det känslomässigt jobbigt?
  • Gör det ont på båda brösten eller bara på det ena?
  • Känns obehaget enbart under amning eller även mellan amningarna?

Om svaret är att det gör fysiskt ont på det ena bröstet kan smärtan exempelvis vara orsakad av taget, amningspositionen, svamp, white spots, kärlkramp, mjölkblåsor, mastit/mjölkstockning, sår, eksem, allergi mm. Vissa av dessa orsaker kan även kännas i båda brösten, och/eller mellan amningarna. Allt detta går att söka på och läsa mer om här i bloggen och/eller i min bok Amning i nöd och lust.

Om svaret är att du känner ett fysiskt obehag i båda brösten kan det vara hormonförändringar som stör, tex mens, ägglossning eller graviditet.

Om svaret är att obehaget yttrar sig mer som ett mentalt eller känslomässigt obehag kan orsaken vara D-mer, amningsaversion eller postnatal depression.

Jag kommer i den här texten att fokusera på att beskriva D-mer med hjälp av ett utdrag ur min bok Amning i nöd och lust.

Lillida

 

D-mer

D-mer, dysphoric milk ejection reflex, är en obehagskänsla i samband med mjölkutdrivningen. Det beskrivs som en plötslig känsla av hopplöshet, nedstämdhet, ångest eller irritation av olika grad som infaller strax före utdrivningen och som håller i sig i allt från cirka 30 sekunder till några minuter, för att sedan försvinna lika plötsligt som den kom. En del beskriver även illamående och yrsel i samband med olustkänslorna och vissa beskriver att de mår så dåligt att det känns som att själva livslusten lämnar dem för en kort stund. D-mer kan starta när som helst under amningsperioden, uppträder bara i samband med utdrivningen och kan även sätta igång vid pumpning, handmjölkning och självläckage.

Man ska inte blanda ihop D-mer med amningsaversion eller förlossningsdepression, men tillståndet kan även uppträda i kombination med dessa. (Amningsaversion kan uppträda inför eller i samband med amning, förlossningsdepression är mer ihållande och uppträder även mellan amningarna. Det finns mer att läsa om dessa båda i min bok Amning i nöd och lust.)

D-mer ger korta men återkommande obehagskänslor under amning.

D-mer är ett relativt nytt begrepp, trots att förekomsten inte är helt ovanlig. Man vet väldigt lite om vad som ligger bakom tillståndet, men man tror sig veta att det har icke-viljestyrda fysiologiska orsaker. En teori är att obehaget i samband med mjölkutdrivningen orsakas av en abrupt nedgång i utsöndringen av hormonet dopamin. Andra teorier är att hormonerna oxytocin och/eller prolaktin kan vara inblandade. Läkaren och professorn Kerstin Uvnäs Moberg menar att det mest sannolikt har med oxytocinet att göra, att det blir en felkoppling i utsöndringen av hormonet som gör att man upplever obehagskänslor istället för välbehag. Anledningen till att hon misstänker oxytocinet har bland annat att göra med likheterna mellan hur oxytocinet utlöses i samband med amning och hur D-mer beskrivs, med sina toppar precis i början av amningen, till skillnad mot exempelvis prolaktinet som har en jämnt ökande kurva genom hela amningen.

Obehaget av D-mer kan minska med tiden och även försvinna helt. Man beskriver tre olika svårighetsgrader av tillståndet, där den första är mildast och klingar av efter runt tre månader, den andra försvinner efter runt ett halvår till ett år och den svåraste håller i sig under hela amningsperioden. Ofta beskriver de som drabbats av de två mildare varianterna att bara vetskapen om och förståelsen kring att det som händer med dem har hormonella orsaker, att de inte är ensamma om detta, och påminnelser om att det är övergående, gör att de står ut lite lättare – tills tillståndet försvinner av sig självt.

Att vara hud mot hud med barnet före och under amning kan eventuellt mildra obehagskänslorna för en del, likaså att få mjuk massage.

.

Läs mer om D-mer:

D-mer.org

Kellymom

llli.org

Romper.com

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Säker hud mot hudkontakt

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Säker samsovning och nattamning

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Säker samsovning och nattamning

Väldigt många barn vill amma under natten, det är ett normalt och förväntat beteende hos människobarn, amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd och det är lättare att nattamma när man samsover.

Nattamning gör även att det är lättare att amma så länge som man har tänkt och att upprätthålla en tillräcklig mjölkmängd, dels eftersom mjölkmängden ökar genom nattamning då prolaktinhalten ligger som högst just under natten, dels eftersom en ökad bröststimulans över dygnet ger mer mjölk (ju oftare du ammar desto mer mjölk bildas).

Tyvärr rekommenderas inte samsovning i alla länder, tex Sverige, på grund av oro för plötslig spädbarnsdöd (PSD/SIDS). Dock visar forskning att samsovning inte utgör någon ökad risk för PSD/SIDS om man samsover på ett säkert sätt. Forskning och vetenskap skiljer nämligen på säker och osäker samsovning (vilket alltså tex socialstyrelsen i Sverige inte tror att föräldrar klarar av att göra och därför avråder helt från samsovning de första tre månaderna.)

Academy of breastfeeding medicine har tagit fram en ny skrift med rekommendationer kring samsovning.

Academy of breastfeeding medicine (klicka för att läsa) vill öka kunskaperna hos föräldrar och sprida information om forskningen som visar att säker samsovning inte utgör någon risk för PSD/SIDS. Och därmed bidra till utbildning kring säker samsovning och tydliggöra skillnaderna mellan säker och osäker samsovning.

Okej, vad är då säker samsovning? Hur gör man?

Säker samsovning:

  • Lägg barnet på rygg på en fast madrass i en säng utan skarvar/glipor eller fallrisk.
  • Lägg barnet på en egen plats i förälderns säng, i höjd med förälderns huvud.
  • Ha ett lagom svalt rum och ta bort tjocka täcken och kuddar kring barnet. Låt barnet ha en egen filt eller bara pyjamas.
  • Låt inga husdjur ligga i sängen.
  • Rök inte. Varken under graviditeten eller efteråt och framförallt inte i sovrummet.
  • Använd inte droger/sömnmedicin/alkohol inför samsovning.
  • Nattamma om det är möjligt. (Både bröstmjölken i sig (innehållet) och amning (sugandet mm) skyddar mot PSD/SIDS.)

Ett helammat barn behöver vanligen inte napp, men om barnet aldrig nattammar alternativt är flaskmatat behöver barnet suga på en napp nattetid då även själva sugandet minskar risken för PSD/SIDS.

Vad ska man undvika för att vara på den säkra sidan?

Undvik alltså att låta barnet sova på mage. Att sova på mage utgör den enskilt största risken för PSD/SIDS. Undvik att samsova i en soffa eller fåtölj eller liknande där barnet kan klämmas eller falla ner. Undvik samsovning med vuxen som druckit alkohol, röker, tagit droger eller mediciner som gör en trött. Undvik allt för mjuka underlag, tjocka täcken, kuddar, mjukdjur och husdjur eller glipor och fallrisk där barnet sover. Dessutom är prematur födsel och låg födelsevikt en riskfaktor. Att aldrig ha fått bröstmjölk är också en riskfaktor.

”[…] the existing evidence does not support the conclusion that bedsharing among breastfeeding infants causes sudden infant death syndrome (SIDS) in the absence of known hazards. Hazardous circumstances include sleeping with an adult on a sofa or armchair; sleeping next to an adult impaired by alcohol, medications, or illicit drugs; tobacco exposure; preterm birth; and never having initiated breastfeeding.”

tvilling

När man pratar om säker samsovning avses sömn nattetid, då både barnet och föräldern sover. Dagtid däremot, när barnet sover och föräldern är vaken, går det utmärkt att låta barnet sova på dig, i ditt knä, i en bärsjal osv. Då kan du ha koll så att barnets andningsvägar är fria. Risken för PSD/SIDS är störst upp till 3 månaders ålder.

Men karies då? Får man inte karies av nattamning?

Detta är något som både långtidsammande och nattammande föräldrar ofta får höra. Men, nej, inte om barnet lägger sig med rena tänder.

För att karies ska bildas på tandytan behövs bakterier som bildar plack. Den kariesalstrande bakterien Streptococcus mutans har en unik förmåga att utifrån sackaros (vanligt socker) tillverka en kladdig polysackarid som hjälper dem att fästa på tandytorna i stora ansamlingar, så kallade plack. Bröstmjölk innehåller ämnen som motverkar (skyddar mot) denna process och kan inte ensamt användas för att bilda plack.

Däremot, om tänderna är oborstade och där finns socker (sackaros) från andra födoämnen från dagen innan som det går utmärkt att bilda plack och karies av (som tex välling, gröt, kex mm), så kan även bröstmjölkssocker (laktos) användas för att bilda plack. Alltså, så länge ni borstar barnets tänder noga morgon och kväll kan ni lugnt amma vidare både dag- och nattetid.

Forskning visar: <– länk

The best available evidence indicates that breastfeeding up to 2 y of age does not increase ECC risk. Providing access to fluoridated water and educating caregivers are justified approaches to ECC prevention. Limiting sugars in bottles and complementary foods should be part of this education.

Här finns ett långt inlägg om karies/nattamning. <- länk. Du kan även läsa mer om både karies och om samsovning och nattamning i min bok Amning i nöd och lust.

Varifrån kommer idén om att vi ska undvika att samsova?

Det är en vanlig (miss)uppfattning att barn skulle bli bortskämda, och att de måste ligga ensamma och träna på att vara själva från tidig ålder. Men människobarn har ingen egen biologisk nytta av att utsättas för självständighetsträning. Detta är en kulturell föreställning som råder i västvärlden sedan nittonhundratalets början, då barnläkarna styrde om barnuppfostran (och amningen) i syfte att skapa fogliga medborgare. (K. Ohrlander, ”I barnens och nationens intresse”) Det finns flera orsaker bakom detta, bland annat ekonomiska intressen, läs mer här.

Självständighet är någonting som utvecklas efter hand, inte någonting som måste läras in.

Om du vill vara nära ditt barn, samsova, nattamma, bära det hud mot hud, och svara på barnets tidiga signaler/kommunikation så finns det många fördelar för både dig och barnet med detta. Anknytningen och samspelet stärks och barnets utveckling (fysiskt och psykiskt) gynnas.

Det går inte att skämma bort ett barn med kärlek och närhet.

– Borsta tänderna på kvällen, amma lugnt vidare och samsov säkert!

Jag har skrivit mycket om samsovning, nattamning och karies tidigare här i bloggen. Här kommer ett gäng länkar:

Säker hud mot hudkontakt

Amning skyddar mot SIDS

Amning och karies

Nattamning

Nattamning och känslor

Nöjda barn

Samsovning och anknytning

Säker samsovning

Bröstmjölk skyddar mot karies 1

Bröstmjölk skyddar mot karies 2

 

Här är några länkar till fakta om texten ovan:

Duram UniversityMedicalexpress.com, Breastfeeding medicine, Thriveglobal.com

 

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

.

Fem amningstips inför jul (och andra storhelger)!

Jag hoppas att du får en riktigt lugn och avslappnad jul- och nyårshelg! Både för din egen skull såklart, men också ur ett amningsperspektiv.

Julstressen är tyvärr inte särskilt gynnsam för amningen eftersom adrenalin hämmar utdrivningsreflexen (oxytocinet). Så försök gärna att hitta stunder av stillhet. Släpp ner axlarna och andas djupt en extra gång.

1

Att få igång amningen med en ny bebis, eller att få ordning på en amning som krånglar kan vara tillräckligt knepigt utan att man behöver slänga in en skopa julstress ovanpå alltihop. Eller om man vänder på det, att ta sig igenom julhelgerna med allt vad det innebär med ändrade rutiner, resor och besök, släktingars åsikter och kommentarer kring ens person och livsval, och anpassningar efter mångas viljor runt en högtid, kan vara tillräckligt påfrestande redan innan man stoppar in en ammande bebis i mixen.

Det är alltså inte underligt att behovet av amningsrådgivning ofta skjuter i höjden runt högtider.

Men om man är lite förberedd på vad som kan vänta och vilka frågor som kan uppkomma är det ofta lättare att undvika de värsta fallgroparna!

Så, här kommer några tips inför julhelgerna:

1. Amning behöver ofta lugn och ro för att fungera bra. Oxytocin (hormonet som driver ut mjölken ur brösten) frisätts lättast när du är lugn och mår bra. Adrenalin däremot (som hämmar oxytocinet) frisätts vid exempelvis stress, smärta och oro. Vilket förenklat betyder att mjölken finns i brösten, men kan inte komma ut på grund av stress/oro/smärta (eller julstress i detta fall). Barnet blir frustrerat, mamman blir ännu mer stressad och en negativ spiral skapas. När man känner till detta och medvetet kan försöka att hålla undan adrenalinet samt skapa förutsättning för oxytocinet att flöda har man alltså kommit en bra bit. Så sök lugn och ro, stressa ner och lämna julstöket till övriga familjen.

2. Att amma på barnets tidiga signaler är ytterligare en nyckel som underlättar för amningen. Här finns en längre text om detta. Att amma på tidiga signaler kan bli svårare under storhelger när rutiner ändras, när det är extra mycket att göra, när man är fler än vanligt i hemmet, släktingarna vill hålla barnet och så vidare. Men återigen, att vara medveten om det och att då alltså kunna vara lite extra uppmärksam gör stor skillnad.

3. Slarva inte med taget. Ett tillräckligt stort tag ger barnet möjlighet att amma effektivt och bekvämt. När barnet ammar aktivt och effektivt kan det ske en mjölköverföring från bröst till barn och mjölkbildningen sätter igång. Och detta tillräckligt stora tag minskar risken för amningsproblem av olika slag. Så trots att det är stressigt med julskinkan, fullt av släktingar i soffan och glada barn runt granen, så är det en bra investering att ta sig tid att vara noga med barnets tag. Läs mer om ett bra tag och hur man får till det här.

4. På tal om släktingar i soffan, för en del kan det kännas obekvämt att amma bland andra. Dels för att man inte vill höra kommentarer som ”Ska du verkligen amma nu igen..?” Dels för att man kan känna sig uttittad och barnet kan ha svårt att koncentrera sig på att amma när det är mycket ljud och rörelse runt omkring. Om detta gäller för er kan ni kanske förbereda er på att söka upp ett lugnare hörn eller ett avskilt rum för att komma undan lite då och då under julfirandet.

5. Det är inte helt ovanligt att barn reagerar på rutinförändringar, nya intryck och stress genom att strula vid bröstet. Det kan vara mer eller mindre krångel och det kan hålla på olika länge. Om ditt barn plötsligt amningsstrejkar finns det mer att läsa här.

.

Bonus: En jättevanlig fråga runt julhelgen är ”Får man äta sill/pepparkakor/julmust/klementiner/polkagrisar/valfritt livsmedel – när man ammar?” Svaret är oftast Ja! Krångla inte till det i onödan. Det är en mycket liten risk att de livsmedel du stoppar i dig skulle påverka barnet på ett negativt sätt. Det är mer troligt att barnet, om det reagerar, påverkats av ändrade rutiner, nya intryck, stress och så vidare.

livsmedelsverkets hemsida finns information om vilka livsmedel en ammande bör undvika och det handlar mest om insjöfisk, men kolla gärna om det är något specifikt livsmedel du funderar på.

God jul!

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2017.

Andelen barn som helammar minskar på alla punkter, medan de som fortsätter att delamma efter halvåret ökar något.

  • Det är runt 1,2 procent färre som helammade vid en veckas ålder jämfört med året innan.
  • Siffrorna för helamning när barnen är två och fyra månader gamla minskar återigen jämfört med föregående år.
  • Helamningen vid sex månader minskar något. Igen.
  • Andelen barn som alls får bröstmjölk (helammade plus delammande barn) vid sex månader minskar också. Från 64 procent 2016 till 63,3 % 2017.
  • Fler väljer att fortsätta att delamma efter halvåret än vad vi sett under de senaste tio åren.

Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar fortfarande saknar stöd i amningsstarten. Det behövs mer stöd, kunskap och hjälp för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.

Statistiken visar att andelen mammor som helammade när barnet var sex månader nu minskar igen. Siffrorna hade tidigare ökat från ca 11 till 14 procent mellan 2010 och 2011. Siffran steg ytterligare till 15,4 procent år 2014. Sedan har siffrorna bara gått nedåt. Årets siffror visar 12,8 %.

Vi ser att siffrorna ökat lite när det kommer till delammade ettåringar. Från exempelvis cirka 19 procent år 2013 ligger nu siffran på 27 procent år 2017. WHOs rekommendationen är att delamma i två år eller längre (alltså minst två år), men hur många som ammar vidare i två år eller mer i Sverige finns det ingen statistik på.

Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel sex månaders ålder fick 68 procent av barnen i Stockholms län bröstmjölk i någon form (hel- plus delammade) jämfört med 58 procent i Gävleborg.

Och jag upprepar mig från föregående år men jag väntar fortfarande på svar: Det skulle vara oerhört intressant om vården förväntades utvärdera sig själv i samband med dessa rapporter. Och offentligt redovisa vad man själv tror är anledningen till att man ligger så lågt respektive varför man ligger högre i statistiken i just sin region. Och vad man har för plan framåt.

Särskilt de regioner som ligger placerade i botten år efter år… Hur ser deras lokala amningsstrategier ut? På vilka sätt kommer de, från och med nu, att bli bättre på att stötta sina ammande familjer?

.

2018-9-2-soc-statistik

Siffrorna ser ut såhär:

Vid en veckas ålder helammar 75,0 % medan 19,6 % ammar delvis. (jämför med 79,1 % respektive 16,4 % år 2014, 77,8 % respektive 17,4 % år 2015 och 76,2 % respektive 18,8 % år 2016. )

Vid 2 månaders ålder ammar 61,8 % helt och 21,8 % delvis. (63,6 % respektive 21,0 % år 2015 och 62,9 % respektive 21,5 % år 2016.)

Vid 4 månaders ålder ammar 49,8 % helt och 23,5 % delvis. (51,2 % respektive 23,0 % år 2015 och 50,7 % respektive 23,4 % år 2016. )

Vid 6 månaders ålder ammar 12,8 % helt, och 50,5 % delvis. (14,6 % respektive 48,6 % år 2015 och 13,7 % respektive 50,3 % år 2016.)

44,5 % ammar delvis vid 9 månaders ålder. (Jämför med 40,5 % år 2015 och 43,6 % år 2016.)

27,0 % ammar delvis vid 1 års ålder (19,1% år 2013, 24,0 % 2015 och 26,2 % år 2016).

 

— Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång? 

 

Av de barn som föddes 2017 fick alltså nästan 95 % bröstmjölk vid en veckas ålder, 75% av dem helammades. Siffran för helamning sjunker sedan sakta ned till nästan 50% vid fyra månaders ålder.

Men titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Siffrorna sjunker snabbt från 49,8 procent till 12,8 procent. Trots att den globala rekommendationen är helamning i sex månader, eftersom det innebär stora hälsofördelar för både barnet och mamman, så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden mellan 4 och 6 månader. Varför? Jag tänker att svaret bland annat är barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen samt bristande stöd/kunskap inom vården vid amningsproblematik. Vad tänker du?

Jämför med förra årets amningsstatistik, baserat på barn födda 2016.

 

Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.

Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

.

.

Forskning om amning handlar ofta om amningens hälsofördelar och risker med utebliven bröstmjölk.

Nu pekar forskare även på miljöaspekten, där amningen är det enda miljövänliga alternativet.

De pekar på miljöaspekten kring ersättningsuppfödning bland annat vid framtagningen av komjölkspulvret, palmoljan och andra tillsatser, förpackningar (plast, papper och metall), transporter i flera led, åtgången av vatten och el i tillverkning och uppvärmningen och så vidare.

The Telegraph skriver:

Experts at Imperial College London have for the first time calculated the harm to the planet from infant formula.

The Imperial team calculated that breastfeeding for six months would save up between 95 and 153 KG of carbon dioxide per baby.

This means that if all mothers in the UK followed the guidelines it would equate to taking up to 77,500 cars of the road each year.

 

Och Imperial College London skriver:

Dr Shenker, from the Department of Surgery and Cancer at Imperial, explained: ”The data in this piece is stark and raises a new aspect of public health – supporting breastfeeding is just one of a series of changes that our society needs to make to reduce our society’s carbon footprint.

The authors list other costs to the environment including paper use, plastic waste, and transportation at multiple stages in the production, marketing, and sale of breastmilk substitutes. The environmental impact of many aspects of formula production, such as transport, are not documented.

In contrast, breastfeeding uses few resources and produces minimal or zero waste, they write, and the associated infant and maternal health outcomes produce healthier populations that use fewer healthcare resources. The environmental cost of increased illness remains under investigated.

 

Den här forskningen visar oss bland annat två saker:

1. Detta är ytterligare en anledning att sätta in betydligt mer stöd för amningen i Sverige (och globalt). Det krävs både politiska beslut och ekonomiska satsningar. Det krävs anslag till svenska amningsforskare. Det krävs ökad utbildning och kontinuerlig vidareutbildning av vårdpersonal i hela vårdkedjan. Och det krävs en gedigen utbildning i amning av föräldrarna under graviditeten.

Idag finns ingen gemensam plan, ingen amningsstrategi och ingen amningsvänlig vårdkedja. Det saknas politiska beslut och ekonomiska satsningar. Amningsmottagningar läggs ned och amningskunskapen rinner ut i sanden. Läs mer om detta här.

2. Det krävs miljövänliga alternativ till bröstmjölk. Eftersom alternativ till bröstmjölk är livsnödvändigt! Det krävs att tillverkare tar ett betydligt större miljöansvar för tillverkningen/framställningen, förpackningen och distributionen med mera av ersättningen.

Den här forskningen är tydlig med att detta saknas idag och/eller att det finns stora förbättringsutrymmen på detta området.

Den här forskningen ska däremot inte användas som ett medel att skamma den som väljer att inte amma.

Jag förstår att det känns jobbigt att höra om amningens fördelar, och nackdelar med ersättning, om det är så att man ville amma men inte fick hjälp att göra det. Det är därför jag, och många med mig, kämpar för att öka kunskapen om amning hos både föräldrar och vårdpersonal, för att alla som vill amma ska få det stöd och den hjälp hen har rätt till för att få amningen att fungera så bra som möjligt.

Vi vet att det nästa alltid är detta det handlar om. Kunskap och stöd. Det är inget lotteri om man ”kan” amma eller inte. Inget som går i arv. Det är förutsättningar och omständigheter här och nu som påverkar.

Alla kan inte amma, av olika anledningar, och alla vill inte amma.

Om det däremot är så att man trots kunskap om amning medvetet väljer bort den, så är det ju ett aktivt val. Och då menar jag att fakta om exempelvis ersättningens negativa miljöpåverkan inte borde kännas särskilt skammande utan vara en självklar del i ens beräkningar när man gör sitt val. All kunskap är viktig.

sutt

 

Rekommendationen är helaming i sex månader, men endast 13,7 procent helammar vid den tiden i Sverige idag. Varför? Det har främst strukturella orsaker, det finns oerhört mycket pengar att tjäna i barnmatsindustrin. Globalt ser vi att försäljningen av ersättning ökar stadigt och att amningen minskar, detta beror inte på att så många färre vill amma idag, (det var 97% som under graviditeten svarade att de hade en önskan att amma enligt en studie från Uppsala universitet). Vi ser barnmatstillverkares aggressiva marknadsföring, vi ser normaliseringen av nappflaskan och flaskmatning, vi ser att tillmatning inom vården automatiskt betyder ersättning, amningsmottagningar som läggs ner och så vidare.

Vi pratar alltså om övergripande strukturer i samhället, inte om enskilda personers val.

Därför är den här forskningen viktig att belysa.

Det är inte ett skammande av föräldrar att säga att det finns både hälsofördelar och miljöfördelar med amning. Det är däremot pinsamt för politiker och för hela vårdkedjan att vi i Sverige inte kan erbjuda ett bättre stöd kring amningen för de föräldrar som vill amma idag.

Och det är tydligt att det är dags för barnmatstillverkarna att ta miljöfrågan på större allvar.

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.

Nordiska amningsveckan

Vecka 42 är det Nordiska amningsveckan!

Årets tema är översatt till

Stärk föräldrar – möjliggör amning.

.

wbw2019_logo

.

Amningshjälpen tipsar om följande aktiviteter på sin hemsida:

14/10 Amningscafé i Linköping

15/10 Amningscafé i Falun

17/10 Amningscafé i Norrköping

17/10 Bära barn i sjal/amningsrådgivning i Ludvika

17-18/10 informationsbord på  Akademiska Sjukhuset I Uppsala (utanför återbesöksavdelningen)

19/10 Amningscafé och prisutdelning i Stockholm

19/10 Fika med Amningshjälpen i Umeå

19-20/10 Hjälpmammautbilning i Lund

 

Händer det något kul amningsrelaterat i din närhet så tipsa gärna!

.

.

.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:

När det gör ont att amma

Mjölkstas

Mjölkstockning

Amningsnapp

Bra tag

White spots

Anatomi – så funkar det!

Mjölkens sammansättning

Amning efter förlossningen

Den allra första tiden

Tidiga signaler

Tillmatning – olika metoder

Problemsökning vid svårigheter

Säker hudmothud-kontakt

Säker samsovning

Säker samsovning och anknytning

Amning skyddar mot SIDS

Nöjda barn

När ett barn amningsstrejkar

Kort tungband

Svag viktuppgång och aktiv amning

Att öka mjölkmängden

Dåliga amningsråd

Bröstmjölkens hälsofördelar

Amning, inte bara en kvinnofråga

En fråga om rätt till självbestämmande!

Alla kan inte amma

Amning kan vara asjobbig

Okunskap om amning är ett samhällsproblem

Allt om amning

Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!

omslag

.

.

.