Amning kan vara skitsvårt. Amning kan vara smärtsamt både fysiskt och känslomässigt. Det kan vara slabbigt och varmt. Amning kan göra så in i helvete ont. Och det kan vara ångestframkallande. Och svårt att få det att flyta på. Fy fan för amning.
Men det kan också vara rätt mysigt. Och praktiskt. Och härligt. Det kan vara avstressande och kärleksfullt. Det kan vara skönt att amma, som när man är riktigt kissnödig och äntligen får lätta på trycket. Amning kan vara snabbt och lätt. Amning kan vara stärkande, tröstande och ångestdämpande.
Ibland kan amning bara fungera i kombination med ersättning. Ibland fungerar amningen inte alls. Hurra för nappflaskor och bröstmjölksersättning!
Ibland fungerar amningen helt på egen hand. Plötsligt funkar det bara. Hurra för bröst och bröstmjölk!
Ibland kan man känna sorg över att det inte blev som man hade tänkt sig. Ibland kan den där klumpen liksom sitta kvar i många många år.
Ibland spelar det ingen som helst roll.
Ofta är man ändå rätt nöjd över att man över huvud taget tog sig igenom den där första tiden med barnet. Ibland när man ser tillbaka på hur det var undrar man hur det egentligen gick till. Hur man överlevde. Och man inser att man nog kan vara rätt nöjd med sig själv ändå.
Rätt ofta är det nog ändå så faktiskt. Så här i efterhand. Det är helt okej att känna. Och det är också helt okej att inte känna någonting. Vi gör så gott vi kan. Vi kan bara göra så gott vi kan.
.
.
.
.
Bra skrivet! Jag delar det på min doulasida på fb. https://www.facebook.com/annakarin.doula/
AnnaKarin Pedersen, Doula
Hej!
Jag vill egentligen bara rikta ett jättestort TACK till dig! Du är En jättestor anledning till att min son, nu 7 månader, har så gott som helammats (bortsett från ett ängsligt ersättningsmål första veckan) sina 6 första månader i livet.
Jag har fött två barn. Det första kom 7 veckor för tidigt och amningen blev haltande, trots idogt pumpande medan bebisen inte kunde få tag. Dessutom har jag genomgått en bröstreduktion, vilket gjorde att mitt självförtroende var uselt när det kom till att få till en fungerande amning. Fem månaders delamning blev det.
Så kom nummer två och med honom ett halvhjärtat engagemang på bb (”det ser bra ut”) och ett miserabelt bemötande på tredagarskollen (”för stora bröst”, ”bröstreduktion, det här kommer aldrig att gå”, ”han får inte gå ner mer nu, ge ersättning”, allt trots att jag klart och tydligt sagt att jag önskade helamma). Så ringde jag min sköna BVC-sköterska som har mycket is i magen. ”Amma vid minsta signal, dygnet runt, så ses vi efter helgen!”, sa hon och under den helgen vände det. Men så var också såren ett faktum och jag fann din blogg. Tack och lov, får jag väl säga, för annars hade jag nog gett upp de där veckorna jag gruvade för nästa amningstillfälle. Men jag fick enorm hjälp, både med ett bra tag, massor med pepp, fakta och jag blev så målmedveten – det här ska bara gå. Men jag tvivlade på att vi någonsin skulle lyckas få till helamning. Dock peppade också BVC-sköterskan. Hon sa att jag skulle vänta och se, ge det ett par veckor med ren amning, se på pojken och inte på vågen under den tiden. Och så gick det vägen! En försiktig start vad gällde viktuppgången, och det där sviktande självförtroendet som ledde till en flaska ersättning, men så kom jag åter till din blogg. Ersättning är fel väg att gå om man önskar helamma, och det ville jag, så jag ammade och ammade och bröstreduktion och den alldeles för fylliga barmen till trots, så blev det helamning. Att gå emot den där tanten på BB för att din delade kunskap gav mig en klokare insikt och kämpa för att få till en fungerande amning som lett till helamning, det är jag så innerligt glad och tacksam för. Delmål två är att amma förbi ettårsdagen. Det ser jag fram emot att nå! Tack, tack, tack!!
Väntar andra barnet och oroar mig för amningen.. Med första barnet var det så jobbigt de första par månaderna, med smärta, dålig viktuppgång och BVC-sköterskor som bara pratade om ersättning och tilläggsmatning. Och trots att vi fick det att fungera såsmåning om och ammade i nästan fyra år kan jag inte låta bli att fundera på hur det ska gå den här gången. Dina inlägg om amning gav och ger dock ett lugn och tro på att det blir bra hur det än går. Tack för att du skriver så insiktsfullt, kunnigt och vänligt om amning!
Gång på gång slås jag av hur fantastisk du är på att formulera dig ❤ Kram och kärlek, //Åsa P