Vid den här tiden brukar Socialstyrelsen dela med sig av de senaste siffrorna för amningsstatistiken i landet, men enligt svt.se kommer de siffrorna först till våren 2021 på grund av covidpandemin.
I intervjun med svt säger Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, att förra årets siffror troligen kommer att hålla i sig.
Han tror vidare att trenden med de sjunkande siffrorna för helamning beror på stress i samhället, och att trenden med de stigande siffrorna för långtidsamning beror på att Socialstyrelsen gått ut med att man vill främja amning.
Här finns min text om hur amningsstatistiken såg ut förra året. Och mina tankar om varför siffrorna ser ut som de gör.
Eftersom siffrorna man tittar på släpar efter, i år skulle vi ha fått siffrorna för barn födda 2018, så är det möjligt att Carl-Erik Flodmark har rätt om att trenden kommer att hålla i sig. Det skedde förmodligen inga stora förändringar mellan 2017 och 2018. Inte om man jämför med hur det kan komma att se ut när vi får statistiken för barn födda 2020. I år har ju amningsförberedande föräldrakurser varit inställda runt om i landet, vården har varit mycket pressad och man har på många håll inte fått ha sin partner med sig på BB vilket alltihop i stor utsträckning riskerar att påverka amningen negativt. Men det är som sagt inte dessa siffror vi kommer att få se till våren.
(…och nej, jag tror inte att det beror på ”stress i samhället”. Möjligen är ökad stress i samhället en liten del av alltihop, men den stora och avgörande delen när det kommer till sjunkande amningsstatistik (0-6 månader) handlar om kunskapsbrister inom vården enligt mig. Att de som vill amma inte får rätt stöd och hjälp när de stöter på svårigheter. Och att den låga kunskapen om spädbarns naturliga behov och amningsbeteenden i allmänhet gör att många nyblivna föräldrar har orealistiska förväntningar på hur spädbarnstiden ska se ut och därför tex tror att bröstmjölken inte räcker till när barnet vill amma betydligt oftare än med tre timmars mellanrum. Här bekräftar tyvärr ofta vården föräldrarnas oro och man rekommenderar tex tillmatning på BB och BVC betydligt oftare än vad som behövs rent medicinskt, trots att föräldrarna har en önskan om att amma, istället för att tex lära ut hur man ökar mjölkmängden, eller att täta amningar är helt normalt och förväntat. Och här ser det ut som att Socialstyrelsen saknar all form av självinsikt tyvärr.)
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Säker samsovning och nattamning
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
En fråga om rätt till självbestämmande!
Okunskap om amning är ett samhällsproblem
Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
.
.
Sagogrynet 
Här känner jag alltid som hjälpmamma att jag vill göra något mer. Jag är ju kursledare, och jag har mina samtal med nyblivna föräldrar och ammande föräldrar men man vet ju precis det där med bristen på amningskunskap som verkligen är stor. Tänk om fler inom vården kunde tänka sig att gå kurserna, för de ammande familjernas skull.