Här är den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen, baserad på barn födda 2021.
Sammanfattning: Andelen barn som ammar de första månaderna minskar, medan de som fortsätter att delamma efter halvåret ökar.
- Antalet barn som helammar de första månaderna fortsätter att minska.
- Andelen barn som tillmatas med annat än bröstmjölk den första veckan har ökat från 4% 1995 till 21,4% 2021.
- Helamningen vid sex månader minskar. Igen.
- Andelen barn som alls får bröstmjölk (helammade plus delammande barn) vid sex månader ökar något. Från 63% 2018 till 64,8% 2021
- Fler väljer att fortsätta att delamma efter halvåret än vad vi sett under de senaste tio åren. Den här siffran ligger nu på 51,8% vid åtta månader och 30% vid 12 månader.
Statistiken skulle kunna tolkas som att många föräldrar fortfarande saknar stöd i amningsstarten. Tillmatning efter förlossningen ökar stadigt. Det behövs mer stöd, kunskap och hjälp för att ta sig igenom den första tiden med helamningen i behåll.
Statistiken visar att andelen mammor som helammade när barnet var sex månader nu minskar igen. Siffrorna låg på 15,4 procent år 2014, sedan har siffrorna bara gått nedåt. Årets siffror visar 11,9 procent.
Vi ser att siffrorna ökat när det kommer till delammade ettåringar. Från exempelvis cirka 19 procent år 2013 ligger nu siffran på 30 procent år 2021. WHOs rekommendationen är att delamma i två år eller längre (alltså minst två år), men hur många som ammar vidare i två år eller mer i Sverige finns det ingen statistik på.
Amningsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Vid till exempel sex månaders ålder fick 75 procent av barnen i Gotlands län bröstmjölk i någon form (hel- plus delammade) jämfört med 58 procent i Värmland.
Och jag upprepar mig från föregående år men jag väntar fortfarande på svar: Det skulle vara oerhört intressant om vården förväntades utvärdera sig själv i samband med dessa rapporter. Och offentligt redovisa vad man själv tror är anledningen till att man ligger så lågt respektive varför man ligger högre i statistiken i just sin region. Och vad man har för plan framåt.
Särskilt de regioner som ligger placerade i botten år efter år… Hur ser deras lokala amningsstrategier ut? På vilka sätt kommer de, från och med nu, att bli bättre på att stötta sina ammande familjer?
.
Bild från Socialstyrelsen.se
Siffrorna ser ut såhär:
Vid en veckas ålder helammade 71,8% medan 21,4% ammade delvis. (Jämför med exempelvis 94,3% respektive 4,1% 1996 och 79,1% respektive 16,4% år 2014.)
Vid 2 månaders ålder helammade 60,9% och 21,9% ammade delvis. (Jämför med 81,2% respektive 11,3% år 1996 eller 63,6% respektive 21,0% år 2015.)
Vid 4 månaders ålder helammade 49,9% och 23,6% ammade delvis. (Jämför med 81,2% respektive 11,3% år 1996.) Nästan 73,5% av dessa barn fick alltså bröstmjölk i någon form 2021, vilket kan jämföras med 88,1% år 2009 eller 92,5% år 1996.
Vid 6 månaders ålder helammade 11,9% och 52,8% ammade delvis år 2021. (Jämför med siffrorna 15,4% respektive 47,6% år 2014 eller 1996 års siffror: 43,1% helamning respektive 29,8% delamning. 1996 fick nästan 73% av dessa barn bröstmjölk i någon form jämfört med cirka 65% 2021.)
51,8% av barnen ammade delvis vid 8 månaders ålder. (Jämför med 33,9% år 2010 eller 44,1% år 2016.)
30% av barnen ammade delvis vid 1 års ålder. (Jämför med 16,2% år 2010 eller 26,2% år 2016.)
— Betyder detta att många faktiskt vill amma, och gärna ammar vidare, bara man får hjälp att komma igång?
Av de barn som föddes 2021 fick alltså cirka 93 procent bröstmjölk vid en veckas ålder, cirka 72 procent helammades. Vi vet att detta bla beror på att en hög andel barn får tillmatning på BB. Enligt Graviditetsregistret 2022 är exempelvis 41 procent av barnen tillmatade, utan medicinsk anledning, när de lämnar BB på Helsingborgs lasarett i Skåne.
Siffran för helamning sjunker sedan ned till nästan 50 procent vid fyra månaders ålder.
Men titta på skillnaden mellan helamning vid 4 och 6 månader.. Vad händer där? Siffrorna sjunker snabbt från 49,9 procent till 11,9 procent. Trots att den globala rekommendationen är helamning i sex månader, eftersom det innebär stora hälsofördelar för både barnet och mamman, så är det oerhört många som introducerar annat än bröstmjölk under perioden mellan 4 och 6 månader. Varför? Jag tänker att svaret bland annat är barnmatsindustrins påverkan på grund av stora vinstintressen samt bristande stöd/kunskap inom vården vid amningsproblematik. Vad tänker du?
Hur länge man väljer att amma är helt och hållet upp till var och en. Vad passar dig och din familj bäst? Några dagar, några månader eller flera år? Ofta ger det sig med tiden, men amning handlar inte bara om anatomi och fysiologi, utan påverkas även av rådande samhällskultur och normer. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, det finns mycket som kan påverka en amningsrelation – i båda riktningarna.
Jag hoppas och önskar att alla som väljer amning får en positiv amningsupplevelse, hur kort eller lång tid de än väljer att amma. För en del är ingen amning alls det enda rätta. Rätt stöd och hjälp för alla, oavsett val, kan göra enormt stor skillnad för en mammas självkänsla och mående på både kort och lång sikt.
.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Säker samsovning och anknytning
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
En fråga om rätt till självbestämmande!
Okunskap om amning är ett samhällsproblem
Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!
Sagogrynet 