Socialstyrelsens senaste: ”Små barn ska sova ensamma.”
Jag vill veta vilken forskning de baserar detta uttalande på. All (samtlig) forskning jag har läst i ämnet drar slutsatsen att säker samsovning inte ökar risken för SIDS/PSD (plötslig spädbarnsdöd).
Studierna visar däremot att samsovning –om det görs på ett farligt sätt– inte kan rekommenderas. Att rökning, att sova i soffa/vattensäng, vara alkohol-/drogpåverkad osv ökar risken. Men ingen visar att säker samsovning ökar risken.
Varför inte bara lära föräldrar om säker samsovning, istället för att avråda från samsovning helt? Risken att föräldrar lägger barnet i egen säng i ett annat rum (en stor riskfaktor) måste väl vara minst lika stor som att de skulle samsova på ett osäkert sätt, om de inte får info om detta?
Socialstyrelsen baserar alltså sin rekommendation på den här studien som kom tidigare i år, en studie som blivit hårt kritiserad från flera håll då författarna utelämnat viktig information och dragit slutsatser på lösa grunder. Läs gärna Unicefs kommentarer på ovanstående studie, och den här väl underbyggda kommentaren på samma studie. Läs förresten även gärna den här studien som framhåller säker samsovning.
Vad som utgör riskfaktorer för PSD är väl definierat: svårigheter att andas (tex pga infektion och/eller duntäcke, kuddar, husdjur), syrebrist (täcke eller liknande över ansiktet), överhettning (för mycket kläder, varmt täcke), djupsömn (det är normalt (och bra!) att småbarn sover lätt och vaknar upprepat under natten, tex för att amma).
Att sova i egen säng minskar inte risken i sig, för någon av ovanstående punkter. Tvärtom försvårar det för föräldern att tillgodose att flera av ovanstående punkter uppfylls.
För att säkerställa säker samsovning:
- Lägg barnet på rygg på en fast madrass i en säng utan skarvar/glipor eller annan fallrisk
- Lägg barnet på en egen plats i förälderns säng, i höjd med föräldrarnas huvud
- Ha ett lagom svalt rum och ta bort tjocka täcken och kuddar kring barnet, låt barnet ha en egen filt.
- Låt inga husdjur ligga i sängen
- Rök inte (varken under graviditeten eller efteråt och framförallt inte i sovrummet)
- Föräldrarna använder inte droger/sömnmedicin/alkohol
- Nattamma om möjligt, låt annars barnet suga på en napp.
Vill man inte sova med sitt barn i sängen, tex på grund av att ovanstående punkter inte kan efterlevas, kan man ha barnet i en spjälsäng i direkt anslutning till den egna sängen. På vissa spjälsängar kan man montera av den ena långsidan och fästa spjälsängen vid föräldrasängen, då blir det en så kallad sidosäng.
Forskning visar att amning minskar risken för PSD. Forskning visar även att om man sover tillsammans med eller i direkt anslutning till sitt barn, och svarar direkt på barnets signaler, resulterar detta i mindre gråt hos barnet och mindre stress hos föräldrarna. Samsovning främjar anknytningen samt ökar amningsförekomsten och längden på amningsperioden. För barn som sover ensamma ökar däremot gråten och stressen nattetid och sömnen störs hos både barn och föräldrar.
Att avråda från samsovning på grund av att det finns några som tex röker eller dricker alkohol i samband med samsovning, istället för att lära föräldrar hur säker samsovning går till, är fel väg enligt mig.
Jag vill som förälder ha information om vad som gäller, inget annat, för att sedan kunna bilda mig en egen uppfattning utifrån den kunskap och de förutsättningar som finns.
Läs studien som visar att amning minskar risken för SIDS/PSD med 50%.
Läs även om samsovning och anknytning, här.
.
Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
Det är så tragiskt att de generaliserar, och inte gör någon skillnad alls på säker VS osäker samsovning.
Det är med all sannolikhet Carpenters analys som publicerades i våras som de nya rekommendationerna baseras på. Klart irriterande dock att det inte publicerats några nya råd, åtminstone inte som går att få tag på på Socialstyrelsens hemsida.
Carpenters analys visar verkligen att det finns ett statistikt säkerställt samband mellan plötslig spädbarnsdöd och ”säker samsovning”, men däremot kan ingen säga om det är ett orsakssamband. Noggrann genomgång av artikeln har jag gjort här: http://www.barnakuten.nu/uncategorized/plotslig-spadbarnsdod-och-samsovning/
Cecilia – vad menar du i så fall med säker samsovning? De flesta parametrar i det som brukar kallas säker samsovning fanns inte alls med i analysen. Varken typ av täcken och om barnet hade eget täcke eller inget täcke alls, om där fanns en massa kuddar, typ av madrass, husdjur, var i sängen barnet låg, om syskon sov där också, temperatur i rummet eller ens om någon annan samsovare än mamman hade druckit alkohol, hade de med i studien. Med andra ord kollade de om vanlig, blandat ”säker” och ”osäker”, samsovning hade risker jämfört med egen säng i föräldrarnas rum. Inte om ”säker” samsovning hade risker jämfört med egen säng i föräldrarnas rum och definitivt inte om ”säker” samsovning hade risker jämfört med att barnet sover ensamt.
Nu säger Göran Wennergren, professor i barnmedicin, representant från socialstyrelsen i SVT, att det viktigaste är att låta barnet sova på rygg och att undvika nikotin. Och om man väljer att sova med sitt barn kan man låta barnet ligga på ett fritt och avgränsat område, med avstånd till föräldern.
Dessutom säger han i chatten efter programmet att napp inte bör användas innan amningen är etablerad och barnet vänt i vikt. Han anser inte heller att rådet om att använda napp är ett råd som har stor tyngd. ”Det blir nog inte aktuellt för en baby som inte alls använder napp.”
Jag har inte orkat/hunnit läsa studien i helhet, men bland de som drabbats av psd, vet man om det gäller vana samsovare eller de som somnat vid exv nattamning men som i normala fall brukar lägga tillbaka bebisen i en egen säng?
Jag tänker mig att om man är van att sova själv så kanske man inte är lika aktsam/sover med en undermedveten vetskap att barnet ligger i sängen.
Ja, vissa studier har visat att det ökar risken att bara samsova ibland. Men de jag läst har inte visat om dessa som ”råkat” samsova har somnat på tex soffan med barnet eller om de legat i sängen. Att sova på soffan med sitt barn har tydligt samband med höga risker.
Väl formulerat och med god källhänvisning.
Hej
Jag har heller inte läst underlaget för råden och kan därför inte värdera dem. Har inte hittat underlaget på socialstyrelsens hemsida. Däremot framgår det från en snabb googling att det inte är en studie som råden baseras på. Det är heller inte så socialstyrelsen arbetarna. Igår på nyheterna nämndes att man gått igenom 5000 studier. Baserat på att jag själv medverkat som expert på andra områden kan jag berätta hur det går till att göra underlag för sådana här råd. Först anlitas ett antal forskare som söker i vetenskapliga databaser efter studier. Därefter graderas dessa enligt ngt som heter grade. Det är ett system för evidens som de flesta myndigheter i Sverige använder sig att av för att värdera en studie. Bara för att man gjort en studie betyder det alltså inte att den kommer med. Den måste uppfylla högt ställda krav på design och metod för att slutsatserna ska ingå. Tex måste antalet studiedeltagare vara tillräckligt stort, det måste finnas en kontrollgrupp osv. Många studier, mer än hälften sållas bort i detta stadie. Därefter sammanställs resultaten. I forskning är det sällan så att alla studier visar samma sak. Sammanställningen kommer snarare fram till saker som att fler studier visar X än Y osv. Därefter är det expertgrupper på området (ledande forskare på området i Sverige) som arbetar fram råden mot bakgrund av sammanställningen. En sådan forskare (alltså ej fråb Socialstyrelsen) uttalade sig om dessa råd på tv igår. Han sa att råden gällande samsovning handladeom att barnet kunde få täcket över huvudet, hamna för tätt mot föräldern och därmed sluta andas. Om man såg till att barnet hade en fri plats isäbgen avskild tex med en ihopvirad handduk kunde han se att det var en fullgod lösning.
Som sagt har jag heller inte hittat underlaget för dessa råd, och det är därför svårt att veta hur de studier du nämner har värderats. Som forskare är det inte särskilt överraskande att råd som baseras på forskning ständigt förändras- varefter det kommer nya studier. På samna sätt får vi inte heller samma meficiner för en viss sjukdom idag som för tio år sedan. Nästa gång man gör en uppdateringav forskningen på detta område kanske andra slutsatser dras igen. Eftersom nya studier tillkommit.
[…] Läs tidigare inlägg om socialstyrelsens råd här. […]
[…] Sagogrynet: Säker samsovning […]
[…] som Therén hänvisade till var s.k. säker samsovning, det vill säga när man är noggrann med att inte ha tjocka täcken, inte intar alkohol eller […]
Tack för ditt inlägg! Heja!
Har du skrivit till socialstyrelsen? Annars do it ❤️
Kanske alldeles för sent att kommentera, men jag chansar… Jag har en dotter på 3,5 månad med stort närhetsbehov. Jag var oförberedd på detta och det tog lite tid innan vi fick till det med sömn. Nu sover hon i min famn på nätterna och i bärsjal på dagarna. På nätterna ligger vi mage mot mage så att hon ligger på sidan, med huvudet på min arm. Ibland kan jag lägga henne mer på rygg. Varför är det inte bra att de ligger på sidan? Hon ligger aldrig på mage förstås.
Hej!
Det handlar om fria andningsvägar och risken för att barnet i sidoläge kanske välter över på fel sida (magläge) då det är så litet att det inte kan vända på sig själv. Rekommendationerna kring plötslig spädbarnsdöd (psd) och samsovning gäller framförallt barn som är yngre än 3 månader. Alltså tills dess att de börjar bli mer rörliga och själva kan vända på sig.
Man har sett en signifikant nedgång i dödlighet hos barn (yngre än 3 månader) som sover på rygg.
Vilket borde betyda att ni kommit förbi den här värsta risken. 🙂
Klipper från 1177:
”Barn som avled i plötslig spädbarnsdöd upptäcktes ofta liggande på mage med ansiktet ner i kudden och ofta med huvudet täckt av sängkläder. Trots att detta tolkades som kvävning, drog få författare slutsatsen att magläget borde undvikas. Risken med magläge uppmärksammades först av Davies i Hong Kong, där man noterade en särskilt låg incidens av SIDS, och kopplade detta till att så få barn sov på mage där. Senare har magläge under sömn kunnat visas vara den viktigaste riskfaktorn (oddskvot 3-14), och incidensen av plötslig spädbarnsdöd minskade kraftigt sedan ryggläge under sömn rekommenderats. Även sidoläge under sömn innebär en ökad risk, vilket anses bero på att läget är instabilt, och att barnet kan rulla över på mage. Sidoläget i sig innebär sannolikt ingen ökad risk, men bör avstås ifrån med tanke på ovanstående. ”
Tack för svar!
Ja, nu är hon ju förbi den mest kritiska tiden och övar på att försöka vända sig. Jag har ju dock haft henne på sidan sedan hon var 4-5 veckor om jag minns rätt… Det var så frustrerande att ingen kunde säga hur vi borde göra, bara vad man inte skulle göra. Det funkar ju inte att vara vaken dygnet runt för att hålla koll på henne liksom. I efterhand har jag förstått att det inte är särskilt ovanligt att bebisar är som hon (om än inte så här uttalat) och därför känns det märkligt att det inte finns några råd att få från ”officiellt håll”, typ BB eller BVC.
[…] säkrast på rygg i egen säng. Rekommendationen grundar sig i forskning (vars tolkning man kan ifrågasätta) som visar på att detta minskar risken för plötslig spädbarnsdöd […]