I går träffade jag en liten treveckors bebis. Så fort man glömmer den där allra första tiden, hur smått allt är!
Jag tittade på de tidiga signalerna och såg hur bebisen letade efter bröstet (och fick det).
Jag har skrivit om de tidiga signalerna och fri amning förr, men det är ett så viktigt ämne, en sådan viktig kunskap, att jag gärna upprepar mig lite.
En tidig signal kan vara att bebisen vrider på eller buffar med huvudet, smackar med munnen eller gör små ljud, redan här provar man att ge bröstet. Annars fortsätter barnet med till exempel en hand mot munnen, ett litet pip, huvudet som vänder sig och letar och nosar, eller att barnet kanske verkar lite orolig. Armarna börjar veva och kanske börjar hen att suga på händerna. Om barnet börjar skrika har det gått för långt, att skrika är en sen signal. I värsta fall somnar barnet då blodsockret sjunker för lågt. Detta är varken bra för barnet, eller för mjölkproduktionen som missat ett tillfälle till stimulering. Vissa barn sover mycket och de hinner ofta bli hungriga under tiden de sover. Man kan då se att barnet visar dessa tidiga signaler på hunger i sömnen, redan innan hen vaknar. Då kan man vara redo att amma direkt när barnet vaknar.
Om man vill amma underlättar det om man alltid försöker erbjuda bröstet vid de tidiga signalerna, om barnet börjar skrika är det svårare att sedan få hen att ta ett bra tag. Om bebisen viftar med armarna kan en arm lätt komma mellan mun och bröst. Och när barnet skriker kommer tungan långt bak i munnen och försvårar amning eftersom tungan, vid amning, ska jobba långt fram över gommen där de nedre framtänderna senare ska komma upp.
Man ska aldrig fundera på om barnet borde vara hungrigt eller inte, man ska bara låta hen amma. Man ska heller inte räkna antalet amningstillfällen eftersom vissa kanske ammar 12 gånger och andra ammar 40 gånger på ett dygn, och olika länge. Reglerad amning, eller lång tid mellan amningstillfällena, riskerar att göra att mjölkproduktionen minskar.
Fri amning är att inte tänka på amning som överföring av mat. Det är att låta barnet avgöra om och när hen vill amma. Att vara lyhörd och prova med bröstet först. Att förstå sitt barn och bekräfta med bröstet.
Fri amning betyder inte att man är fri att amma när man vill. Fri amning innebär att man ammar när barnet vill. Det är inte när den vuxna tror att barnet borde vara hungrig eller när den vuxna anser att det är dags. Det ska inte gå si eller så många minuter eller timmar mellan amningstillfällena. Fri amning är att amma på de tidiga signalerna.
Att ha barnet hud mot hud underlättar och stimulerar den naturliga sök- och sugreflexen och främjar även mjölkproduktionen hos mamman. Det går utmärkt att barnet är hos den icke ammande föräldern mellan amningarna, barnets signaler kan båda föräldrarna snabbt lära sig genom att ha barnet nära och vara närvarande. Den av föräldrarna som inte ammar är precis lika viktig för barnet, även den första tiden, och kan medverka i alla moment utöver just amningen. Det går dessutom utmärkt att sitta bredvid och mysa även under amningen.
Vid fri amning anpassas för det mesta mjölkmängden efter barnets specifika behov. (Detta förutsätter att barnet har ett bra tag och ammar aktivt.) Hur ofta, och länge man ammar vid varje amningstillfälle, är helt individuellt från barn till barn och kan variera från lite och ofta till längre stunder mer sällan. Det kan till exempel betyda att man ammar flera gånger i timman, eller var tredje timma, dygnet runt. Dessutom förändras ofta barnets amningsbeteende med tiden och i perioder ser rutinerna helt annorlunda ut för att sedan kanske gå tillbaka till det vanliga igen. I olika åldrar är det vanligt att omgivningen intresserar mer än bröstet, då kanske barnet tar igen missad amning på natten den perioden. Vissa dagar ammar hen kanske ofta och andra lite mer sällan och så vidare. Fri amning innebär att man ammar på barnets villkor, efter barnets rytm.
Lita på ditt kompetenta barn och din kropps förmåga att tillverka precis så mycket mjölk som ditt barn behöver.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
Sagogrynet 
Det är en sak jag har funderat på apropå fri amning: Går det att amma fritt om barnet har napp?
Intressant fråga! För dem som har en etablerad och fungerande amning sägs det ju att det inte ska störa amningen/mjölkproduktionen. Men jag kan tänka mig (har sett i många hjälpmammesamtal) att nappen har fått ta en del av den suttstimulering bröstet kunde haft nytta av i de fall där man hade behövt öka mjölkproduktionen.
Napp i kombination med flaska då och då är inte gynnsamt om man vill behålla amningen, det kan man tänka på. När flaska är frekvent inblandad behöver bröstet ofta all den stimulans det kan få. Erfarenhet visar att när ett barn har både napp och flaska så blir oftast inte amningen så långvarig.
Jag tror att det beror lite på hur man använder nappen.. Man får kanske vara extra observant, och inte stoppa in nappen vid varje tillfälle barnet är missnöjt (egentligen vill amma). Om den används sparsamt, tex vid bilresor och sådana tillfällen då amning inte är möjlig, ska det inte vara några problem.
Jag har själv inte haft napp till mitt ammande barn, vad säger ni som kombinerar amning och napp?
Ja, det var ju mig och Edvin du studerade =D Han är dock väldigt snabb från de allra tidigaste signalerna till att börja vifta, så hans händer och armar hinner ofta börja vifta o är i vägen när han ska komma till bröstet. Jag tycker jag försöker vara snabb men han är ännu snabbare visst! Eller missar jag något?
kram Jenny
Jag tror inte att du missat något. Jag är övertygad om att alla barn är olika och detta är bara ungefärliga tecken och signaler man kan titta på och gå efter. Jag tycker att han verkar väldigt nöjd och tillfreds. ❤
Det låter bra! Ja, han gråter ju typ aldrig, bara lite ibland när han har magknip.
Jag anser att jag har ammat min niomånaders näst intill helt fritt hela tiden, och hon har haft napp sen hon var ca två månader och började suga på tummen. Hon ville alltså INTE amma, hon var mycket tydlig med att hon inte ville ha bröstet, men hon ville suga (hon hade inte fått flaska heller). Vis av erfarenhet från första barnet har vi varit restriktiva med napp, bara när hon inte velat amma, när jag inte är där och när hon sover. Så det sista är väl min begränsning av amningen som gör att den inte är 100% fri (förutom när man kör bil eller liknande), att hon somnar med napp och erbjuds napp på natten innan bröstet (trots det ammar hon minst ett par gånger nattetid).
Jag kunde ibland sitta i timmar med Tilde men då passade jag på att se en film eller bara mysa ❤
Jag anser också att jag ammade min son fritt (dock inte dom första typ 2 veckorna då jag faktikst trodde av div anledingar att var 4’e timme var normalt) men han fick även napp tidigt.
Detta pga att han var väldigt tuttig, inget konstigt alls, men mina bröstvårtor var så såriga och gjorde så himla ont. Så när han hade somnat till vid bröstet men ändå ville ligga och snutta så lirkade jag in nappen istället.
Min mjölkmängd höll sig kanon, helammade utan problem i 6 månader och det är nu vid 14½ månad och med enbart tidiiga morgonamningen kvar som jag faktiskt tror jag har sinat.
Sörjer för hade sett fram emot syskonamning from februari.
Min son fick napp när han var 6 veckor, men jag räknar det ändå som att jag har ammat fritt. Jag har alltid erbjudit tutten först, men ibland har han inte velat ha den, och då har han blivit lugn med nappen istället. De första 6 veckorna vågade jag inte ge napp eftersom jag hört att den kunde störa amningen, och då sög han mycket på våra fingrar istället när han inte ville ha tutte.
Du skulle inte kunna skriva något om det förresten, för det är något jag undrat över. På BB sa de att man kunde ge bebisen ett finger att suga på om den skrek, alltså inte hela tiden, men vid undersökningar och så när man inte kunde stoppa in en tutte. Är inte det samma sak som att ge napp? Eller blir det kanske annorlunda för att man inte gör det så ofta?
Jag tänker att det kanske är för dem som inte vill ge napp, men ändå vill ge någon tröst när man inte har möjlighet att ge bröstet. Dels att det inte finns någon risk att barnet ligger med/går runt med förälderns finger i munnen hela tiden på det sätt som vissa barn går runt med en napp i munnen väldigt ofta (då kanske bröstet skulle behövt få den stimulansen). Med en portabel napp är det lättare att man sticker till den lite oftare än vad man kanske tänkt från början…
Dels är barnet nära föräldern på samma sätt som när hen får tröst vid bröstet, en fysisk närhet som inte kan undvikas eftersom fingret sitter fast på föräldern. 😉
När man ger napp kan det bli en tröst på distans, ett avstånd mellan barn och förälder. Helt krasst kan nappen ta över rollen som tröstare istället för föräldern, och de som inte vill att barnet ska få sin trygghet eller tröst hos materiella ting utan hos anknytningspersonerna kan då välja att ge ett finger istället då bröstet är frånvarande. 🙂
Hur tänker ni?
(Observera att jag inte tror att alla föräldrar som ger napp slutar att trösta med närhet eller liknande, jag skriver om ytterligheter för att illustrera hur jag menar. Jag är övertygad om att det går att kombinera, men jag tror samtidigt att det kan finnas vissa risker med nappanvändandet om man inte reflekterar över hur man använder den.)
Jag har hört att när de suger på fingret är det mer samma sätt att suga som på bröstet, och därför ska inte fingret ge sugförvirring till skillnad från tröstnapp där de suger annorlunda.
[…] svara på de tidiga signalerna och bekräfta barnet med till exempel bröstet handlar inte bara om mat och näring. Det är en […]
[…] man ammar. För att uppehålla en tillräcklig mjölkproduktion bör man amma på barnets minsta, första, signal. Man ska inte fundera på om barnet borde vara hungrig eller inte, bebisens mage fungerar inte som […]
[…] hud, så mycket som möjligt. Bär barnet mycket men låt barnet ha fri tillgång till bröstet, lär dig läsa och tyda barnets tidiga signaler och svara genom att överlämna hen till mamman för att amma när barnet ber om det. Barnet […]
[…] tal om att lära sig att tyda sitt barns signaler och att svara på dem… Detta är något som båda föräldrarna har samma biologiska […]
[…] länge åt gången eller att barnet inte ammar aktivt? När man lär sig tyda och svara på barnets tidiga signaler och ammar fritt, efter barnets behov, bildas precis så mycket mjölk som just ditt barn behöver. […]
[…] är en text om bland annat amningspositioner, här en text om tidiga signaler och fri amning, och här en om problemsökning vid amningsproblem som kan vara till hjälp. Gilla […]
[…] att ha bebisen mycket hud mot hud. Att de känner till den grundläggande kunskapen om bebisens tidiga signaler och fri amning. Att de har möjlighet att få hjälp med taget och att de får lugn och […]
[…] att amma har stor betydelse. Att redan från början ha med sig kunskap som fri amning, barnets tidiga signaler, samt vikten av hud- mot hudkontakt kan i vissa fall vara […]
[…] Läs mer om tidiga signaler här […]
[…] kan till exempel vara att barnet för händerna till munnen och vrider på sig – mer om det här och här. En nyfödd behöver inte nödvändigtvis gnälla eller skrika när han eller hon vill […]
[…] hur länge ni än väljer att amma. Så det är en bra investering att ha barnet vid bröstet så mycket som bara är möjligt, dygnet runt, i början. Det kommer att underlätta för er framöver och ge er en flygande […]
[…] tag, och position vid bröstet, sår, Anatomi, Tidiga signaler, Problemsökning vid svårigheter, Kort tungband, Svag viktuppgång och aktiv amning, Och mycket […]
[…] Tidiga signaler […]