Ett tungband är en vävnadsrest från fosterstadiet, något vi alla har i någon utsträckning. Ibland tillbakabildas det inte tillräckligt, och ibland är det dessutom kort eller stramt och kan då ställa till problem. Man tror att runt 10% av befolkningen föds med kort/stramt (främre del av – ) tungband, ankyloglossi, men det verkar förekomma ett stort mörkertal bland de bakre delarna av tungbandet. Det verkar förekomma något oftare hos pojkar än hos flickor och det verkar vara ärftligt. Alla som har kort tungband får inte problem med det.
Eftersom barnet måste använda tungan för att massera fram mjölken kan det uppstå problem vid amning om tungans rörlighet blir begränsad av tungbandet. Vanliga symptom är bland annat sår, smärta och minskad mjölkmängd.
- Vanliga symptom vid kort tungband:
Den vanligaste svårigheten vid amning är att barnet har svårt att få ett bra tag om bröstet. Ett annat vanligt problem är att barnet upprepat släpper taget om bröstet (kan inte hålla kvar det under amning). Ytterligare symptom på kort tungband kan vara höga smack/klick- och sväljljud, sugblåsor på barnets läppar och reflux (barnet sväljer luft samt de problem som följer med luft i mag- och tarmsystemet), utdragna amningar, ett barn som är oroligt vid bröstet, kräkreflex under amning och mjölkläckage. Även flaskmatade barn kan uppvisa ätsvårigheter med felaktig sugteknik och mjölkläckage. (Dessa symptom och problem kan uppkomma även utan att det behöver bero på just ett kort tungband, rådfråga alltid din läkare.)
Ytterligare problem är att mamman, som en följd av det dåliga taget, bland annat ofta får ömma och såriga bröstvårtor, mjölkstockning och/eller att mjölkbildningen inte kommer igång ordentligt då barnet inte kan stimulera mjölkbildningen tillräckligt (med dålig viktuppgång hos barnet som följd) på grund av en mindre effektiv sugteknik.
- Hur ser det ut?
Tungbandet kan fästa på flera olika ställen under tungan och man skiljer på det genom att kalla det främre och bakre tungband, men det är egentligen ett och samma. Den främre delen av tungbandet är synligt och kan till exempel fästa från tungspetsen eller en bit bakom och gå ner strax bakom den nedre tandköttsraden. Det kan vara olika elastiskt, av olika längd och tjocklek och ger inte alltid hjärtformad tunga, vilket är en vanlig missuppfattning. Den bakre delen av tungbandet är ofta gömt under slemhinnan och hittas då bara genom att man känner i barnets mun. Ett bakre tungband håller ner tungans mitt eller den bakre delen av tungan, vilket kan göra att tungan ser skålformad ut när barnet gråter.
Läppband
Det finns vidare även strama läppband som kan ställa till med problem. Detta kan orsaka att barnet inte avslappnat kan vika ut läppen vid amning och kan därmed orsaka ett mindre effektivt tag och svårt att skapa vakuum. Mamman kan då uppleva en känsla av att barnets bits. Det finns även indikationer på att förekomst av övre läppband i princip alltid innebär samtidig förekomst av tungband, och då speciellt bakre tungband.
- När behöver läpp- /tungbandet åtgärdas?
Det är inte utseendet, storleken eller placeringen av tung- eller läppbandet som avgör om det behöver behandlas. Inte heller barnets viktkurva. Det är funktionen, barnets förmåga att amma samt mammans smärtupplevelse vid amning, som är avgörande.
Många tittar enbart på hur långt tungan kan sträckas ut, eller om tungan är hjärtformad. Men för att kunna amma behöver barnet bland annat kunna lyfta tungans mitt upp mot gomtaket, samtidigt som det gapar stort, då tungan masserar ut mjölken ur bröstet. Det stora taget behövs även för att med hjälp av tungan kunna behålla bröstet i munnen, med avslappnade utvikta läppar för en smärtfri amning.
Undersök barnet och titta på hur tungan rör sig. Kan den sträckas ut, åt sidorna, uppåt mot gommen? Kan den kupa sig runt ditt finger? Kan den göra den vågrörelse som ska föra mjölken bakåt mot halsen för nedsväljning eller stannar mjölken i en liten sjö i mitten av tungan? Kan barnet koordinera sug- svälj och andningstekniken? Det finns särskilda undersökningar för allt detta vilka kan utföras av kunnig vårdpersonal.
Att åtgärda tungbandet anses vara ett snabbt och enkelt ingrepp som ofta ger omedelbar förbättring, speciellt när det görs ett så kallat diamantklipp, vilket är viktigt. (I exempelvis Nederländerna och England görs detta med lokalbedövning och ingreppet tar då cirka 10 – 20 sekunder.) Ibland kan det dock ta lite tid innan förbättringen är kännbar, bland annat på grund av barnets muskelminne, och ibland kan slemhinnan växa ihop igen och behöva åtgärdas på nytt. Detta kan i regel förebyggas genom olika stretchövningar och sugträningstekniker.
Det är fördelaktigt om man frigör tungan ordentligt första gången så att barnet slipper klippa tungbandet flera gånger. Internationellt rekommenderas även att man tar hand om såret på ett sätt som gör att risken minskar att det växer ihop igen. (Följ länkar i slutet av texten.)
Efter åtgärdat tung-/läppband behövs ofta ett ökat amningsstöd, bland annat för att lära sig förbättrad amningsteknik, både för mamman och barnet. Mycket hud mot hud kan hjälpa och var extra noga med att hjälpa barnet att få ett tillräckligt bra tag om bröstet. Ta gärna kontakt med en duktig amningsrådgivare efter behandlingen. Internationellt rekommenderas även besök hos kiropraktor eller liknande, före och efter ett tungbandsklipp.
- Hur ammar man ett barn med kort tungband?
Beroende på hur tungbandet påverkar barnet och vilka symptom just ni har finns det lite olika knep som eventuellt kan underlätta vid amning. Det första är att kompensera för det sämre taget som ofta leder till minskad mjölkbildning och svag viktuppgång. Barnet kan kompensera tungans begränsningar genom att använda gommen, käkmusklerna eller läpparna för att hålla kvar bröstet i munnen under amning. Taget blir då ofta ytligt, och det kan kännas som att barnet biter i bröstet.
- Så var noga med taget och amma med riktigt täta mellanrum för fler chanser till mjölköverföring.
- Amma så ofta du kan och gör gärna bröstkompressioner under tiden.
- Prova även gärna flera olika handgrepp, som hamburgargreppet och/eller att stötta bröstet genom att hålla i det och försiktigt styra in bröstvårtan mot barnets gomtak så att bröstet kommer längre in i munnen, då ökar du chansen för ett större tag och hjälper barnet att hålla kvar bröstet i munnen genom hela amningen.
- Sitt bekvämt, gärna lätt tillbakalutat eller laid back, och håll barnet så nära dig som möjligt för att optimera för de förutsättningar som finns. En hand bakom barnets skulderblad kan ofta hjälpa.
Om barnet har svårt att få ut tillräckligt mycket mjölk kan du prova att amma med ett tillmatningsset för att stimulera mjölkbildningen under tiden ni väntar på att få hjälp med tungbandet. Även pumpning och tillmatning på andra sätt kan ibland behövas som komplement, men undvik koppmatning om tungans rörlighet är väldigt begränsad. Om det gör alltför ont när barnet ligger vid bröstet kan det även underlätta för bröstvårtan att amma med en amningsnapp under den här perioden.
Hög gom
I samband med kort tungband är det inte ovanligt att barnet även har en högvälvd gom, vilket i sig kan innebära problem att skapa vakuum och hitta en effektiv sug- och sväljrytm. Detta kan också ge smärtsam amning och såriga bröstvårtor. Laid back-positionen och olika handgrepp kan hjälpa barnet att få ett tillräckligt bra tag och tillräckligt mycket bröst i munnen vid amning, så att bröstvårtan hamnar långt in och inte skadas. Att göra bröstkompressioner kan också hjälpa vid hög gom.
Vanliga problem för familjer med tungbandsproblematik
Något som ofta sätter krokben för en ammande familj som söker hjälp för problematik kring kort tungband är dels att det saknas nationella riktlinjer kring bedömning och behandling av kort tungband och dels att det bland annat i BVC:s handbok, trots nya kunskaper i ämnet, står att tungband sällan ger amningsproblem. Detta leder till att väldigt många nekas hjälp vid tungbandproblematik och tvingas söka sig till privatläkare eller till och med utomlands för behandling.
Sugträning
Efter att barnets tungband har blivit åtgärdat kan man behöva hjälpa barnet att träna sin tunga och stärka de muskler som tidigare inte kunnat användas på ett optimalt sätt. Barnet har redan använt sin tunga i ungefär tre månader inuti mammans mage och ju längre barnet har fått vänta på behandlingen av tungbandet efter födseln, desto större behov av sugträning kan barnet ha efteråt. Barnet kan ha lärt sig att anpassa både sug- andnings- och sväljteknik efter sina fysiska förutsättningar och behöver nu träna på att använda tungan på ett för hen helt nytt sätt. Tänk på att alla övningar ska göras lekfullt och på barnets villkor!
.
Mer information:
The role of tongue-tie in breastfeeding problems – a prospective observational study
Video: Tungbandsklipp med elektrosurgery, av Kirsten Slagter
Video: Aftercare med Katherine Fisher
Video: Sug- och stretchövningar med Melissa Cole
Video: Sårstretch med Mikel Newman
Video: Katherine Fisher om kort tungband
Bobby Ghaheri text och video om aftercare
Länk till tips om man funderar på om barnets tungband är kort.
Mer att läsa om kort tungband hittar du här (norska), här (danska) och här och här (engelska). Här kan man läsa (på engelska) om ”tio myter om kort tungband.”
Video som med hjälp av ultraljud visar hur tungan arbetar vid amning .
Yttrande från Metodrådet, HTA 2018:46
Källor på detta:
Breastfeeding and human lactation, fifth edition. Karen Wambach, Jan Riordan
Supporting sucking skills in breastfeeding infants. Catherine Watson Genna
Dr. Jack Newman´s Guide to breastfeeding, revised edition. Dr. Jack Newman, Teresa Pitman
– Ghaheri B.A. et al, 2016, Breastfeeding Improvement Following Tongue-Tie and Lip-Tie Release: A Prospective Cohort Study. Laryngoscope. 2017 May;127(5):1217-1223. doi: 10.1002/lary.26306. Epub 2016 Sep 19
SM Schlatter et al, 2019, The role of tongue-tie in breastfeeding problems – a prospective observational study
.
Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
.
.
Kommentera