Om man ammar kan man ibland behöva öka mjölkbildningen på det ena eller på båda brösten, här är några förslag på olika sätt att göra det.
När man ammar ofta bildas mer mjölk. Ju oftare barnet ammar, desto mer mjölk bildas i brösten. Så amma, amma och amma!
Att amningen begränsas är den vanligaste orsaken till att kvinnor upplever att de inte har tillräckligt med mjölk till sitt barn. När man reglerar amningen efter klockan (inte ammar efter barnets signaler) och ammar sällan bildas mindre mjölk. När man istället ammar fritt, på barnets signal, så fort barnet vill sutta, bildas det mer mjölk. Förutsatt att barnet har ett bra tag och aktivt suger ut mjölken (det måste ske en mjölköverföring för att signalerna om att bilda mer mjölk ska sätta igång).
När bröstet lämnar ifrån sig mjölk och trycket lättar i mjölkgångarna startar nybildningen. Så om man känner att man vill öka mjölkbildningen ska man alltså amma mer och oftare än vad man gör just nu.
Undvik napp (om barnet brukar ha det) och erbjud istället bröstet så ofta du får tillfälle. En bebis stimulerar och tömmer bröstet bättre än en pump men om barnet av någon anledning inte vill suga så ofta så kan man prova att pumpa eller handmjölka mellan amningarna. Ha gärna ditt barn hud mot hud, det stimulerar barnets sök- och sugreflexer och även dina bröst och utdrivningen (oxytocinutsöndringen).
Ett annat sätt att öka mjölkbildningen är att använda sig av bröstkompressioner.
För att öka flödet i bröstet genom bröstkompressioner gör man så här: forma handen till ett C, håll handen runt det bröst du ammar på, lillfingret mot revbenen och tummen ovanpå bröstet långt ifrån bröstvårtan och barnets mun. Krama mjukt och försiktigt ihop bröstet i takt med att barnet ammar när mjölken kommer och håll kvar greppet till barnet slutar att suga. När barnet tar sugpaus så slutar man trycka, när barnet börjar suga så kramar man igen. Man kan fortsätta att göra bröstkompressioner genom hela amningen. Detta gör att mjölkflödet ökar och därmed blir också nyproduktionen av mjölk större.
Det kan även vara utdrivningsreflexen som krånglar när det verkar som att mjölken inte riktigt räcker till, alltså mjölkbildningen fungerar bra men mamman har svårt att släppa ifrån sig mjölken. Detta kan hända när som helst under amningsperioden och är en vanlig orsak till att mammor upplever att de inte har tillräckligt med mjölk. För att stimulera frisättningen av utdrivningshormonet oxytocin kan man behöva lugn och ro, kanske massage eller värme eller någonting annat som skapar välbefinnande. Oxytocinets värsta antagonist är adrenalin, så stress, oro och smärta riskerar alltså att hämma utdrivningen.
Nattamning kan öka mjölkbildningen ytterligare. Då prolaktinhalten är som högst under natten stimulerar amning mjölkbildningen mer på natten än den gör på dagen.
Drick mycket vätska (inte för mjölkens skull utan för din egen), och glöm inte bort att äta. Försök att inte stressa utan sök lugn och ro. Och lita på din förmåga att göra mjölk.
.
.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Säker samsovning och nattamning
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
En fråga om rätt till självbestämmande!
Okunskap om amning är ett samhällsproblem
Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
.
[…] nattamning eftersom jag upplever att det ökar mjölkproduktionen och jag gjorde även upprepade bröstkompressioner vilket också hjälpte mig. Den första tiden var jag väldigt orolig för fler mjölkstockningar […]
[…] för om mjölkmängden skulle vara tillräcklig i början. Men det gick förvånansvärt snabbt att amma upp mjölkproduktionen och tack vare fri amning så har Minea själv kunnat reglera mjölkmängden så att jag alltid har […]
[…] på att de har mjölk så att det räcker. Det kan vara bra att veta att det är vanligt att man ammar väldigt ofta och länge i början, barnet ska suga igång brösten kan man säga, för att få igång […]
[…] mjölkstockning) och ge barnet på annat sätt, om hen nu inte vill amma själv, dels för att behålla mjölkproduktionen i brösten. Om barnet är över halvåret och har börjat äta annan mat kan man använda den […]
[…] sig till barnets behov för tillfället. Om Minea behöver mer mat en period äter hon oftare och stimulerar till ökad mjölkproduktion. Nu är hon bra på att på olika sätt visa att hon vill amma, när hon var mindre testade vi […]
[…] finns mycket att läsa, många tips och råd, för dem som har lite eller för lite mjölk. Detta är vanligt förekommande och kan vara ett problem i kortare eller längre perioder. Men att […]
[…] Det är vanligt att ett barn med för kort tungband har problem att amma eftersom barnet måste använda tungan för att massera fram mjölken. Det vanligaste problemet vid amning är att barnet har svårt att få ett bra tag om bröstet. Ett annat vanligt problem är att barnet släpper taget. Ytterligare problem är att mamman, som en följd av det dåliga taget, ofta får ömma och såriga bröstvårtor och att mjölkproduktionen inte kommer igång ordentligt på grund av att barnet inte kan stimulera produktionen. […]
[…] snabbt kan konkurrera ut bröstmjölken om brösten inte får den stimulering de kräver? Ju oftare ett bröst släpper ifrån sig mjölk desto mer mjölk bildas. Visst kan man även ha bröstmjölk i en flaska, men pumpning är inte heller optimalt för […]
[…] att mjölken plötsligt skulle sina efter att ha fungerat fint i flera veckor, så länge bebisen ammar fritt så kommer det att finnas mjölk (om inte mamman är gravid, då kan man få uppehåll i […]
[…] med tuttförvirring så att man kan vara observant på detta. Och det är bra att vara medveten om hur mjölkproduktionen fungerar för att kunna underhålla den och minska risken att bröstmjölken blir utkonkurrerad av […]
[…] inte i sig vad hon behöver och mjölkproduktionen stimuleras inte tillräckligt. Om man behöver öka mjölkproduktionen finns det några […]
[…] mer mjölk bildas. Ett vanligare problem vid tandemamning verkar vara överproduktion snarare än underproduktion, i båda fallen finns det hjälp att […]
[…] man bara har, utan ofta måste man jobba på att uppehålla den i tillräcklig mängd, eller att öka den. Då är det bara amma och amma som […]
Hej! Nya rön från livsmedelsverket ang fänkol. Ammande avråds från fänkolste (står om man läser i kommentarerna till utfästelsen). Fänkol innehåller ämnet estragol som klassas som svagt cancerframkallande. Denna info gör en redan bekymrad mamma än mer bekymrad då det ej går att ändra på historien. Jag har druckit mitt te i ett antal veckor i hopp om att öka mjölkmängden. Går ej att undvika att känna oro för eventuell påverkan på min lilla bebis. Trist att denna info publiceras först nu av slv, då jag
antar att fänkålste rekommenderats för detta ändamål under många år. Det måste väl slv kännt till? Iaf så är det nu slut på tedrickande för min del med en bitter förhoppning om att mitt barn ej har kommit till skada.
Tack för en helt fantastisk blogg!
Tack för tipset!
Har du någon länk till detta?
Nu har även jag läst om Livsmedelsverkets avrådan från att ge fänkål till spädbarn. Jag håller helt med. Ge inget annat än bröstmjölk till ammande spädbarn.
Men jag vet inte om jag tycker att det känns 100% seriöst eller genomtänkt att avråda mamman från att dricka amningste.
De skriver att ”Det finns många exempel på giftiga växter i naturen – liljekonvalj och fingerborgsblomma är några.”
-Flugsvamp är också giftig, men jag vet inte vad de har med fänkål att göra?
De skriver: ”Fänkål innehåller ämnet estragol. Estragol avregistrerades som aromämne inom EU 2002 eftersom det visade sig vara en hälsofara. Man vet inte om ämnet förs över till foster eller bröstmjök och därför avråder vi även gravida och ammande från att dricka fänkålste.”
Lisa Madsen Nilsson (Schmut) skriver i tråden: Om man tycker att Fänkålste, vilket även ökar mjölkproduktionen hos mamman, bör undvikas, bör man även undvika dragon, basilika, muskotnöt, citrongräs och anis. Efter att tyska myndigheter gått ut med sin varning, baserat på en studie, kom andra studier som påvisade skillnader i hur människokroppen upptar estragol jämfört med (första) studiens möss. Det är alltså inte bara en Steinbeck bok utan även en fråga om ämnesomsättning ..
-Jag tänker att jag håller helt med om att man inte ska mata spädbarn med örtteer hur som helst. Men hur stor kan koncentrationen fänkål bli av amningste genom bröstmjölk? Om man jämför med alkohol, vilket man nu säger är okej att dricka i måttliga mängder då mängden alkohol i bröstmjölken är försvinnande liten. Borde man inte kolla upp detta närmare innan man avråder alla ammande kvinnor från att dricka amningste? (I princip alla de amningsteer jag känner till innehåller fänkål).
Och hur är det med fänkål i mat? Borde man inte avråda från det också då?
Nej, jag vill gärna ha mer information om det här innan jag kan ta det rådet på fullt allvar.
Jag instämmer helt! Trist när man går ut på bred front och avråder på detta sätt utan mer bakgrundsinformation. Vi är ju ganska många mammor som kämpar för bibehållen mjölkmängd varefter alla seriösa råd om hur man kan göra är värda att testa – så även amningste. Hoppas det kommer ut mer information inom kort.
[…] HÄR finns en bra blogg som skrivit om “När ett barn amningsstrejkar” , “Mer mjölk?” och “Delamning, att kombinera bröst och flaska” samt “Att riskera […]
[…] HÄR finns en bra blogg som skrivit om “När ett barn amningsstrejkar” , “Mer mjölk?” och “Delamning, att kombinera bröst och flaska” samt “Att riskera […]