Studier visar att det är oerhört värdefullt att ha det nyfödda barnet hud mot hud, speciellt den första tiden efter förlossningen.
Läs mer om säker hud mot hudkontakt här! <- länk
De första timmarna efter att barnet är fött, eller så fort som möjligt om man blivit separerade, bör barnet ligga på mammans (eller den andra förälderns) nakna bröstkorg och kan med fördel vara där så länge det är möjligt. Här håller barnet värmen, hen blir lugn, hjärt- och lungrytmen stabiliseras och hen skriker mindre. Det är fördelaktigt även för mamman vars mjölkbildning stimuleras.
Det är egentligen helt onödigt att klä på det nyfödda barnet kläder på BB. Hud mot hud, eventuellt en liten mössa och en filt är allt som behövs. Huden är vårt största organ och när vi får beröring, speciellt hudmothudberöring, går en massa positiva impulser till hjärnan som stimulerar, utvecklar och lugnar både kroppen och sinnet. Den naturliga sök- och sugimpulsen stärks och chanserna för en fungerande amning ökar.
Ett friskt fullgånget nyfött barn följer ofta ett mönster på ett visst antal olika steg, eller beteendefaser, (nio) under den första timman efter förlossningen.
En serie reflexer utlöses när barnet får ligga naken mot mammans nakna hud och de två lämnas ifred från undersökningar under tiden. Barnet letar själv efter bröstet genom att kräla sig fram över mammans kropp och letar med huvudet och munnen. Barnet orienterar sig framförallt med hjälp av doften av mammans bröst då areolerna och bröstvårtan utsöndrar ett dofthormon. Det är viktigt att mamman inte har tvättat brösten med starka tvålar före, under eller direkt efter förlossningen. (Använd med fördel en doftfri tvål både tiden före och efter förlossningen.) Under de sista beteendefaserna kan barnet hitta, spontant och utan hjälp, fram till bröstvårtan, ta ett tag och börja/försöka amma. Efter detta somnar barnet, ungefär 1,5 till 2 timmar efter födseln. Hela proceduren är viktig ur amnings- och anknytningssynpunkt och ett starkt band kan här knytas mellan barn och mor. Dessutom stimuleras mjölkbildningen och barnet får ofta i sig några droppar av den extremt näringsrika råmjölken (kolostrum).
Om barnet somnar innan det hinner amma så behåll barnet hud mot hud, minst till dess att hen har ammat första gången. Detta hjälper barnet att spara energi, minskar risken för lågt blodsocker och stimulerar barnets sök- och sugreflexer.
Det är viktigt att komma ihåg att detta (ovan) är en bild av hur det kan gå till i de bästa av världar. Det kan vara bra att känna till idealbilden för att ha någonting att förhålla sig till och kanske sikta mot. Men man ska samtidigt veta att alla barn (och alla förlossningar) är olika. Ibland kanske man behöver hjälpa barnet lite på traven, ibland kanske mamman behöver hjälp att lägga till barnet, men har man den grundläggande kunskapen om vad som är bra för barn och mor kan man pussla ihop sin egen version utifrån sina egna förutsättningar.
Om man vill amma behövs kunskap om de bästa förutsättningarna för att komma igång med mjölkbildningen.
Att låta barnet suga så fort som möjligt efter förlossning förebygger framtida amningsproblem. Barnets sökande rörelser sätter igång viktiga fysiologiska funktioner hos mamman, oxytocin frigörs, mjölkbildningen stimuleras och livmodern dras ihop vilket medför mindre blödningar.
Råmjölken (kolostrum) är extremt viktig för barnet då den klär in tarmen med humana antikroppar, bland annat lgA, ett immunoglobulin som alltså klär in slemhinnorna i mage och luftvägar och skyddar mot infektioner. Råmjölken (precis som den mogna bröstmjölken) innehåller ämnen som inte går att imitera industriellt. Råmjölken kommer i små mängder men varje droppe är sprängfull med näringsämnen och antikroppar. När barnet föds är magsäcken väldigt liten, ungefär som en hasselnöt, så det behövs inga stora mängder. Mamman bildar antikroppar mot de ämnen hon och barnet utsätts för i sin omgivning, dessa går sedan över i bröstmjölken och skyddar barnet via den. Mjölken innehåller även oligosackarider (prebiotika) som matar de goda bakterierna (probiotika). Sockret utgör en förutsättning för att de goda bakterierna ska kunna växa och vara i barnets mage så att även de sedan ska kunna skydda mot bakterier och inflammationer. Exklusiv amning fördubblar storleken på thymus, en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret vilket ger fördelar för barnet livet ut.
Detta kan barnet gå miste om ifall hen tillmatas med ersättning så se till att det inte sker slentrianmässigt och i onödan om du vill amma. Då man utesluter bröstmjölk helt eller delvis (tillsätter ersättning) förändras bakteriefloran i barnets mage och risken för inflammationer och andra problem ökar. Dessutom blir barnet trött av ersättningen (den är svårsmält) och orkar inte suga tillräckligt, det gör att mamman går miste om den viktiga stimulans som barnet skulle gett bröstet vid amning, ju mindre stimulans desto mindre chans att mjölken rinner till. (Ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas.) Därför bör man i det längsta undvika ersättning den första tiden, om barnet är sugsvagt eller amningsovilligt och måste tillmatas bör man välja donerad bröstmjölk i möjligaste mån (eller egen urpumpad om man har den möjligheten). Är ni separerade under en längre tid så be om en pump och lär dig gärna att handmjölka för att stimulera brösten och vänta inte för länge med det. Om du ska pumpa får det inte gå längre än tre-fyra timmar mellan pumptillfällena, dygnet runt, för att ge brösten den kontinuerliga stimulans som produktionen behöver.
Man ska låta barnet vara vid bröstet så mycket som möjligt, ta varje tillfälle i akt, och aldrig tänka på amning som enbart överföring av mat.
Antropologen Mead har beskrivit att barnet alltid har ett fullgott skäl till att komma till bröstet. Oavsett om hen känner sig ensam, har ont, är hungrig eller av annan anledning vill komma dit, är det genom alla dessa tillfällen mamman slutligen får den mjölkmängd barnet behöver. Man kan prova med bröstet först i varje situation. Man lägger barnet vid bröstet och om hen vill amma så gör hen det, oavsett om det blir några sekunder eller kanske en timma. Oavsett om det var fem minuter sedan sist, eller om det gått en längre stund. (Den där platsbaljan som rullas in på rummet på BB är en bra klädförvaring, barnet ligger bättre hos en förälder.) Amningen behöver få ta tid i början, om man önskar en fungerande amning behöver man investera den tiden och prioritera där efter.
Att svara på de tidiga signalerna och bekräfta barnet med till exempel bröstet handlar inte bara om mat och näring. Det är en tidig form av kommunikation och ett tillfälle där barnets trygghet och självkänslor grundläggs. Genom att man svarar på barnets signaler, istället för att ignorera eller neka, utvecklas och stärks barnets positiva känslospektra. (Jämför med att låta spädbarnet ligga långa stunder i ensamhet och gråta, inte bli bekräftad och tvingas av kulturella normer att lyda, disciplineras och uppfostras att inte få sina behov tillfredsställda.) Uttrycket amning är mer än bara mat har en vid mening och förtjänar att upprepas ofta.
Att rent praktiskt amma det lilla barnet:
Laid back nursing eller biological nurturing blir på svenska ungefär avslappnad tillbakalutad amning. Tänk hur man ligger bekvämt bakåtlutad i soffan när man tittar på sitt favoritprogram på kvällen, med stöd bakom rygg och nacke, och armar och axlar är avslappnade. Precis så kan man också ligga/sitta när man ammar. Tillräckligt långt bakåt för att man ska slippa lyfta barnet med armarna (utnyttja tyngdlagen) och tillräckligt mycket upprätt för att man ska kunna ha ögonkontakt med barnet. Sjukhussängarna på BB brukar vara fällbara och underlättar ofta en sådan amningsposition. Barnet ligger ovanpå mamman och tyngdkraften gör att hen ligger bekvämt stödd av mammas kropp. Eftersom bröstvårtan är rund kan barnet i princip komma från vilket håll som helst mot bröstet för att amma, tänk 360 grader, lite beroende på hur det ser ut i övrigt. Oftast ligger barnet med magen nedåt eller lätt på sidan mot mammans kropp eftersom det enda man ska tänka på är att nacken ska vara i en rak linje från ryggraden så att barnet inte ska behöva vrida på huvudet då hen ammar. Och att luta huvudet något bakåt gör att det är lättare att gapa stort (prova gärna själv!). Annars kan barnet ligga med magen mot mammans mage diagonalt eller vertikalt, eller längs mammans sida, eller rak över mammans bröstkorg eller ovanifrån över mammans huvudkudde och ner längs mammans hals och bröstkorg (bra när man är snittad). När man halvligger ner i soffan och låter barnet kräla runt själv, fast förankrad vid bröstet, kan nya amningspositioner skapas hela tiden.
Snabbguiden:
- Låt barnet komma upp och amma så fort som möjligt efter förlossningen.
- Ha barnet mycket hud mot hud.
- Amma på de första signalerna, skrik är en sen signal.
- Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas.
- Hitta bekväma amningsställningar.
- Var noga med barnets tag om bröstet.
- Amma fritt, begränsa varken i tid eller tillfällen.
- Be om hjälp om det inte känns bra när barnet ammar, det ska inte göra ont! (Nöj dig aldrig med att någon säger ”det ser bra ut”, det är bara du som vet vad som händer inuti barnets mun. Om det känns fel så är det fel.)
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
Läs mer om amning i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
Vad bra du skriver om amning! Jag tyckte jag hade läst och hört en hel del innan bebisen väl kom, men nu förstår jag hur lite jag visste. Tänk om man hade haft denna informationen innan, då hade jag haft mer på fötterna inför alla kommentarer och råd. Å andra sidan kändes det konstigt att förbereda sig så mycket för något som ska vara så naturligt. Hmm… vilket jag nu har förstått att det inte är i en konstlad miljö med konstalade ingrepp som sker för omgivningens (?) bästa och inte barnets (och mammans och den andre föräldern).
Keep up the good work, grymt snygg logga också!
Tack så mycket!
[…] barnet är litet orienterar hen sig mot bröstet bland annat med hjälp av dofter. Det är därför fördelaktigt att använda så lite parfym och […]
[…] Den första tiden hemma efter förlossningen innebär en stor omställning för hela familjen. De första sex till åtta veckorna är det viktigt att mamman får ta det lite extra lugnt och att hon inte stressar, bland annat för att amningen ska få en chans att etablera sig ordentligt. Det tar även tid för livmodern att dra ihop sig och kroppen att återhämta sig efter förlossningen. Den här perioden kallades förr för barnsängstiden, men idag pratar vi sällan om detta. Väldigt många förväntar sig att allt ska bli som vanligt igen, så fort som möjligt, efter förlossningen. Men vill mamman amma behöver hon ofta lugn och ro i början för att få det att fungera. Man behöver investera tid och tålamod i amningen. […]
[…] om det kan vara så att barnet har för mycket kläder på sig, kanske är hen invirad i en filt? Hud mot hudkontakt gör underverk för amningen. Det underlättar för barnet genom att de naturliga sök- och sugreflexerna stimuleras. Hud mot […]
[…] är en text om bland annat amningspositioner, här en text om tidiga signaler och fri amning, och här en om problemsökning vid amningsproblem […]
[…] hoppas att de har möjlighet att ha bebisen mycket hud mot hud. Att de känner till den grundläggande kunskapen om bebisens tidiga signaler och fri amning. Att […]
[…] Här kan du läsa mer om amning den allra första tiden. Gilla och dela inlägget påFacebookTwitterLike this:GillaBli först att gilla denna post. […]
[…] Den första tiden efter förlossningen kan ha stor betydelse för hur resten av amningsperioden kommer att se ut. Men det är samtidigt viktigt att veta att även om man inte får en optimal amningsstart så är det på inget sätt kört. […]
[…] råmjölk (kolostrum) som produceras den allra första tiden blandas successivt ut med den mogna mjölken och efter […]
[…] om de får chansen. Vi hade fått tips om det hela på amningskursen och du kan läsa mer i ämnet här. Förfarandet är på inget sätt avgörande för en god amningsstart, men kan tydligen […]
[…] Den allra första tiden, Hur gör man? Bra tag mm, Problemsökning vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, Stöd behövs både vid amning och flaskning, Respektera en vilja att helamma, Dåliga amningsråd, Nöjda barn, Och mycket mycket mer! […]
[…] mer om du vill amma: Den allra första tiden, Hur gör man? Bra tag mm, Problemsökning vid amningsproblem, Amningshets och skuldkänslor, […]
[…] Den allra första tiden […]
[…] Den allra första tiden […]