Det här med bitande barn är något som många förr eller senare får problem med. Ofta går det över efter ett litet tag, ibland kan man behöva justera taget och hjälpa barnet lite på traven för att hen ska förstå att det inte är önskvärt. Det finns lite olika saker att prova om man behöver hjälp att ta sig igenom en bitperiod med amningen i behåll (anpassa tipsen efter barnets ålder och situation):
En vanlig anledning till att barnet biter är att barnet reagerar på mjölkflödet. Det kan vara antingen för lågt eller för kraftigt. Om mjölkflödet är för lågt är bröstkompressioner ett bra sätt att öka flödet och även för att öka mjölkbildningen. Det kan även vara utdrivningsreflexen som krånglar, alltså mjölkbildningen fungerar bra men mamman har svårt att släppa ifrån sig mjölken. Detta kan hända när som helst under amningsperioden och är en vanlig orsak till att mammor upplever att deras mjölk inte räcker till. För att stimulera frisättningen av utdrivningshormonet oxytocin kan man behöva lugn och ro, kanske massage eller värme eller någonting annat som skapar välbefinnande. Oxytocinets värsta antagonist är adrenalin, så stress, oro och smärta riskerar alltså att hämma utdrivningen.
När det är tänder på väg är det vanligt att barnet biter på allt möjligt, även på mammans bröst.
Barnet kan börja gnaga lite redan innan tänderna bryter igenom, och när de väl kommit upp är det svårt för barnet att veta hur hårt hen kan ta med de nya tillgångarna.
Ni kan behöva justera taget lite, om barnet slarvat lite med taget redan innan kommer det att kännas ännu mer när tänderna kommer upp. Ofta tar det några dagar innan barnet anpassat sitt tag efter de nya förutsättningarna och under tiden ökar risken för mjölkstockning då tänderna kan trycka mot (eller stänga flödet för) mjölkgångarna under amningen. Var då extra noga med taget och försök att få barnet att gapa riktigt stort.
Om barnet är mycket litet och kanske inte ens har fått tänder ännu, men det känns ändå som att barnet biter i bröstet, kan man misstänka stramt tungband. Läs mer här.
Barnet kan även börja bitas eller ta hårdare med tänderna som lite äldre, när tänderna är fullt uppväxta. Kanske av nyfikenhet, för att busa eller bara prova sig fram.
Detta kan göra riktigt ont men det ligger i bådas intresse att barnet lär sig amma utan att ta med tänderna. Barnet kan inte bita och suga effektivt samtidigt eftersom tungan ligger över nedre tandraden när barnet ammar. Dessutom kan inte mjölken flöda ut helt fritt om tänderna trycker ihop mjölkgångarna.
Det finns många olika sätt att förhindra bitandet och minska smärtan i bröstet (anpassa efter barnets ålder).
- Ett förslag är att högt och tydligt säga ”Aj!”. Samtidigt finns här risken att du skrämmer det lilla barnet som kanske inte förstår vad hen gjort. Och är barnet lite äldre kan reaktionen istället bli att hen tycker att det är lite roligt att få mamma att reagera och skrika. Detta sätt passar alltså inte alla, kanske framför allt inte de yngsta barnen. En del barn är mer lättstötta än andra, man får prova sig fram.
- Så motförslaget till punkten ovan är att inte säga någonting alls och istället bara flytta bort barnet från bröstet. Kanske bara säga ”Jasså, vill du inte amma just nu?” eller något liknande.
- Den naturliga reaktionen om barnet bits är kanske att dra undan barnet från bröstet. Men ett annat sätt är att prova att hålla barnet ännu närmare bröstet istället. Detta gör att näsan tillfälligt hamnar tryckt intill bröstet och barnet blir tvungen att öppna munnen för att andas. När barnet gapar fortsätter man direkt att amma som vanligt igen och hoppas på att barnet efter hand sätter detta i samband. Det är mysigare och lättare att andas om man inte bits.
- Skydda din bröstvårta genom att ha ett finger berett nära barnets mun. Om barnet biter stoppar du in fingret mellan gommarna och pressar försiktigt isär dem. Kroka ditt finger runt bröstvårtan för att skydda den när du drar ut bröstet ur barnets mun om den är full av tänder.
- Kanske kliar det i gommen om tänderna är på väg att växa fram? I så fall kan du i samband med punkten ovan välja att låta barnet bita på ditt finger en stund istället efter att du lirkat ut bröstet, om det är det barnet behöver just då.
- Om barnet är över året kan man prova att ta bort barnet från bröstet när hen bits och ställa ner hen på golvet. Inte på något sätt som ett straff utan bara för att visa att om man bits så kan eller får man inte amma just nu (det kan handla om sekunder eller minuter).
- Ytterligare ett sätt är att, när barnet biter, placera ett finger (förslagsvis tummen) på barnets haka och försiktigt pressa ner underkäken för att få barnet att gapa större och släppa på trycket.
- Biter barnet för att få din uppmärksamhet? I så fall kan man prova med att ge hela sin uppmärksamhet till barnet under hela amningen. Inte läsa, prata i telefon, surfa eller titta på TV under tiden.
- Om man vet med sig att man har lätt för att få mjölkstockning kan man försöka förebygga detta genom att äta en kur SPC-flakes i samband med tandsprickning eller om barnet plötsligt börjar bita och det nya intresset inte verkar ge med sig på några dagar.
För ännu fler tankar om möjliga anledningar bakom bitandet, läs gärna inlägget om barn som plötsligt amningstrejkar, här kan finnas fler lösningar!
Det finns mycket mer att läsa i ämnet på nätet. Här, här och här till exempel.
Mineas framtänder är fullt uppväxta och just nu har hon fått för sig att hon ska bitas i tid och otid. Bara för att det är så roligt.
Mina bröst är extremt känsliga för tryck och lång tid mellan amningstillfällena och reagerar kraftigt med mjölkstockning.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Säker samsovning och nattamning
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
En fråga om rätt till självbestämmande!
Okunskap om amning är ett samhällsproblem
Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
.
.
.
.
Vilket bra inlägg. Jag suger åt mig av dina tips för sonen biter nästan dagligen numera. Han har två tänder i underkäken och två har nästan spruckit igenom tandköttet där uppe. Jag gör redan en del av det du skriver om och det känns ju skönt att jag är inne på rätt spår så att säga.
//Mandragora
Suger åt mig tipsen jag med! Sonen har bara två tänder än så länge men det har blivit några bett ändå, och snart kommer det fler!
[…] det tänder? Kan hen ha bitit under amningen och blivit skrämd av den plötsliga reaktionen? (Kanske mamma skrek till eller höjde […]
[…] de här SPC-flingorna är allt annat än goda. Det dammar i munnen när man äter […]
Länken för SPC-flakes funkar inte. Jag hamnade på en sida för ”adults only” eller varning rättare sagt, så jag misstänker att den leder till nåt helt annat.
Tack för varningen! Det är ett gissel det där när de byter adresser, svårt att upptäcka själv alltid. 🙂
Tack, 6 månader och första tanden skapar stora problem. Jag som planerat amma tills hon är ~3 började över väga att följa barnläkarens råd att sluta för att de senaste dagarna varit så jobbiga. Insåg dock att typ alla som fortsätter måste gått igenom liknande och började leta hjälp.
Jag läste igenom allt du skrivit om amning innan hon kom och det har verkligen hjälpt oss jätte mycket, tack så otroligt mycket för att du delar med dig. Vi hade en ganska tuff start och var separerade länge jag på spec bb och hon på neo. Hon kom förtidigt i vecka 33+6 kunde inte suga och blev inte hungrig, var dessutom lite tillväxt hämmad och behövde verkligen mycket mat så det blev 2 månader med pumpande sond och amnings försök innan hon faktiskt fick i is tillräckligt fär att ha en stabil vikt med bara amning.
Ett spädbarn ”busar” inte när de bits därför en bebis är helt enkelt inte medveten om att vad den gör känns hos någon annan. Ett spädbarn är ett spädbarn och har inte särskilt sig från mamman än, det utvecklingsstadiet kommer senare.
Att ett spädbarn bits är för att det fått tänder, små små tänder på väg upp. Men bebisen har ju ammat som vanligt i hela sitt liv, dvs under sina första månader i livet och kan ju inte veta veta att ens att de fått tänder även om det är de som börjar komma upp och som av misstag då gör kan göra ont på mamman.
I de flesta råd och beskrivningar man kan ta del av på nätet står många bra saker men det smyger sig alltid in ord som t ex ”busar” eller annat som avslöjar att de som beskriver situationen projicerar utifrån sin egen situation och roll och har svårt att se och förstå att ett spädbarn inte är där de själva är i utveckling och mentala färdigheter. Ett spädbarn ”busar” ju inte när det biter, det har bara fått början till tänder och vet inte vad detta gör, ett spädbarn blir inte heller ”stött” eller är ”lättstött” för att mamman skriker till och utbrister AJ!!! pga att det gör ont.
Ett spädbarn har inte de referensramarna att det blir ”stött” men ett spädbarn kan förstås bli skrämt eller rädd om mamman skriker till helt oväntat, som en blixt från en klar himmel blir det för barnet precis som bettet blir för mamman
Men barnet kan ju inte sätta sitt sugande eller bitande i samband med det.
Ett spädbarn biter inte heller för att ”få uppmärksamhet” som har spridit sig på olika sajter om detta men det stämmer inte heller. Vill ett barn ha uppmärksamhet, eller rättare sagt känner ett barn att något inte känns bra, inte är som det ska, typ är hungrigt, har bajsat i blöjan, eller har ont, känner sig ensam och övergiven, fryser eller är för varm så skriker det. Det biter inte i bröstet för att få uppmärksamhet för som jag förklarade ovan är inte barnet i den åldern än då det är medveten om att vad den gör påverkar eller känns i någon annans kropp.
Det handlar bara om era egna- de vuxnas- projektioner – men inget om vad barnet gör eller känner.
Det är inte bara spädbarn som ammar. Det finns många barn som ammar längre än ”några månader”. Det finns de som ammar i många år, och barn kan bita av många olika anledningar i många olika situationer (som jag skrivit i texten).
Det är möjligt att ett spädbarn inte busar, men en tvååring gör det definitivt. 🙂